Vad är en stark balansräkning del 2?

I föregående inlägg berördes översiktigt (for dummies) några faktorer som påverkar om en balansräkning är stark eller svag. En viktig sak att hänsyn till är tillgångarnas volalitet/svängningar och att alla skulder inte behöver vara skulder till en bank eller finansinstitut lika så behöver ju inte ”eget kapital” var en allt för säker tillgång

Låt mig ta några exempel. Pensionsskulder är en vanlig skuld att ha i balansräkningen då många tjänstepensioner är förmånsbaserade t.ex. att man får 20% av slutlönen i tjänstepension. Sedan säkrar företaget denna kostnad antingen genom preliminära försäkringspreier till exemplvis Alecta eller behåller skulden i egen räkning. Pensionsskulder beräknas försäkringstekniskt med riskfri ränta/avkastning. Pensionsskulder är således något som ökat många företags balansräkningar då den sjunkande räntan matematiskt ökat skulderna. Högre räntenivåer (med bibehållen försäkringsteknisk inflation)leder då omvänt till minskande pensionsskulder.

Andra volatila balansräkningsposter kan vara valuta. Ett vanligt fenomen i större svenska företag är att man har en förhållandevis omfattande försäljning i europeiska länder och ofta har man då också tagit upp lån i samma valuta som man har sina inkomster i. SCA är exempelvis ett företag med stor skuldbörda och försäljning i Euro. När nu Euron gått ned leder detta till att SCA får mindre omsättning och mindre vinster men i gengäld så ”försvinner” en hel del skuld vid omräkning till SEK som är företagets redovisningsvaluta. Med tanke på Euros kräftgång första kvartalet så får SCA miljarder i minskad nettoskuld (som inte syns i resultaträkningen) men i gengäld som sagt sämre omsättning och vinst. Gungor och karuseller.

Verkligt värde är ett annat begrepp i dagens redovisningsdagar. Enligt IFRS (internationell redovisningsstandard med både gott och ont i sig)så skall företag värdera sina tillgångar till verkligt värde. Mest utslag blir ju detta för exempelvis fastighetsbolag och resultaträkningen kan ju slås fram och tillbaka som en jojo när uppvärderingar eller nedskrivningar av fastigheter nu springer raka vägen genom resultaträkningen. Man inser också vilken stor redovisningsmässig resultateffekt som sådana händelser i relation till det löpande driftsnettot som kanske motsvarar några procent av fastighetsvärdet.

Goodwillposter är som bekant också en sak som i högsta grad är intressant att ha viss hum om. En goodwillpost uppstår när ett företag köper ett annat företag och man betalar mer för företaget än det köpta företagets egna kapital. Goodwillspostens storlek blir sedan köpepris minus köpta företagets eget kapital. Förr i tiden så var man i redovisning tvungen att skriva av goodwill varje år det skall idag inte göras utan man skall pröva om dotterbolag idag betingar samma pris på marknaden som när man köpte dem. Här kan det vara väldigt stora skillnader mellan olika företag, SEB har skrivit av samtlig goodwill från förvärven i Baltikum och redovisat detta som förluster, Swedbank har inte tagit några avskrivningar alls på sin goodwillpost. Lite märkligt kan jag som amatör tycka.

Även omvänd goodwill kan uppstå, när nu Spyker köper SAAB automobile för ett pris under eget kapital så gör man i redovisningens värld omedelbart en vinst(!) då eget kapital är högre än köpesumma, hur tokigt det än låter…i redovisningens värld.