onsdag 17 mars 2010

Vad är en stark balansräkning?

När man läser analyser, tidningskommentar och andra mumbo-jumbo så möter man ofta på begreppet ” har en stark (eller svag) balansräkning” och vad sjutton betyder då detta?

Och vad är då en stark balansräkning? Och man kan nog ställa sig frågan precis som i SPPs tvreklam är det något absolut eller något relativt? Går det exakt fastställa om en balansräkning är stark eller svag?
Nej starka och svaga balansräkningar är i högsta grad något relativt och det är mycket som ”beror på”.

I grunden så är en balansräkning på ena sidan en uppräkning av ett företags tillgångar och den andra sidan av balansräkningen talar om hur mycket av dessa tillgångar som är finansierade av egna pengar respektive andras pengar (In debt we trust). Ett företag kan exempelvis äga en maskin värd 0,9Mkr och sedan har man 0,1Mkr i kontanter på banken. Man finansierar denna verksamhet sedan med att ha ett banklån på 0,3Mkr och det egna kapitalet uppgår då till 0,7Mkr. Ett nyckeltal som då uppkommer är soliditet (dvs egna kapitalet/tillgångar) i detta fallet 70%.
Talar soliditeten om hur stark en balansräkning är? Inte direkt…

Företaget i detta fall kanske går dåligt och har en förlust i sin rörelse till följd av dålig försäljning och i värsta fall kanske banken som har lånet säger upp sin kredit till företaget och i och med att man har mindre pengar i kassan än lån så kommer man då inte kunna betala för sig (såvida man inte får lån någon annan stans) trots att företaget har en soliditet på 70% (som att som privatperson ha lån på 30% av en lägenhet).

Mao kommer vi in på begreppet räntebärande nettoskuld. I exemplet ovan så har ju företaget en räntebärande nettoskuld på 0,2Mkr. Ett företag med låt säga en soliditet på 50% vilket t.ex skulle kunna vara ett företag som äger en maskin för 0,5 Mkr och 0,5Mkr i kontanter och detta sedan är finansierat med lån på 0,5Mkr och eget kapital på 0,5Mkr kan ju trots lägre soliditet helt sakna en räntebärande nettoskuld. I detta fall ovan så kan ju man använda sina kontanter för att amortera av hela lånet så kan banken säga vad dom vill.

Sedan beror ”styrkan” i balansräkningen också på verksamheten. Exempelvis så kan man jämföra ett företag som uthyrare av bostadsfastigheter i centrala Stockholm med ett stålverk i Borlänge. Tillgångar i form av hyresrätter i Stockholm är ju synnerligen stabila, det kommer ju varje månad in hyror från hyresgästerna. Att i det läget ha en räntebärande nettokuld och kanske en soliditet på 50% är inte något som gör banken nervös men däremot ha en stor nettoskuld trots en solidtet på 50% före ett stålverk kan däremot göra banken nervös vill det sig illa i konjunkturen och ingen vill köpa stål ja då kan det bli tufft och det är inte alltid bokföreningsvärdet på stålverket ger så mycket trygghet åt långivaren.

Mao tillgångarnas ”kvalité” är i högsta viktig. En tillgång kan ju vara en stadig realtillgång som ett hyreshus eller en växande skog, mellantinget är kanske då ett stålverk eller stora pappersmaskiner men tillgångarna kan ju också vara av mer immateriell kvalité. Ett exempel på en sådan är ju varumärken. Ett varumärke kan ju vara synnerligen värdefullt (tänk Coca-Cola) samtidigt är ett varumärke betydligt mer utsatt för händelser inom ett företag. Ett företag som äger hyreshus kan inte direkt göra så mycket åt fastighetskonjunkturen (även om man för den delen kan missköta sina fastigheter givetvis) men det är ju synnerligen enkelt för ett företag att förstöra sitt varumärke. Svenska Facit var ett urstarkt internationellt varumärke på kontorsmaskiner nästan i klass med IBM på 60-talet men man missade hela den digitala revolution och vips så var varumärket inte mycket värt. Den gamla olympiasponsorn Kodak är väl på väg att vandra samma väg. Skulle det komma ut att KapAhl systematiskt utnyttjar barnarbetare och har kläder med farliga kemikalier så kan det bli problematiskt med nettoskulder mao.

Sammanfattningsvis ett företag med stabila tillgångar och starka konjunkturokänsliga intäkter exempelvis ett fastighetsbolag kan dra på sig skulder och ändå ha en stark balansräkning (om soliditeten är betryggande) medan konjunkturkänsligt bolag utan direkta fasta tillgångar inte kan ha några vidare nettoskulder exempel på en sådan verksamhet är t.ex. en byggkonsultfirma dom bör inte ha mycket banklån.

Nej nu avslutas detta inlägg så blir det en del 2 två istället för ett toklångt inlägg..

2 kommentarer:

  1. Intressant som vanligt, ska du tala om goodwill/ neg. goodwill i balansräkningen i nästa inlägg?

    SvaraRadera
  2. Själv tittar jag nästan aldrig på soliditet eller dylika mått. Jag föredrar i första hand skuldfria eller nästintill skuldfria bolag med nettokassa. Vissa verksamheter med stabil intjäning och höga kapitalbehov som kan utnyttja modest belåning för att öka avkastningen på eget kapital går väl an, och då tittar jag på räntetäckningsgraden. Om det finns en risk att vinsten elimineras pga höga räntekostnader när nästa lågkonjunktur och/eller höga ränteläge kommer så har bolaget en svag balansräkning.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel