onsdag 19 september 2007

Vilken blir den långsiktiga effekten av kredittubulensen?




I turbulenta tider som nu är det alltid svårt att hålla huvudet i trim när det gäller aktier. Dels förhålla sig till den högre volaliteten dvs när börskurser till synes hoppar upp och ner av de mest besynnerliga orsaker men även det faktum om vilka faktorer som kan ha en fundamental långsiktig effekt. Med enklare ord kan man säga att det är svårt att skilja på saker som har betydelse och saker som inte har betydelse.

Den senaste tidens kreditoro har klart påverkan den kortsiktiga prissättningen av aktie och räntemarknaden. Fastighetsmarknaden har ännu inte påverkats i Sverige men desto mer i Danmark, USA och England. Denna kortsiktiga korrigering är givetvis någonting som inte påverkar marknaderna på lång sikt över huvudtaget mer än det faktum att priset tillgångar sjunker och likviditeten blir temporärt sämre eftersom färre vill sälja ex. obligationer vid orfördelaktiga marknadslägen.

Frågan är om kreditoron kan skapa ett förändrat fundamentalt läge som kan påverka företagens intjäningsförmåga, lånemarknaden mm på lång sikt? Och i så fall vad är det som påverkas och vilken effekt får detta eller om det bara är tillfällig rea just nu?

En tydlig fundamental förändring på kort tid är riskpremierna överlag har varit för låga på många tillgångar. Redan i våras ifrågasatte Investors VD i en VD kommentar i delårsrappoten om dagens låga riskpremier är långsiktigt hållbara, han fick helt rätt och en korrigering har på kort tid ägt rum. Det har blivit större skillnad på lån till hög och låg kreditvärdighet, större skillnader mellan högkvalitativa företag och företag med högre belåning och företag med stark finansiell ställning och låg värdering har klarat sig bättre i den turbulenta marknaden.

Räntesänkningen i USA har också gjort det allt mer tydligt att konjunkturen är svagare i USA än många andra delar av världen där räntehöjningar fortfarande är ett tydligt tema. Exempelvis Kina har nu dragit upp räntan till över 7% för att stävja inflation och spekulativa inslag i ekonomin och Sverige som idag har en urstark ekonomi men ändå förhållandevis låg inflation och lågt ränteläge än så länge. Denna tydliga obalans kan givetvis ses både ur positiv och negativ synvinkel. Det positiva är att de olika marknaderna kan kompensera för varandra och världen kan uppleva en mycket gynnsam lång utdragen högkonjunktur även om tillväxten i USA blir dålig dvs den uppfattning om konjunkturläget som beskrivits av många verkstadsföretag med t.ex. Sandviks VD Lars Pettersson i täten.

Det negativa är att situationen i USA kan bli svår med en kombination av avtagande tillväxt, sjunkande dollar, stigande metall och oljepriser (i dollar räknat) och framförallt starka inflationstendenser i USA då prinivåer på importvaror stiger kraftigt. Detta kan bli en svår nöt för Federal reserve som måste balansera mellan olika knäckfrågor och man kan ställas inför en situation där man tvingas välja mellan tillväxt eller inflation inte det bästa av världar som vi upplevt de sista åren.

I Sverige kan det ställas små frågetecken för fastighetsmarknaden anser jag (tycker för övrigt att regeringens fastighetsskatteförslag är ett bra steg i rätt riktning) . Idag säljs kommersiella fastigheter med en direktavkastning på ibland ner under 5% inte heller är denna typ av direktavkastning helt ovanlig i lite mer konjunkturkänsliga lägen. Vid millieumskiftet såldes många sådana fastigheter med en direktavkastning upp mot 10%. Hur man får hop kalkylerna med långsiktiga upplåningskostnader som är högre än 5% är för mig en gåta.Att privatpersoner lägger allt mer av sin disponibla inkomst till boendekostnader är också en varningsklocka som är mer svårförklarad än att det är poppis med inrednings och boende. Det finns också en risk att bankerna inför en mer restriktiv kreditprövning. Det kan vara slut på tider då privatpersoner med lätthet kan låna mer än köpeskillingen för en villa och då gärna med ett "bottenlån" på upp mot 95% av inköpspriset. Bankerna kommer säkerligen kräva större säkerheter, högre räntor eller mer egenfinansiering av bostadsköp för att säkra sin egen finansiering då bankernas upplåningskostnad och yieldspread mot statspapper ökat. Allt för att själva inte ta för stora risker och stå med svarte petter om tiderna blir sämre. Senast ut i raden att ha fått högre upplåningskostnader verkar verkar nu SBAB vara enligt tidningsuppgifter idag, å andra sidan cirklulerar det nu mycket rykten om detta så det är svårt att se vad som är fakta och inte..

Hur kommer en sådan höjning av riskpremierna påverka bankernas intjäningsförmåga? Bättre eller sämre räntenetto? Hur kommer bostadslånare påverkas, får vi kanske se en våg av amortering i större grad? Eller ännu större risktagande? Hur påverkas företagsutlåningen? Går transaktion saktiviteten ned på M&A? Är detta kanske bara ett hack i kurvan? De kommande rapporterna från de svenska bankerna tror jag kommer följas med stort intresse. Förväntningarna på bankernas resultat (SME) har senaste tiden sjunkit och aktiekurserna har kanske sjunkit än mer till följd av oron om bankernas långsiktiga avkastning. Själv kan jag tycka det var en väl stor nedgång på ex. SEB aktie på ner mot 185kr vilket ger ett förväntat p/e tal på ca. 9-10 för årets resultat från vårens toppnotering där kursen nästan var uppe på nästan 250 kr. Nu har i och för sig SEB gjort ett ordentligt "uppryck" senaste dagarna tyvärr. Sett ur de nya kapitaltäckningsregler som träder i kraft under en övergångsperiod (MiFid) så är SEB och Handelsbanken de svenska banker med mest resurser att höja den egna utdelningen.

Ett annat sätt att förhålla sig till marknaden är annars att strunta i den överhuvudtaget och köpa det som ser billigt ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Gadgeten innehöll ett fel