Rebalansering, trejding eller passivitet?

Engelskan finns ett bra uttryck som heter Asset allocation vilket man nog skulle kunna översätta som till tillgångsfördelning. Mao hur man väljer att fördela sina sparpengar och det är nog enlig tmig en sak som många borde fundera ganska så nog på då det är faktor som också högsta grad bestämmer avkastningen på dina tillångar

Asset allocation kan tillämpas på många olika plan. Dels på ett övergripande plan t.ex. där man hypotetiskt låt säga har 1 Mkr i tillgängligt kapital. En halv miljon kronor kanske är instoppade i en bostad, en buffert på låt säga 150 000kr på banken och en aktiedepå på 350 000kr.

Sedan kan man tillämpa en diversifiering på en aktiedepå som kanske kan bestå av ett antal olika aktier, gärna i olika branscher och någorlunda jämn fördelning mellan dessa innehav, ur ett riskperspektiv.

Många har säkerligen en god förståelse för detta synsätt att man inte skall stoppa alla pengar i samma korg utan istället ta begränsade risker med både hängslen och livrem.

Problemet uppkommer sedan när man har ägt sina tillgångar i ett långt tag med allra största chans har man då haft olika förmögenhetsutveckling på olika tillgångar, några tillgångar har åkt kälke i nedfösbacke andra har stigit till stjärnorna osv. Resultatet är att man inte längre har den fördelning som man från början tänkt sig. Speciellt gäller detta ”långsiktigt passiva” investerare. Där man för eller senare får olika former av sedfördelningar. Har man t.ex. under 10 års tid fondsparat i en rysslandsfond så kan jag mycket väl tänka mig att denna utgjorde en (väl) stor del av portföljen för många fondsparare låt säga sommaren 2007. En god princip är således att ha koll på sina risker!

Sedan kan man ju också ibland behöva agera trädgårdsmästare rensa ut lite ogräs, sätta en och annan ny planta i trädgården för att få en snyggare omgivning. För denns skull behöver man inte varje dag rycka upp nya och gamla plantor i någon form av trejding.

Samma fenomen med en tillgångsfördelning som kan bli snedfördelad är t.ex. om man aktivt vill satsa på en aktieportfölj med hög direktavkastning vilket jag kan finna ibland bland en del ekonomibloggar på nätet, en del förespråkar också en form av ”evigt ägande” dvs där man köper en aktie med hög direktavkastning och så förväntas denna aktie växa i kurs och utdelning i ett långt lyckligt race mot förmögenheten.

Har man varit med ett tag så talar i alla fall min erfarenhet för att olika aktier utvecklas på olika sätt. Ibland så ger vissa aktier en hög direktavkastning och ibland är det lägre direktavkastning. Ibland går kursen upp medan utdelningen sänks ibland det vice versa, ibland sänks både kurs och utdelning och ibland så går båda upp givetvis.

Om man då passivt utan några som helst byten av värdepapper förvaltar en portfölj med olika aktier i syfte få en hög direktavkastning så kommer man med tiden få en portfölj som har högst genomsnittlig direktavkastning om man själv inte aktivt förändrar innehaven. Att ha en hög genomsnittlig direktavkastning anser jag kräver ett visst mått av aktivitet beroende på utvecklingen.

Inte minst kan man ju se det på att det är många av de aktier som idag ger hög direktavkastning som hade väldigt låg direktavkastning för 10 år sedan. Tänk aktier som Astra, Securitas och HM dom gav väl en halv procent eller något i direktavkastning för 10 år sedan.