onsdag 23 september 2009

Budgettankar



Igår så lade regeringen fram budgeten för nästkommande år och som vanligt så översköljs nu media av reportage om vilka som är vinnare och förlorare. Den sittande regeringen försöker övertyga om förträffligheten i den ekonomiska poltiken medan den just för tillfället aktuella oppositionen försöker argumentera om Sveriges undergång tillföljd av den just framlagda budgeten.

Jag vill först göra klart att jag inte är något stort politiskt geni men om sanningen skall fram så tror jag det idag råder en ganska så stor koncensus om hur vi vill att vårt samhälle skall se ut. Om de stora trätoämnena handlar om någon femtilapp hit eller dit i månaden för pensionärer, jobbskatteavdrag på 200kr i månaden, om vi skall lägga ned riksutställningar eller för eller emot en privatisering av apoteket….ja då har vi nog inte så mycket ideologiskt att bråka om i Sverige när vi nu alla blivit keynesianister. Och tur är väl detta med denna goda samtalston! Då det är oftast är politiskt stabila konsensusekonomier om många gånger utgör en god mylla att plantera träd i, lite så där mellanmjölksaktigt lagom helt enkelt. Sedan har vi idag globalt ekonomiskt turbulenta tider som medför att utrymmet för politiska intentioner trolige inte spelar så stor roll som vi tror. Lite justeringar hit och dit i den svenska statens kaka betyder nog mindre än globala makroekonomiska mönster.

En budget handlar ju som sagt om att fördela ett antal inkomster över ett antal utgifter. Vad vi skall prioritera och vad vi inte skall prioritera. Som sagt är jag inte politiker och inte heller vansinnigt intresserad men tänkte ändå ta tillfället i akt i dessa budget tider att prata om statens inkomster.

Statens inkomster kommer grovt hugget från tre olika områden, inkomster och avgifter från vardera arbete, kapital och konsumtion med en total skattebas på ca. 1400Mdr SEK, ett jobbskatteavdrag vara eller inte vara på 10Mdr förändrar således statens inkomster med 0,7%, kanske inget direkt att trycka extrabilagor i tidningen för. De totala offentliga inkomsterna är ung halva BNP.

Det första som är intressant att titta på är fördelningen mellan de tre inkomstområdena. Inkomstskatter av olika de slag, arbetsgivaravgifter, värnskatter, skatt på pensionsinkomster och hobbyinkomster ger staten inkomster på ca. 850Mdr årligen eller ung. 60% av de totala skatteinkomsterna. Skatter såsom reavinstskatter, skatt på aktieutdelningar, bolagsskatt, schablonskatt på kapitalförsäkringar, fastighetsskatt mm ger staten inkomster på knappt 200Mdr årligen eller lite knappt 15% av vår gemensamma kaka medan konsumtionsskatter såsom tv-avgifter, moms och fordonsskatt ger oss ca. 350Mdr i offentiga inkomster eller 25% av den totala skattebasen.

Kapitalskatter så enligt mig de svåraste att hantera. Kapital är som sagt lättrörligt och beskattar man kapital hårt så leder det till att kapital flyttar på sig och används i verksamheter och platser där det ger bättre avkastning med resursallokeringsproblem som följd, i teorin i alla fall. Sedan finns det givetvis i mitt tycke kloka kapitalskatter såsom t.ex. fastighetsskatt där kapitalet knappast flyttar utomlands utan snarare är det så att fastighetsskatt bättre kan stimulera kapital att användas till exempelvis företagsverksamhet (aktier t.ex.) framför att låsas in i mindre samhällsnyttiga bostadsrätter på Östermalm, i teorin. Sedan är det trots att kapitalskatter enbart utgör lite knappt 15% av skatteinkomsterna så att Sverige har bland världens högsta beskattning av kapital så det kan vara en farlig väg att gå att höja beskattningen av detta för samhället vikiga kapital då riskerar vi många arbetstillfällen i Sverige.

Återstår således två huvudsakliga områden att dra in statens inkomster på Arbete och konsumtion. Hur var det nu Finansministern sa, ”vi skall arbeta och spara oss ur denna ekonomiska kris” borde vi då inte göra det billigare att arbeta och dyrare att konsumera? Dvs beskatta arbete mindre medan konsumtionsskatterna blir högre? På köpet kan vi sedan säkerligen också skapa politiska incitament till ett mer hållbart samhälle. Exempelvis förenklat låta det bli billigare att anställa tågingenjörer och solenergiforskare men beskatta flygbiljetter för dessa ingenjörers semesterresor hårdare?

Sedan kan man ju alltid fråga sig vad Anna Anka hade sagt om saken…eller om dessa fantastiska höstfärger

6 kommentarer:

  1. Har också funderat en del på det du lyfter upp i ditt sista stycke ("borde vi då inte göra det billigare att arbeta och dyrare att konsumera"). Vad skulle effekterna bli av att skatteväxla t.ex. en högre moms mot lägre inkomstskatter eller arbetsgivaravgifter?

    (1) Det skulle bli billigare att anställa - fler arbetstillfällen och lägre kostnader för företagen, vilket i sin tur leder till stärkt konkurrenskraft för våra exportföretag

    (2) (Den inhemska) Konsumtionen sjunker. Konsumtionen av importerade varor drabbas relativt hårdare än inhemskt producerade varor och tjänster

    (3) Nettoexporten ökar som en följd av sjunkande import (2) och stigande export (1)

    Fler tänkbara effekter? Hur skulle till exempel incitamenten för skattefusk påverkas?

    /Mattias Carlsson

    SvaraRadera
  2. Magnifik bild!

    SvaraRadera
  3. Att Sverige skulle ha varldens hogsta skatter pa kapital tror jag ej pa. Tvartom har vi varldens hogsta skatter pa inkomst av tjanst men förmodligen relativt modest besksttning pa inkomst av kapital.
    Nagon som har bevis pa motsatsen?

    SvaraRadera
  4. Mattias> Är tyvärr inte skolad i nationalekonomi så jag överlåter till någon annan att besvara effekterna att växla höjd moms mot sänkta inkomstskatter.

    Chealsea> betänk kombinationen mellan 26,3% bolagsskatt+30% kapitalskatt. Så den totala skattesatsen på kapital blir ca. 50%. Enligt organisationen Aktiespararna så motsvarar detta ungefär dubbelt så hög skatt mot OECD länderna i genomsnitt.

    Det som också är speciellt med Sverige är att man beskattar kortsiktga vinster och långsiktiga vinster lika hårt samt att man beskattar små kapitalvinster lika högt som stora.

    i många länder har man grundavdrag på kapitalvinster samt lägre beskattning på långsiktiga aktieinnehav.

    SvaraRadera
  5. I princip har jag inget emot ditt tankesatt. Problemet ar kanske bara att vi da i an hogre grad for forlita oss pa exportindustrin som motor. Effekten av hojda konsumtionsskatter blir ju lagre konsumtion far man formoda, vilket ger lagre inhemsk efterfragan pa varor och tjanster, dvs ett minskat behov av arbetskraft. Detta maste kompenseras via hogre export, dvs vi vill att de utlandska marknaderna skall konsumera mer svenskproducerade varor och tjanster. Lagre arbetskraftskostnader borde innebara att svenska foretag (som producerar i Sverige) far en viss fordel och kan ta lite marknadsandelar.

    Men jag ar inte saker pa om det ar ratt lage for att oka exportberoendet givet den ekonomiska situationen runt om i varlden. Tanker andra lander likadant blir ju effekten inte sa god..
    /FFM

    SvaraRadera
  6. Tar man det ett steg längre så slutar man helt att beskatta arbete och ersätter det med en större moms. Detta har motionerats i USA under namnet Fair Tax (http://en.wikipedia.org/wiki/Fair_tax)

    Även koldioxidkostnader anser jag bör ligga på konsumtionssidan. Ligger den på produktionssidan så kan produktionen flytta men det är mycket svårare att flytta sin konsumtion.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel