onsdag 31 mars 2010

Hur stor vikt vid makroekonomin?

I ekonomisk media så är makroekonomi något som tilldrar synnerligen stort intresse vilket givetvis inte är så konstigt. Räntor, inflation, statsfinanser och offentliga pensionssystem är ju något som berör oss alla. Makroekonomi är ju också något som intresserar investerare och företagare r

Ta exempelvis Grekland. Grekland har en BNP på ung. 2350Mdr översatt i svenska kronor. En hisnande summa givetvis och skuldsättningen går ju inte av för hackor heller. Men skulle världsekonomin slås i spillror till följd av Grekland ev. kollaps? Knappast men hack i kurvan definitivt.

Greklands BNP är ju trots allt mindre än enskilda ”blue-chip” företag. Och mäter vi greklands totala BNP med svenska mått så är det ca. 8 ggr AB Volvo eller 1,5ggr Balansomslutningen i Handelsbanken större än så är inte Grekland. Värre katastrofer lär vi nog klara av. Och jag vill nog påstå att det bästa kanske helt sonika vore en skuldsanering, ordnad likvidation eller vad vi nu vill säga. Eller Tycker vi att det skall vara fullkomligt riskfritt att investera i statsobligationer? Nog sjutton har ”investeraren” i form av pensionsstiftelsen eller obligationsfonden ett visst ”ansvarar” också?

Att länder helt sonika ställer in sina betalaningar också går i konkurs det har hänt många gånger förut och kommer säkerligen hända igen. Ryssland och Sydkorea gjorde det så sent som 1998.

För den delen vill jag inte på något sätt förringa problemen med hög skuldsättning och synnerligen ostabila statsfinanser i många länder. Det är problem, stora problem, megaproblem när det gäller USA och säkerligen blir det ingen vidare tillväxt i den globala ekonomin de kommande 10 åren då så många länder helt sonika måste prioritera sina statsfinanser framför offentliga investeringar.

Sverige var för övrigt riktigt ute på fisens mosse strax före första världskriget. Den svenska staten hade då lånat upp pengar i raskt stigande takt så att skuldsättningen var ung. 100% av BNP innan 1914 och när kriget sedan utbröt
Och kanske har länder som Ryssland och Sydkorea klarat sig ganska bra genom att helt sonika ha gått i konkurs istället för att som Japan ideligen har sett ökad upplåning som lösningen på allsköns problem.

Men behöver detta å betyda att finansiella investeringar bör undvikas? Knappast inte minst lär vi nog få inflation…. Även de usla förutsättningarna till trots så kommer alla företag (och privatpersoner) försöka anpassa sig till förutsättningarna. Lägga ned det som inte bär sig och öka där man ser möjligheter och kanske blir det som VDn Arne Karlsson skriver i Ratos årsredovisning, en fakturering på 80-85% av tidigare toppnivåer och många företag kommer göra rekordvinster då kostymen sitter bättre till förutsättningarna idag än i brinnande högkonjunktur.

2 kommentarer:

  1. Läste ett lysande förslag om Grekland sälj några av de tusentals små öar de har för att beta av skulden.

    Tyckte som vanligt att Arne skrev intressant i årsredovisningen just den meningen du skrev läste jag två ggr. och tänkte efter när jag läst i årsredovisningen det lät så smart och troligt. Vilket kan medföra en hävstång på resultatet och utdelningen när företagen ångar på igen.

    SvaraRadera
  2. Sorry for my bad english. Thank you so much for your good post. Your post helped me in my college assignment, If you can provide me more details please email me.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel