Skall svenska staten subventionera klädinköp på kredit?

Sverige så har vi idag en sk. Insättningsgaranti. Det innebär att de flesta insättningar (upp till ett belopp om 50 000 Euro) i de företag som är anslutna till insättningsgarantin garanteras av svenska staten. Dvs pengar som du har på ditt bankonto får du ut även om banken din går i konkurs.
 
I grund och botten är det bra med en insättningsgaranti är min grundinställning. Det främsta skälet är att det till viss del motverkar ”bank-runs” och därigenom likviditetsproblem i solida banker. Om en stor svensk bank får problem så är och förblir staten alltid ”sista vägens utlånare” och en statlig garanti tror jag leder till att staten får mindre ingripande.
 
Men det finns många baksidor med insättningsgarantier. En baksida är att insättningsgarantin leder till lägre räntenivåer. Då mindre insättningar av pengar blir riskfritt och vi då kräver en lägre ränta.  Bra för dem som lånar pengar, mindre bra för den som har en förmögenhet på banken. En nackdel med ”konstgjort” låga räntenivåer är att det lätt då stimulerar att ta lån framför att spara. Och man då på så sätt kan bygga upp ett mindre stabil ekonomisk situation i en familj, ett företag eller i ett helt land.
 
Det finns också en antal saker med insättningsgarantin som är helt fel. Jag tänkte åskådliggöra detta genom att ta upp exemplet Haléns, som är en postorderförsäljare av kläder. Huvudkontoret ligger i Elfsborgsland, Borås, Sjuhäradsbygden.
 
Haléns säljer alltså via postorderkataloger och internet, kläder, bijouterier, gardiner och liknande. Vad har då Haléns att göra med insättningsgarantin? Jo att många av Haléns kunder köper sina klänningar, polotröjor och julgardiner på kredit. Traditionellt sett så kan man kanske tänka sig att dessa kreditköp har skett via kreditkort där Halénskunden har skaffat sig en kontokredit hos en bank och sedan då betalar sina kläder och julgardiner med detta kreditkort.
 
Haléns tjänar då pengar på sina kläder och banken tjänar pengar på sina krediter. I syfte att öka sina intäkter så har Haléns själva startat en kreditrörelse där man själv står som kreditgivare på avbetalningar som Haléns kreditkunder  har.
Teoretiskt sett skulle haléns då kunan använda sin egen balansräkning och ge lån till sina kunder som man nu har pengar för detta men istället har Haléns startat ett kreditmarknadsbolag vid namn Time Finans AB. Time finans har alla erforderliga tillstånd från finansinspektionen om att vara kreditmarknadsbolag. Man har samtidigt också ett eget inkassobolag som hanterar de räkningarna som inte blir betalada av kreditkunderna (uppdaterat, detta såldes visst i januari månad).
 
Detta kreditmarknadsbolag har blivit en guldkalv för Haléns vilket kan förklara bolagets marknadsföring att handla kläder och gardiner på krita, vinsten som Time Finans gjorde under 2009  var 125Mkr före kreditförluster och 105mkr efter. Vid slutet av 2009 så hade Time finans 763mkr utlånade till klädköparkunder och 21mkr insatta på någon bank eller två. Enligt årsredovisningen har man tagit ut en genomsnittlig ränta på 28,2% av sina kreditkunder. Trots kreditförluster på 2,5%  av utlåningen har man ändå en fantastisk lönsamhet (69% på eget kapital!!)
 
Nu till det intressanta, hur har då Time finans/Haléns finansierat denna utlåning på dryga 800mkr? Dels har man i verksamheten ett eget kapital på dryga 80mkr och en obeskattad reserv på 94Mkr. Sedan har man då tagit upp lån i form av att man sparkonton där allmänheten kan sätta in pengar. Time Spar heter dessa sparkonton. Idag erbjuds du som sparare en ränta på 2,25% (obundet) pengar som sedan Time då lånar ut till räntan 29% eller liknande. En ränta som få banker erbjuder idag och därmed ur ett sparperspektiv blir ganska så attraktivt, särskilt då att Haléns, förlåt Time Finans AB är anslutna till insättningsgarantin och du som sparare alltid får tillbaka dina pengar (upp till knappt en halv miljon) även om Time/Haléns skulle gå i konkurs. Tom kan du ju ta lån på bostaden till lägre ränta än du erbjuds i sparränta…. riskfritt (såvida inte svenska staten går i konkurs).
 
Men skulle du sätta in pengar på ett bankonto som du vet används till att låna ut till kreditköpare av kläder om det inte vore för att det just finns en statlig garanti på att du inte kan förlora dina pengar? Skulle du då kanske kräva betydligt bättre ränta än 2,25%?
 
Är det rimligt att denna verksamhet skall ha statliga subventioner i form av insättningsgaranti? Jag tycker inte det.