Utvecklingen inom statsförvaltningen senaste åren

En del som läser denna blogg kan jag tänka mig har ett visst intresse för skatter, hur vår skattepengar används och staten. Så i denna bloggpost blir det lite av den varan.

Jag kan tycka att det ibland är en ganska schblonartad bild i media (och bland bloggar) om hur utvecklingen i statsförvaltningen ser ut. Så jag tänkte nedan ge en mycket kort resumé hur utvecklingen varit i statsförvaltningen senaste 2 åren.

De senaste 2 åren så har antalet anställda inom staten minskat med ungefär 5000 individer de största neddragningarna av antalet anställda har skett inom Försvarsmakten och intilliggande myndigheter medan "kategorin" samhällskydd och rättsskipning dvs poliser, domare, kriminalvården osv har ökat med knappt 1000 personer.

En av de främsta skälen till att minskningen av anstalet anställda är att vi de senaste åren har haft en ganska stor rationalisering inom svenska myndigheter där främst många myndigheter har slagits samman. Ett exempel på detta är tillkomsten av Diskrimineringsombudsmannen (DO) som också medförde en nedläggning av JämO, HomO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och handikapp ombudsmannen.

Totalt sett bara det senaste åren så hela 49 Myndigheter lagts ned medan 16 myndigheter skapats (bla. Transportstyrelsen och Inspektionen för socialförsäkring och trenden fortsätter där det blir allt färre myndigheter istället för på 90-talet då vi hade ganska så kraftig tillväxt i antalet myndigheter. Idag så har vi totalt sett 208 olika myndigeheter allt från mycket kända myndigheter såsom Försäkringskassan, skatteverket och Högsta Domstolen till lite mindre kända myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin, Forum för levande Historia och Revisornämnden.

Den kanske svåraste omstruktureringen i myndighetssverige idag är reformeringen av Försvarsmakten där man samtidigt gör stora uppsägningar av personal och nyrekrytering av andra personalkategorier i år kommer t.ex. anstalet anställda i försvarsmakten minska med ett par hundra medan prognosen för de där på kommande åren är en ökning av det totala antalet anställda i Försvarsmakten.

En annan tydlig trend idag är ett allt större fokus på energifrågor vilket syns mycket i landets universitet och Högskolor men också i utökade anslag inom Statens energimyndighet och utökade uppgifter för myndigheter med angränsade områden som t.ex. Jordbruksverket med mera. Så energifrågorna är någon som ökar i omfång.

De största området med flest anställda inom staten är utbildningssektorn dvs våra Universitet och Högskolor samt därtill angränsande myndigheter.

Åldersmässigt så är statens anställda klart äldre än arbetsmarknaden totalt sett vilket de kommande åren troligtvis kommer medför en större personalomsättning. Nästan en tredjedel är idag 55 år och äldre bland statsanställda samtidigt så ökar den faktiska pensionsåldern allt mer i staten och idag (till skillnad mot 20 år tillbaka i tiden) så går statsanställda i pension senare än övriga arbetsmarknaden. Som helhet är staten också mycket jämställd med ung 50% män och kvinnor anställda medan de i olika specifika myndigheter kan skilja mycket. Genomsnittslönen bland statliga tjänstemän och kvinnor är idag 27 900kr i månaden.

En av de senaste logiska tillkomsterna i statsförvaltningen är myndigheten Tillväxtvärket, förlåt skall visst stavas med E. :-) en sammanslagning av Glesbygdsverket, NUTEK och Institutets för tillväxtpolitiska studier.

På bild. Här plockar man lite äpplen mest varje dag, äppeldricka i kylen, äppelmos, äppelpaj mest varenda dag, styckfrysta äpplen i frysen och ett gäng torkade äpplen. Ändå ser ett av våra äppelträd ut som följer. Har du något bra äppelrecept?