måndag 1 mars 2010

Insättningsgarantier

Bloggaren Cornucopia har en omröstning på sin blogg om vad man tycker om den statliga insättningsgarantin, dvs att svenska staten anordnar en statlig insättningsgaranti på spararens pengar på sparkonton. Nu är ju detta inte helt igenom en statlig garanti utan det finns också en liten, liten egenfinansieringsavgift på insatta medel som banker och kreditbolag får betala själva som fonderas att använda till kristillfällen som när kreditbolaget Custodia gick i konkurs exempelvis men det är ju en litet petitess.

Jag har berört ämnet tidigare i denna blogg men det skadar ju inte att upprepa att det finns problem med denna statliga garanti även om jag i grunden och botten anser att en insättningsgaranti är av godo. Varför? Jo därför att det hindra solida banker från att få ”bankruns” bara för att dom skulle vara med på några löpsedlar. Men det finns som sagt också en hel del problem….

Låt mig ta exemplet Time Spar. Time spar är ett sparkonto med statlig insättningsgaranti. Idag ett av de sparkonton med statlig insättningsgaranti som ger relativt sett hyfsat okej ränta, 2,6% idag på obundet sparande med rörlig ränta. Time Spar drivs av postorderföretaget Haléns. Man kan ju först och främst fråga sig varför varför ett postorderföretag som säljer kläder till barnfamiljer skall ägna sig åt sparkonton? Skälet är givetvis krediter istället för att samarbeta med något annat kreditbolag eller inkassoföretag så driver Haléns egen kreditrörelse, avbetalningsköp, egna kreditkort och allt ”sånt där”.

Att sälja kläder på avbetalning blir nog allt som oftast en ganska så riskfylld verksamhet och de kunder som handlar kläder på avbetalning har säkerligen en något lägre kreditvärdighet än genomsnittet. Detta avspelar sig säkerligen i det faktum att låntagarna får betala relativt sett rejält höga räntor. Om Haléns via kreditmarknaden eller via sina bankontakter skulle låna upp de pengar som man behöver för att låna ut till sina kunders avbetalningköp av pullovrar, jeans och gummistövlar i vårens färger så skulle även haléns få betala rejält höga räntor pga den höga kreditrisken i verksamheten (att kunder inte betalar eller dröjer med att betala sina kläder mao).

Som en finansieringsform har nu istället Haléns valt svenska småsparare och inlåningsverksamhet. För att få kunder att sätta in pengar på ett sparkontoså kräver det idag statlig insättningsgaranti annars så skulle givetvis svenska småsparare kräva rejält höga räntor för att låna ut pengar till Haléns, liknande företagsobligationer för lite mindre företag. Men genom att Haléns i sin tur ha så höga räntor mot sina låntagare (gissningsvis kanske 12-20%) så kan man ändå tjäna bra med pengar om man ger sina sparkontokunder 2,6%.

Vad som kanske bli än mer absurt i denna statligt garanterade avvbetalningsköp på kläder är att en vanlig villaägare kan låna upp en halv miljon kronor på sin egna villa, (listräntor för bottenlåneräntor till villor ligger idag omkring 1,5%) ta dessa 500 000kr lånade pengar och sätta in på sparkontot hos Haléns finansiera deras kreditverksamhet och dessutom göra en årlig arbitragevinst på 5000kr före skatt, till en risk som svenska staten garanterar, låter det sunt? Jag tycker inte det och utan denna statliga garanti så är det nog inte säkert att de hade gått att kreditköpa kläder i alla fall inte via Haléns.

Nej plocka bort att kreditbolag från den svenska insättningsgarantin….

16 kommentarer:

  1. Låt oss anta att en fiktiv bankdirektör, i ett Sverige utan insättningsgaranti, är rädd för att råka ut för "bankruns" pga. några löpsedlar.

    Vad kan han preventivt göra för att undvika och/eller klara den situationen?

    1) Han kan se till att ha en väldigt enkel balansräkning som är transparant, detaljerad och öppen för analys.
    -> dvs inga mer CDSer och andra derivat

    2) Han kan se till att låna ut mot de bästa av säkerheter till goda låntagare med rejäla handpenningar.
    -> dessa lån kan nästan alltid, tom vid en kris, säljas till par-värde eller i värsta fall repas till riskbanken (gälden?) för en marginell haircut.

    3) Han kan kultivera en konservativ image för sin bank.
    -> dvs inga lånecirkusar i Baltikum eller annat som kan äventyra den imagen.

    För mig så låter detta ganska bra. Det är just rädslan för löpsedlarna som skulle ge oss ett sunt bankväsende.

    SvaraRadera
  2. Anonym> I den bästa av världar är det så. Men, ta exmeplvis svenska bostadsobligationer där t.ex. fristående sparbanker finansierar sina utgivna bostadslån genom. Bostadsobliagtioner säljs aldrig till ett högre värde än 75% av marknadspriset.

    köparen har fullpanträtt på krediterna i bostadsobligationer.

    Ändå upphörde och kollapsade den svenska marknaden för detta hösten 08.

    SvaraRadera
  3. Cristoffer> Mycket bra synpunkt. Det är inte enkelt att vara en fiktiv bankdirektör.

    4) Han behöver se till att matcha löptider på tillgångar och fodringar samt se till att ha en gedigen kapitaltäckningsgrad (12%+ eller mer?).
    -> dvs han borde klara låsningar på upplåningsmarknaden (bostadsobligationer), eftersom hans utestående lån förfaller samtidigt som hans bostadsobligationer.
    -> detta ger i sin tur att en försiktig låntagare som vill köpa en bostad lånar pengarna på ex. 30år och ser till att amortera av lånet på den tiden.

    Nu börjar vi inte bara få ett sunt bankväsende utan dessutom ett sunt beteende hos kunderna.

    I mina öron låter det fortfarande bra.

    SvaraRadera
  4. Men hur ska man dra gränsen för vilka som ska få vara med i bankgarantin och vilka som inte ska få vara med? Förslag på regel/regler?

    SvaraRadera
  5. Flute> Ja det är nog hårfint vilka gränser man skall ha.

    Men generellt så kan jag tycka att insättningsgarantin enbart bör gälla banker...och kreditmarknadsbolagen vackert får stå utanför.

    SvaraRadera
  6. Anledningen till att beloppet höjdes hösten 2008 var ju först och främst för att lugna folket då konsekvenserna av att alla tar ut sina pengar samtidigt blir förödande för en bank. man kan väl gissa att en hel del hade plockat ut sitt sparkapital ur Swedbank efter att Lehman konkade. Då hade nog Swedbank gjort dem sällskap vilket inte hade varit på alls.

    SvaraRadera
  7. Fast ditt förslag påverkar väl konkurrensen på den svenska bankmarknaden i en negativ riktning för konsumenten? Med ännu sämre inlåningsräntor hos storbankerna.

    En ärdom från bland annat Northern Rock är att finansiering med insättningar är att föredra då de är betydligt mer "sticky" än finansiering på kreditmarknaden. Det är inte denna som "springer" i första taget då det börjar blåsa.

    SvaraRadera
  8. Riksdalernmars 02, 2010

    Jag har 2 000 000:- insatt hos kreditmarknadsbolag, 500 000:- vardera hos 4 st för att inte överskriva gränsen för insättningsgaranti.
    De pengarna har jag lånat på Handelsbanken, med min bostadsrättslägenhet som säkerhet. För lägenheter tar banken inte ut några kostnader att lägge upp nya lån.

    Det ger mig en helt säker intäkt på 40 000:- innan skatt. 28 000:- efter skatt.

    Sedan 2005 har jag kunnat låna ut pengar till en högre räntenivå än vad jag har lånat in.

    Jag amorterar naturligtvis inte under dessa betingelser.

    SvaraRadera
  9. Riksdalernmars 02, 2010

    Och har jag några (moraliska)betänkligheter?

    Jag gör samma sak som bankerna gör, de rider den sk "yield curve", dvs lånar in på korta tider och lånar ut på långa tider. Inlåningen kommer från billiga pengar från riksgälden och från de som låter sina sparpengar stå på noll-räntekonton hos storbankerna.

    Är det då fel att utnyttja arbitragemöjligheter? Felprissatta värden handlas hela tiden, på alla marknader, med vinster som följd.

    SvaraRadera
  10. Riksdalern:

    Observera att din upplupna ränta som överstiger 500 000 inte omfattas av den statliga insättningsgarantin.

    Läge att ta ut lite pengar alltså om du vill vara på den riktigt säkra sidan.

    SvaraRadera
  11. Time Sparkonto vill inte ha fler insättare.
    http://www.timefinans.se/Content/?pid=23

    Kan du hitta något annat bolag där jag kan utnyttja detta? Jag har inte en krona i lån men nu tänkte jag låna upp så mycket jag kan för att utnyttja detta.

    Mvh

    SvaraRadera
  12. Hmm, verkar således vara totalt riskfritt för lånaren/insättare. Men, vilka är det som står risken då? För någon måste juh stå risken right?

    -Jo skattebetalarna, de stackarna får betala för statens dumhet som vanligt.

    Artificiellt låga räntor satt av riksbanken på det. Låt lånekalaset börja! Riksbanken ska skapa stabilt penningsvärde, men jobbar tyvärr för någon annan illusion.

    Jag tycker du gör helt rätt riksdalern, utnyttja sjukheterna i systemet. Det omoraliska är att stjäla skatt från folk. Tyvärr lönar det sig dåligt att jobba hårt i Sverige. Däremot är det lönsamt att låta systemet tjäna pengar åt en. Det är de samhället politikerna och andra nötter skapat istället för att låta marknaden styra.


    /Skatt är bara en ”finare” form av stöld.

    SvaraRadera
  13. Staten agerar försäkringsbolag utan att ta ordentligt betalt för det.Det kanske är ok vid en akut krissituation men inte kontinuerligt då man snedvrider konkurrensen (t.ex till Haléns fördel).Att Riksdalern m.fl kan utnyttja systemet är en konsekvens av ett "felaktigt" styrt system där staten och skattebetalarna står för fiolerna.Min åsikt är att detta bör rättas till omedelbart nu när det inte längre är en akut situation. mvh Coccos

    SvaraRadera
  14. Det är så underbart att se folk jaga tusenlappar för hög risk. Jag hade verkligen inte velat sitta med 500k i lån för att "tjäna" 5k/år med nuvarande räntor.

    Vad händer den dagen räntorna sticker? Räcker med ett år med dubbel ränta på lånet för det ska äta upp "vinsten". Nej, då sätter jag hellre in pengarna på Brummer Multi-Strategy fonden.

    SvaraRadera
  15. Det är så underbart med folk som inte förstår att man givetvis tar ut pengarna och betalar av lånet om det mot förmodan ändras till det sämre.

    Dessutom följer ju räntorna varandra så det kommer ju troligtvis inte vara något problem enbart pga ändrat generellt ränteläge.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel