onsdag 30 april 2008

SHB vs. SEB

Affärsklimatet för bankverksamhet har inte varit något vidare det sista halvåret och bankernas vinster minskar ganska kraftigt överlag även om vi generellt sett idag skall vara väldigt stolta över våra svenska banker som ändå lyckas göra så bra vinster när såväl europeiska som amerikanska banker gör synnerligen stora förluster och där bankernas kapital nu dräneras snabbt. Länge har man hört att utländska storbanker skulle göra en satsning in i Skandinavien men om jag får gissa så är nog det troligaste sceneriet ett omvänt förhållande att svenska bankers goda lönsamhet i kombination av blödande europeiska banker troligtvis leder till att de svenska bankerna kommer ha goda möjligheter att expandera under denna finansfrossa.

Själv äger jag inga bankaktier idag mer än ett indirekt ägande i handelsbanken via industrivärden och Lundbergs. Men det är ändå en intressant bransch väl värd att följa från avbytarbänken. Men jag tänkte ta tillfället i akt och jämföra lite nyckeltal mellan två av våra affärsbanker. Expansiva SEB och traditionella Svenska Handelsbanken. Både bankerna har lämnat sina rapporter och varit synnerligen omtalade i svensk affärspress sista tiden så någon vidare presentation av bankerna är nog inte nödvändig och nedanstående skall inte ses som någon form av analys utan bara lite jämförelser.

Grunden för alla banker och alla andra företag med för den delen är intäkterna, det är dessa man lever av. Den största delen av intäkterna är oftast för en bank är räntenettot dvs skillnaden mellan in och utlåning eller rättare sagt utlåning minus bankens finansieriingskostander. Detta är en intäkt som idag är stigande för såväl SEB som SHB. I jämförelse med förra årets tre första månader så stiger SEB räntenetto med +12% och SHB med +17%. Den andra stor intäktskällan för banker är provisionsnettot dvs intäkterna i form av avgifter till banken te.x. fondavgifter, courtage, avgifter vid företagsaffärer osv. Den senaste tidens bistra klimat på de finansiella marknaderna har fått tillföljd att dessa intäkter idag sjunker mot tidigare år. För SEB sjunker dessa intäkter med 11% för Q1 medan handelsbanken har fått se intäkterna falla med 6%.

För att tjäna pengar måste sedan bankens kostnader matchas mot bankens intäkter. Både SEB men framförallt SHB har idag lite ”problem” med ganska kraftigt stigande kostnader. Detta är t.ex. kostnader för personal, IT system, julmiddagar, bonus osv. Men kostnader i sig är inget problem så länge det är en bra relation mellan intäkter och kostnader och det bästa jämförelsesiffran är bankerna sk. K/I tal dvs kostander/intäkter. För SEB ligger detta tal nu på 0,69 dvs för varje krona som banken tjänar försvinner 69 öre i kostnader. För handelsbanken som nu har ”kraftigt” ökade kostnader ligger detta K/I tal på mer modesta 0,54 dvs klart bättre kostnadsstruktur än SEB.

Ett annat sätt att mäta bankernas lönsamhet är att se på räntabiliteten på eget kapital dvs i vilket takt som det egna kapitalet växer (dvs ung. aktieägarnas långsiktiga avkastning). Den senaste tidens marknadsfrossa har kapat lönsamheten en hel del och SEB är idag nere på en räntabilitet på blygsamma 9,6% per år med Handelsbanken också fått se sin lönsamhet sjunka till 12,3% dvs ändå en viss bit mer lönsammare än SEB.
Och den sista och kanske viktigaste faktorn är att banken för att överleva och ge god avkastning på lång sikt måste ha så få kreditförluster som möjligt. Det första stoppet för dessa förluster är bokförda osäkra fodringar dvs lån där man kan befara att det blir en förlust, kanske. För SEB uppgår idag dessa osäkra fodringar till 0,20% av utestående lån medan handelsbankens konservativa utlåning leder till hälften så stora osäkra fodringar (0,09%). De faktiska kreditförlusterna ligger för SEB på 0,13% och för SHB på 0,03% idag.


