Cardo upp på slaktbänken

Som en av börsens stjärngossar så ordnar Fredrik Lundberg ett riktigt rejält lussekalas när nu komglomeratet Cardo med hjälp av AssaAbloy efter 10 års spekulationer äntligen styckas i sina beståndsdelar likt julens grisslakt. Fast gentlemannen Lundberg gör ju det lite mer sofistikerat än andra riskkapitalister och istället för att själv göra jobbet så säljs Cardo i sin helhet till bolaget Assaabloy som nu skall agera styckmästare i form av att behålla halva bolaget i egen räkning och sedan sälja vidare den andra halvan i lite olika delikatesser till hugade spekulanter. En klassisk riskkapitaloperation men med två börsbolag inblandade istället för Private equityfirmor.

Lundberg får minst sagt bra betalt, dels en utköpskurs på 420kr per aktie (all time high) mer än 50% upp från  gårdagens börskurs (som i sin tur har rusat på bra  under året) men inte nog med detta så har man även som lite russin i lussebullen löften om att få mer betalt om nu AssaAbloy skulle lyckas sälja iväg ”rest-cardo” till goda (över)priser, svårt att se en mer lyckad försäljning. De delar som Assa inte är intresserade av (läs allt utom portar och garagedörrar) är ganska så nischade inom lite olika segment så både industriella som finansiella placerare lär nog vara med och bjuda på konfekten. 

Affären med Cardos styckning aktualiserar en gammal debatt, den om konglomeratens förträfflighet eller pest. Cardo är ju ett sådant konglomerat som bestått av flera ifrån varandra oberoende verksamheter. Pumpar, service, driftprodukter till pappersbruk,  garageportar och allt annat.

Ett konglomerat är av naturen svårvärderat då det är lätt att missa skogen för alla träd. Företag har som bekant olika konjunkturiella cykler och går som bekant då i otakt något som ofta gör att det alltid finns lönsamhetsproblem att klaga på i ett konglomerat och det kan också vara så att några delar av verksamheten inte är direkt värdeskapande och dessa delar kan i siffror tynga ner hela koncernen trots att  det kanske inte är något fel på majoriteten av verksamheten. Ett klassiskt exempel är ju Saaa-Scania som gick ifrån att vara en riktig underpresterare till att bli top-of-the line när personbilsverksamheten i SAAB såldes till amerikanska General motors. Även Cardo affären är nog att betrakta som ett underkännande till placerare, analytiker och ”förståsigppåare”. Uppenbarligen så har Lundbergs inte behövt dela upp Cardo (mer än att han sålde av Cardo Rail för några år sedan och delade ut dessa pengar). Värden har hela tiden funnits fast det har nog mestadels vait Lundberg som själv sett dom. Faktum är att Cardo väldigt ofta setts som en ”underpresterare” men det är ju frågan hur mycket underpresterare man egentligen varit  när nu Lundbergs kan summera en totalavkastning på 15% per år (13 års innehavstid) på sitt innehav. Det är inte illa för att vara en renodlad börsplacering.

Med affären får Lundbergföretagen(Lundbergs) närmast groteskt stark balansräkning men en nettokassa på ca. 700Mkr. Det kanske inte låter så mycket men Lundbergs har efter affären obelånade fastigheter för drygt 10mdr och en börsportfölj (inkl hufvudstaden) på 25Mdr. Med ett konservativt antagande att Lundbergs finansierar sina fastigheter med 50% lån och låter börsportföljen vara obelånad så får Lundbergs ett shoppingkonto med 6Mdr att handla julklappar för. Mer pengar än vad Lundbergs hela innehav i Industrivärden är värt.  Det lär nu spekuleras friskt om vad bolaget har i kikaren, kanske är tiden inne för stora strukturaffärer i bolag som Volvo, Holmen/SCA eller Skanska. Eller så riktas hans intresse åt helt annat håll med investeringar där få har anat. 

Ang. Assa som köpare av Cardo så får man nog ställa sig frågan om man inte rockat loss på tomteglöggen lite väl hårt denna jul. Även om Assa är en förvärvsmaskin av sällan skådat slag så är Cardostyckningen en enorm affär som dubblar Assa skulsättning upp till ganska så höga nivåer. Givetvis kan man se der som styrkebesked på Assas nuvarande lönsamhet och goda förvärvshistorik att man fått sina banker att gå med på att denna affär utan att genomföra en nyemission. Men det kräver nog att man får ganska så bra betalt för det är inga små lån som Assa har efter denna transaktion.