Lite tankar om obligationsemissioner

Jag fick i e-postlådan för någon vecka sedan information om att oljebolaget PA Resourses just nu genomför en emission av obligationer till allmänheten. Orsaken till att man vill låna pengar av kreti och pleti som undertecknad är förstås att man inte får tillgång till billiga banklån. Precis som den som inte har en fullstor kontantinsats på en köpt bostad får hänvisas till dyrare lån än traditionella bolån.

För att småsparare skall teckna obligationslån i ett ganska så "okänt" företag så vill man förstås ha en rejäl ränta. I fallet PA Resourses har julskinkan fått en rejäl fettsvål då den årliga kupongen är 10,5% och löptiden ca. 3år. Sedan sockrar man upp erbjudandet likt julbordets efterrätt för obligationsspekulatanter med en dessert genom att så länge man har ett förhållande med varandra obligationsinnehavaren och företaget, så lovar aktieägarna ställa upp med att minst ha en 40% soliditet i bolaget. Går man under denna gräns får aktieägarna slanta upp med pengar, fast i vanlig stil så är man kanske inte riktigt lika noga med att informera aktieägarna om denna konvergant som det så vackert heter på finansiska.

När det gäller obligationsinvesteringar så måste man alltid ställa sig frågor, varför får detta bolag inte lån på banken till bättre ränta? Varför skall jag vara villig att ta på mig mer risk än våra affärsbanker?

PARE är också en företag (likt Eniro förövrigt) som till största delen saknar huvudägare av fläsklägg och rotmos och bolagets ägarskap skall hanteras av ett antal fonder samt tusentals småsparare (som i PAREs fall väldigt ofta äger sina aktier via kapitalförsäkringar vilket gjort Avanza Pension och Nordnet Pension till bland de största ägarna. Bolag som inte ens besöker bolagsstämman... Då kräver förstås banker bättre säkerheter för att ge ut lån.

När man investerar i obligationer så är det först och främst en bolags balansräkning man skall kolla på. En aktieägare är ju först och främst intresserad av att få ta del av ett företags vinster och då kanske man bör intressera sig en hel del för resultaträkningen. En obligationsägare får ju aldrig ta del av några vinster men däremot så är det av synnerligen vikt att titta på balansräkningen då en konkurs ofta medför att dina pengar försvinner upp i det blå.

Sista september såg det ut så här (mycket schablonmässigt på större poster) för PA Resourses.

Tillgångar
Materiella tillgångar 7Mdr
Kundfordringar 700Mkr
Likvida medel 700Mkr
Totala tillgångar: ca. 8,4Mdr

Dessa tillgångar är finansierade på följande sätt: Långa lån till banken 2,1Mdr
Kortfristiga lån till banken 1,4Mdr
Konvertibler 1,1Mdr (11% i ränta..)
Skatteskuld 500Mkr
avsättning 300Mkr (saneringskostnader)
leverantörsskulder 300Mkr
kort skatteskuld 100Mkr
Totala skulder ca. 5,8Mdr

resten eget kapital dvs ca. 2,6Mdr.
OBS att detta är en mycket schematisk bild.

I PA redovisning redovisas Konvertibler som eget kapital men det är nog mest rimligt att se det som en skuld då man trots allt betalar 11% på dom.

Min personliga  åsikt att i fall med lite mer riskfyllda bolag (observera skillnaden mot tramsbolag som man aldrig bör lägga pengar i) med både investeringsbara obligationer och aktier så är det dumt att ropa över för mycket, obligationen kan minst vara en lika god investering som aktien. Allt för sällan är det inte så att obligationen ger bättre avkastning på några års sikt.  Ett bra exempel på intressant fall är det Kinnevik och Lundinkontrollerade jordbruksföretaget Black Earth farming, en aktie som inte rosat marknaden sedan nyintroduktionen på stockholmsbörsen men den som skippade aktien och istället investerade i bolagets obligation som introducerades ung. samtidigt så har man inkasserat sisådär 12% om året, inte illa. Man bör också beakta att obligationsinnehavaren har tagit mindre risk, och fått högre avkastning.

För övrigt är jag mycket förbryllad av att PAREs emission inte är registrerad hos finansinspektionen vilket faktiskt är ett krav om man skall emittera värdepapper som skall upptas för handel till allmänheten….fy skäms.

på bild, Kruger&Tolls obligationer från 20-talet.