Konsumera mera! , men medvetet

”ekonomibloggarnas urfader” (löparn borträknad) bloggaren miljonär innan 30 , som nog inte skrivit något inlägg på något år eller så är en typisk snålsparare som skrev några halvt dråpliga inlägg om hur han kände sig tillfreds med att värma nudlar i handfatet på ett hotellrummet under en tjänsteresa medans arbetskamraterna var ute och spenderade sina surt förvärvade besparingar på öl i puben och kanske en och annan köttbit i restaurangen. Hans tillfredsställelse låg i vetskapen om att han hade goda ekonomiska tillgångar och i framtiden, kunna slå sig till ro och leva på sina tillgångar. Har absolut inget om att säga om den målsättningen.


Många ekonomibloggar handlar just om detta att spara och investera, om att avstå konsumtion idag mot att ha desto mer förhoppningsvis i morgon. Kanske som en trygghet inför svårare tider eller som ett mål att förverkliga en dröm om ett boende i Monaco, att kunna förverkliga målet om ett stort ägande i ett företag eller leva ett helt ordinärt liv men där lönen kanske kommer från räntor och utdelningar.


Även undertecknad har skrivit många inlägg om att just spara och hålla igen sin konsumtion. Samtidigt med handen på mitt hjärta så har jag svårt för en snålkultur där livet handlar om att om att ideligen avstå från konsumtion och jag ser inget motsatsförhållande i sparande och medveten konsumtion. Medveten konsumtion är kanske i själva verket många gånger målet med att spara? Och ibland kanske våga ”ta en vinst” och byta ut siffrorna på internetbanken mot en ny braskamin.


Medveten konsumtion som att kanske kunna köpa sig en egen bostad utan att äventyra privatekonomin för mycket, eller som inbiten appleentusiast kunna köpa sig en iPhone, eller för den delen kunna resa med familjen till Rom, eller varför inte lyckan med att kunna susa fram längs med storstadens gator i en sprillans ny cykel?, hemmakockens önskan om köksbänk i granit, att kunna förverkliga drömmen om en blommande trädgård, att kunna se en fotbolls-VM final på plats eller ta sig en segeltur på Östersjöns blå vatten.


Jag kan t.ex. här bli lite personlig och ta min mamma som exempel. När min mamma fyllde 50 år (vilket faktiskt bara var för två år sedan) så valde hon att konsumera en sparad slant. Istället för att bjuda in till stor baluns så valde min mamma att bjuda mig och min bror med familj till en veckas semester i ett hyrt strandhus på Bornholm. Givetivis inte billigt, när man kunde välja mellan att ta sig ett dopp i havet eller i poolen innan frukost. Men samtidigt så ville min mamma verkligen att familjen skulle träffas en hel vecka tillsammans, vilket inte blir så ofta då min bror med familj, jag med min fru och mina föräldrar är utspridda i landet. Jag är övertygad om att mamma fick 50års presenten hon verkligen önskade sig.


För egen del så kommer min och min frus adoption med största sannolikhet genomföras under nästa år, vilket skall bli fantastiskt spännande men till en total kostnad om en knapp kvarts miljon kronor i medveten ”konsumtion” och det är innan den där 1,3miljonen som ett barn kostar.

Problemet uppkommer när vi väljer att vilja ha allt…


Därmed är jag motståndare mot vad man skulle kunna kalla, konsumtionssamhället. I vilket vi identifierar oss som människor i vilken konsumtion vi genomför. Statussymboler, märkeskläder, fina huset på fina adressen eller drivor med tekniska uppfinningar såsom elektriska saltkvarnar, eller handväskor för 5000kr mm. Konsumtion som vi många gånger genomför utan större tanke eller i värsta fall för att spegla upp en bild mot andra, eller att vi helt enkelt köper saker vi inte behöver. Men kanske framförallt en (ursäkta uttrycket) slarvighet med pengar, lån, amorteringar och avbetalningar och i värsta fall en konsumtion som inte står i proportion till de ekonomiska förutsättningarna. En slarvighet i sig själv som medför att vi kommer hindras från att lägga pengar och konsumera det vi faktiskt tycker är viktigt i livet.


Mitt råd till dig eller din familj är att tänka som ett långsiktigt fastighetsbolag, driftskostnader skall minimeras, de finansiella riskerna skall inte vara för stora, men lägger man allt för få pengar på underhåll och hyresgästsanpassningar så får man kortsiktigt ett bra kassaflöde givetvis men det finns också en tydlig risk med att det blir allt mer kostsamma sprickor i fasaden eller att hyresgästen kanske finner ett annat hus att bo.


Förresten så börjar min mobiltelefon bli dålig..men den håller nog ett tag till. HTC Legend kan det vara något?