Ingen knockout för Boman men SHB vinner på poäng. Annika falkengren tycker jag ger ett mycket sympatiskt intryck och helt klart har hon gjort mycket rätt när hon har börjat gripa in på bankens kostnader som är det stora abret lönsamhetsmässigt för Wallenbergsarnas stolhet. Speciellt i en läge som nu när intäkterna är lite vikande.

6 kommentarer:

  1. Foredomligt Cristoffer. Som vanligt. Men du glommer ett perspektiv vid jamforelsen for dessa aktier. Ett mahanda spekulativt, men ocksa i hogsta grad reellt ar hur dessa bada banker kommer att agera vid en konsoldiering av nordisk bankmarknad. SEB ar uppbackade av Investor som har stor kassa. Nordea ar up for grabs. Tyska IKV? har SEB, ryktesvis, varit intresserade av.

    SHB har Industrivarden och Lundberg i ryggen. Indv ar ganska hogt skuldsatt. Visst kan SHB kopa delar av Nordea, men jag tror inte den blir styckad, eller kanske SBAB av farbror staten. Broman har sagt att de vill oka i Danmark, och kanske kan de komma over nagot billigt dar i den danska bostadskrisens spar. Likasa i Storbrittanien. Lundberg ar dock en forsiktig general som vet mycket om regionala och lokala banker fran Lundbergs historia.

    Men SEB verkar mycket mer aktivit vilja delta i storre strukturaffaer. Islanningar hogbelande, Nordea till salu i tider av daligt tillgang pa kredit - visst kan SEB gora riktigt intressant affarer.

    Jag ager SHB direkt och via IndV och Lundbergs, SEB via Investor och Nordea direkt.

    SvaraRadera
  2. Glomde igen att namna att detta var Riskminimeraren igen...

    SvaraRadera
  3. Mycket välskrivet och informativt inlägg! Tack för en bra förklaring av olika siffror och storheter.

    Hälsningar,

    Kalle

    SvaraRadera
  4. Men vad är det som styr STIBOR då, vilket har ökat trots att reporäntan legat still?
    På den stora intäktssidan angående provisionsnettot tycker jag att du missar en viktig dimension. Nämligen vilken bank som står bäst rustad inför framtiden? Vilken bank har de bästa produkterna, handelsplattformen etc.? Om man tittar på utställande av warranter ligger SHB ljusår framför SEB.
    Om man går till fond- och aktiehandel är jag övertygad att både SEB och SHB är förlorare längden då det är smidigare att handla allt hos exempelvis Avanza och då är man inte låst till en enskild banks produkter.

    SvaraRadera
  5. Hej,
    ar inte alla svenska banker valdigt hart exponerade mot de baltiska landerna? Vem har storst kreditrisk i det fallet?
    /Eva

    SvaraRadera
  6. Riskminimerare> Kanske borde detta med konsolidieringen berörts i inlägget. Jag skulle nästan våga sätta en slant på att bråket inom Handelsbanken har något att göra med förvärv. Och segrade gjorde de som inte vill förvärva något utan fortsätta expansion á la H&M dvs öppna fler kontor.

    SEB kommer säkert utnyttja läget att expandera annars vore det något knepigt att man tog upp en stort förlagslån med 7% i ränta. Förlagslån kan nämligen räknas i i primärkapitalet som nu är synnerigen gott i SEB. Jag tippar på att SEB gör något större förvärv i Tyskland. Nordea är inte rimligt dessutom skulle konkurrensmyndigheter räkna ett bra tag på en sådan affär.

    Mera kosing> Handelsplattformar till trots så utgör svenska privatpersoners aktie och fondaffärer i dessa två affärsbanker en mycket liten del av resultatet. Swedbank och Nordea är mycket mer exponerade mot risken med tex. expanderande Avanza/nordnet. Men generellt håller jag med dig. Bankmarknaden kommer förändras mycket de kommande låt säga 10 år. Handelsbanken har ju fått väldigt mycket skäll för sina IT system. Inte minst kunder med MAC verkar knappt kunna använda den banken via internet.

    Eva> De banker som har störst kreditrisk i Baltikum är SEB och Swedbank. Dessa banker har nu börjat få lite kreditförluster där. SEB tror jag har ca. 1200 Mdr SEK utlånad ei baltikum och man har nu istort sett slutat att låna ut mer pengar till bostadsaffärer där till följd av risken.

    SvaraRadera

MediaCreeper