tisdag 5 augusti 2008

Bubblor kommer och går



Idag har jag läst två intressanta inlägg. Dels den förre riksbanksledamoten Willy Bergström som skrivit om bubblor i finansmarknaden och jag håller med honom till viss att Riksbanken i högre grad bör uppmärksamam bubblor dels ett blogginlägg på samma tema av Charlie som skriver bloggen klirr-i-kassan. Båda tar upp hur skadliga olika bubblor av olika slag kan ar för samhällsekonomin. Det finns mängder med historiska exempel på bubblor av olika slag allt från Tulpanhysterin i Holland, fastighetsyran i Japans storstäder på 80-talet, ITbubblan runt millenniumskiftet, Järnvägsobligationer på 1800-talet, inflationsbubblor, Guldbubblan i slutet av 70-talet, valutor, oljekriser, svenska fastigheter på 80-talet och listan kan byggas på i nästan oändlighet. Bubblor som blåses upp och som sedan pyser ut kan var oerhört smärtsamma om man själv är mitt ibland den och oftast är det synnerligen svårt att avgöra om det är en bubbla eller inte. Oftast tanker vi bilen, köper hus, investerar i aktier åker på semester och betalar räntor egentligen utan en minsta tanke om det rimliga eller orimliga i dagens priser.

Det finns alltid flera olika aktörer i spekulationsbubblor. Allt från investerare dvs dom som investerar i en tillgång för att dra nytta av en värdeuppgång, spekulanter dvs sådana som kanske tror att det kan vara en bubbla och som då vill tjäna pengar och allt som oftast finns det "mäklare" dvs de som köper och säljer tillgångar och som tjänar pengar på transaktionerna och allt som oftast finns också utlånare dvs de som förser marknaden med likviditet. Mäklare och utlånare som som bekant allt som oftast är en del av den finansiella sektorn. Tyvärr är det ofta så att den finansiella sektorn ensamt får ta på sig ansvaret för bubblor som uppkommer dessutom är det ofta så att den finansiella sektorn dessutom oftast får ganska stora förluster den dagen en bubbla pyser ut. Speciellt i de fall det i bubblan ligger mycket lånat kapital som i fallet av dagens finansbubbla i främst USA. Den finansiella sektorn är i högsta grad ofta delaktiga i just förmedlandet av tillgångarna som är utsatta för spekulation och ofta kan den som köper olika form av investeringar känna sig ha fått helt fel information om en typ av investering. Den som köpte en kombinationsobligation kanske trodde han köpte en lågriskinvestering, den som fick rådet av sin bank att satsa på aktiefonder för föräldraarvet är säkerligen fly förbannad när fonderna gått ned 30-40% och lika så känner sig säkert den som satsade på en lågriskhedefond ganska besviken när de historiska avkastningarna ifrån denna hedgefond visade sig helt uppåtväggarna när fondens hela marknad havererar, lika så kan den som idag har svårt att betala sina bostadslån känns sig besviken på banken som nu minsann har höjt räntan mer än reporäntan eller ställer sig från om hur banken kunde lura på sina kunder så höga lån. Den som köpte en aktieindexobligation eller satte in pengarna på ett högräntekonto känner sig säkert mycket besviken den dag det visade sig att banken blev insolvent och sparpengarna försvann upp i rök…

Efter bubblor har briserat uppkommer alltid krav på reglering och åtgärder för vad som borde gjorts för att undvika bubblan. I dagsläget kan man höra debatter om hur spekulation i råvaror borde förbjudas då det knappast är så att de flesta som köper råvarucertifikat egentligen vill köpa 4 ton majs eller 1200 fat nordsjöolja, åtgärder mot att stävja blankning för hur kan man få lova att sälja aktier som man inte äger?, Vad skall göras för att banker inte skall låna ut så mycket pengar då dom besvisligen kastat pengar efter låntagare?, hur kan man få bostadslån för mer än bostaden är värd? Hur kan man få bunta ihop subprimelån med statsobligationer och sälja detta som AAA obligationer? Osv osv. För knappa 10 år sedan var det debatter om optionsprogram och hur AP-fonder med våra pensionspengar kunde investera i sådana bolag som Information Highway oh Framfab. Regleringar infördes på många håll och kanter och säkerligen får vi nu om något år se ytterligare iver från lagstiftare att stävja upp finansmarkanden.

I grunden är det alltid vi själva som måste bära ansvar för våra investeringar, våra husköp, vår konsumtion och vårt sparande. Det är vi samhällsmedborgare som ligger bakomspekulationer och det är också vi som måste betala för spekulationen i efterhand precis som vilken bakfylla som helst. Ofta höjs det röster för att banker borde "brinna" eller helt tvärt om att staten måste gå in och ta över vissa banker för att rädda ekonomin. I USA använder man sig av båda alternativen och personligen kan jag tycka att flera av "räddningsoperationerna" är synnerligen märkliga och inte något som jag på lång sikt tror främjar en god utveckling. Utskickade chackar till insolventa låntagare, checkar till trafikanter så man slipper betala det höga oljepriset, blankningsförbjud av vissa bankaktier, statligt garanterade av Fennie och Freddies obligationsportfölj men inget statligt övertagande av aktier.

Bubblor kommer och går som sagt. Det vi kan lära oss är att inte med hull och hår dras med i dem och vi bär ALLLTID ett ansvar för vårt lånande, konsumerande, sparande och investerande. Däremot bör man nog inte lyssna speciellt intresserat på individer som säger att allt är et enda stort spel med allt som har med värdepapper att göra är ett enda stort bingolotto ty bakom varje aktie finns ett företag med anställda och ägare, bakom varje råvarutermin finns det en råvara osv i högsta grad verkliga produkter.

För övrigt kan man konstatera att det idag blev ganska "trångt i dörröppningen" när många ville köpa aktier igen….

6 kommentarer:

  1. Hej på dig! Jag vill bara flika in privatpersonens väldigt begränsade möjligheter att hantera bubblorna. Vill vi åka någonstans med bilen är det bara till att betala det pris som står på bensinpumpen. Vill vi köpa ett hus får vi betala vad det är värt på marknaden. Visst kan vi försöka vänta men det finns inga garantier för att det blir billigare.

    Jag satt själv och väntade på att bopriserna skulle falla i ett par år innan vi väl köpte huset för snart två år sen. Jag tyckte det kändes dyrt, men det blev bara dyrare... till slut ville vi bo i hus så mycket att vi köpte det fast det var dyrt och nu har det blivit ännu dyrare.

    Dom som kan göra något åt saken är ju dom som tar dom stora besluten. Kanske skulle Riksbanken höjt räntorna tidigare, kanske dom inte heller skulle ha sänkt så mycket som dom gjorde. Kanske skulle det ha varit förbjudet från början att handla i råvaruterminer för dom som inte verkligen brukar råvaran.

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Tack för omnämnandet :)

    Jag håller med det du skriver Cristoffer och jag förstår din synpunkt diversifierad, men jag tror att det är viktigt att skilja på ekonomiska bubblor och privata husköp.

    Om man vill köpa ett hus för att man vill bo i ett hus och man har för avsikt att bo i huset under lång tid då är det, i mitt tycke, rätt att köpa ett hus. Naturligtvis kan en bostadsbubbla göra att man för ett antal år sitter med ett hus som man inte kan sälja för samma pris som man köpte för, men i de flesta fall spelar detta mindre roll eftersom en bostadsbubbla påverkar alla bostäder. Det är alltså endast fallet där man vill lämna bostadsmarknaden som man kan bli riktigt hårt drabbad.

    Jag tycker att det är ett misslyckande att det inte finns alternativ till att köpa bostäder för många människor, pga att det finns för få hyresalternativ. Detta gör att många mer eller mer tvingas att dra på sig stora lån bara för att få någonstans att bo. Det är inte bra. Det bör finnas alternativ i form av hyresbostäder.

    När jag ändå är inne på bostadsbubblor så är jag även tveksam till att man får skjuta fram reavinster. Detta gör att en stor del av bostäderna som säljs idag köps med obeskattade pengar, vilket är ofördelaktigt för någon som skall ge sig in på bostadsmarknaden och inte har möjlighet att betala med obeskattade pengar. Möjligheten att kunna skjuta fram reavinster eldar även på priserna och är nog en av många faktorer till bubblan.

    Det blev en väldigt lång kommentar :)

    mvh Charlie

    SvaraRadera
  3. Hej, håller med till fullo. privatpersoner har mycket begränsade möjligheter att hantera bubblorna.

    Däremot bestämmer man ju över sin egen plånbok riksbanken bestämmer inte över denna.

    Har man inte råd att tanka bilen så är det knappast en bra lösning att tanka på kredit om man säger så. Det finns ingen som tvingar en att köpa aktier osv.

    När det gäller husköp så är ju självfallet den viktigaste frågan hur mycket man är beredd att betala för sitt boende och ev. hur mycket man är beredd att avstå för att bo lite dyrare. Vad marknaden sätter för pris på villor och lägenheter är givevis något man inte kan påverka däremot kan rätt "mun efter matsäck" och inte köpa dyrare än vad man egentligen har råd med. Däremot bör man självfallet inte ge sig in i någon form av "trejding" där man letar bästa köpläget på bostad.

    När det gäller riksbanken så kan jag hålla med om att riksbanken kan mer än idag bör ta hänsyn till ev. samhällsbubblor av olika slag under år 2005 t.ec. tycker jag själv att Riksbanken med Lars Heikensten i spetsen tog några synnerligen märkliga beslut bla. när man på våren kraftigt sänkte räntorna ner till 1,5%. Minns så väl en dikussion jag hade med en god vän om det korkade med detta långsiktigt och min gode vän sedan band sina halva sitt bolån på 13 år dvs en ränta på 3-3,5% till år 2018. Andra halvan helt rörlig för valfri amortering en synnerligen god "investering" för honom.

    SvaraRadera
  4. Kloka synpunkter Charlie

    Med framskjuten skatt bara man köper något dyrare, reavinstskatt som är lägre än andra kapitalinkomster, avdragsrätt på 30% av ränteutgifter, bruksvärdeprincipen på hyreslägenheter vilket medfört att det varit olönsamt att bygga hyreshus osv osv.

    Inte konstigt att det är dyrt att köpa bostad och alldeles för billigt att hyra i storstäderna vilket skapa enorma bostadsköer givetvis.

    SvaraRadera
  5. Hejsan,

    Och den vackra bilden då Cristoffer, vad är den tagen ?

    /Rille

    SvaraRadera
  6. Den vackra bilden är tagen i området Rosendal som ligger i Närkes Kil ung. 2-3 från Örebro. Klippan i fråga heter Falkaberget/Ravinen

    Bilden är tagen med mig liggandes på ett liggunderlag och fotat upp mot skyn med en kompaktkamera (Nikon P60)

    SvaraRadera

MediaCreeper