fredag 27 augusti 2010

Är obligationer alltid säkrare än aktier?

Förhållandet mellan aktier och obligationer är något som alla borde lära sig en del om. För i högsta grad så påverkar dom varandra. Den som lånar ut sina pengar får en fast bestämd ränta på sina pengar, sedan pengarna återbetalda när obligationer löper ut och den som äger företag får istället del av vinsten som uppkommer i företaget. Om företaget lånar pengar så måste man betala ränta till utlånaren (obligationsinnehavaren) och således så måste alla investeringar som ett företag gör ge en bättre avkastning än räntan på lån. I händelse av likvidering av ett företag så har alltid obligationsägarna företräde till bolagets tillgångar framför aktieägarna som står sist i kön. Obligationen står för tryggheten och aktien för möjligheten.

Räntenivåer på obligationer styr i högsta grad värderingen av aktier och även omvänt så vill jag nog påstå att världens obligationsmarknader också påverkas av aktiemarknaden. Kort sagt du blir ingen bra investerare om du inte lär dig spelet mellan obligationsägare och aktieägare och du ör vara öppen för att investera i båda värdepappersslagen.

Det som lärs ut i den ekonomiska skolningen är att ränteplaceringar alltid under alla förutsättningar är säkrare än aktier och att aktier alltid på lång sikt är en bättre investering än aktier. Jag vill påstå att detta är felaktigt.

Det senaste 10 åren har t.ex. statsobligationer generellt sett varit en klart bättre investering än att investera i ett aktieindex. I Sverige så står börsindex på minus efter 10 år. Köpte du en 10 åring statsobligation för 10 år sedan har du väl fått en 5-6% per år kan jag tänka mig. Och för varje investerad 100-lapp har du idag 150kr(plus ev. räntan på utbetalad ränta). 10 år är en förhållande lång tidsperiod men likväl så har statsobligationer givit bättre avkastning än aktier, i teorin borde det givetvis inte varit möjligt. Eller? I teorin så borde ju aktier på en sådan lång tidsperiod ha avkastat räntan plus riskpremie, men det har aktier alltså inte gjor de senaste 10 åren.

Men idag är situationen synnerligen riskfylld för långa statsobligationer skulle jag vilja säga. Långa 10åriga svenska statsobligationer handlas idag mer eller mindre till all-time-high. Omvänt så blir då deras ränta, all-time-low. I själv verket så får man inte ens 3% om året, snarare närmare 2,3%. Sedan om 10 år så får du sedan tillbaka dina pengar, I bästa fall om svenska staten då fortfarande klarar av att betala sina långivare. Skulle det de kommande åren bli inflation så kommer ju också dina pengars köpkraft minska och icakassen har blivit dyrare. Men det är nog ganska så säkert att du får tillbaka pengar.

I Sverige så har Riksbanken ett inflationsmål på 2%. Prickar man det målet så får alltså ägarna av t.ex. statsobligation 1047 en real avkastning på 0,3% per år, inte så sexigt direkt och jag vill påstå att riskerna med denna obligation är större än en aktieinvestering på 10 år i t.ex. Lundbergs (som till 55% består av lågbelånade fastigheter som avkastar omkring 6% per år).

Sedan finns det också riktigt usla investeringar.
Låt oss ta skräckexemplet Japanska statsobligationer. Vi börjar med räntan, den är lägre än den svenska. Anmärkningsvärt i sig. Men vad som är än mer anmärkningsvärt är den höga risknivån kontra den dåliga avkastningen. Den Japanska staten har idag en skuldsättningen som är mer än dubbelt så stor som landets BNP och man har ett underskott i de löpande statsfinanserna.

Detta kanske inte säger så mycket för dig mer än tidningsrubriker. Men låt oss översätta utlåningen i form av ett icke säkerställt lån till ett industriföretagföretag.

Bolagets/statens skulder är alltså dubbelt så stora som omsättningen och bolaget gör idag förluster. Den skuldsättningen är minst sagt tuff och vi kan ju t.ex. jämföra med företaget Sandvik som ibland ses som hårt skuldsatt. Sandvik har idag en nettoskuld på 29Mdr mycket givetvis men om Sandvik skulle vara lika skuldsatt som Japan så skulle man då haft en nettoskuld på 160 Mdr eller något sådant…Sedan går Sandvik idag med vinst till skillnad mot Japan. Visst är det teoretiskt för Sandvik hade aldrig kunnat få lån på banken på med en nettoskuld om 160mdr till skillnad mot Japan eller USA där det alltid verkar finnas villiga långivare. Att Japan dessutom betalar lägre räntor än Sandvik vilket ju är ett mysterium i sig också. Jag tycker nog det är betydligt mer riskfyllt att låna ut pengar till Japan än Sandvik. fast det kan det väl inte vara i den finansiella teorin?

Men kan det finnas någorlunda investeringsalternativ i obligationsmarknaden? Självklart men då får man leta bland företagsobligationer. Den som t.ex. funderar på aktier i Black earth Farming bör även titta på deras obligationer då räntan nästan är tvåsiffrig idag.

3 kommentarer:

  1. Stockman,

    Hur kan man som småsparare investera i företagsobligationer? Jag har kollat Öhmans hemsida, där finns Black Earth Farming. Men alla andra bolag som ställer ut obligationer då, hur kommer man åt dem? Måste man gå igenom en räntefond (som väl inte betalar ut ränta löpande?) eller hur gör man?

    /M

    SvaraRadera
  2. Som småsparare så gör man lämpligen så att man köper obligationer via sin bank. Olika banker har olika möjligheter till handel. Vissa via internet, andra via telefon etc.

    Personligen så har jag en depå i Handelsbanken och där går det utmärkt att handla obligationer via internetdepå. Avanza där jag också är kund, där är handeln i obligationer bedrövlig och där får man ringa in order, Avanza har också dyrare courtage än Handelsbanken på detta område.

    Den svenska börsnoterade räntemarknaden är mycket liten (antal, ej omfång och om vi räknar bort aktieindexobligationer) så det finns inte lika många obligationer att välja på som det finns aktier. Till skillnad mot den danska marknaden där utbudet av obligationer som privatpersoner kan investera i mycket stor. i Sverige så har mycket av företagens lån gått direkt via bankernas böcker.

    Öhman har lite specialiserat sig på just företagsobligationer och dom har en egen "börs" för detta, inte så stor handel utan det är några få företag som köper har hjälp med kapitalanskaffning. Jag har ingen koll på Nordnet men med tanke på att Nordnet och Öhman har samma huvudägare så borde man väl kunna handla obligationer hos Öhman via Nordnet. Annars går det utmärkt att handla direkt av Öhman eller att man låter sin bank handla hos Öhman.

    Ang. räntefonder så betalar svenskregistrerade sådana ut utdelning varje år (för att slippa dubbelbeskattning). har man sin fond hos någon storbank så brukar dom ofta se till att räntan återinvesteras men med ett enkelt mail/telefonsamtal så kan man ställa om så att fonder som ger utdelning betalar ut kontanter istället om man så önskar.

    SvaraRadera
  3. Ernst-Magnus Haraldssonaugusti 28, 2010

    Begreppet "på lång sikt" kan tex tolkas som att när praktiken konfirmerar teorin, ja då är kriteriet uppfyllt, dvs då har tidsbegreppet "på lång sikt" inträffat.

    Konstigt?

    Hur är det nu med alla de antagandena som ligger till grund för Effektiv Marknads Hypotes?

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel