måndag 2 augusti 2010

Bränna upp den?




Sista tiden har jag varit ute i skogen mest hela fritiden och det har kanske blivit lite glest mellan inläggen på denna blogg. Idrottstävlingen o-ringen med knappa 20 000 orienterare har nämligen varit i bygden och jag har klivit upp i arla regnig morgonstund, för att inte säga natt och var morgon placerat ut kontroller i skogen till skönspringande deltagare. Hör och häpna har jag hitedags inte fått några klagomål på att dom suttit på fel plats i alla fall. Har dessutom passat på att ta lite cykelturer i skog och mark 8och t.ex. cyklat förbi skogsherrgården på bild) och när nu blåbären är mogna här så har man ju inte kunnat slita sig från att plocka lite bär och fylla på förråden och paddla kajak är ju också skoj...

Så vad passar då inte bättre än att skriva ett litet skogsinlägg. Det har nämligen blåst upp till storm i lokalblaskan då skogsägarorganisationen Mellanskogs Vd gick ut till pressen och sa att det nog är dags att skogsägarna slutar subventionera skogsindustrin med billig råvara. Tom i sommarnyhetstorkan så blev detta förstasidesstoft i riksmedia om man nu skall kalla Dagens Industri för detta. Då med den lite mer eggande rubriken: ”Hotar elda upp skogen!”

Vad är det frågan om? Efter Gudrun, Per, och en snövinter av sällan skådat slag så vill skogsägarna nu alltså sätta fyr på furorna?

Först lite om Mellanskog som jag skrev innan är en skogsägarorganisation norr om Vättern men söder om de stora Norrlandsälvarna. Mellanskog är närmelsevis inte lika stora eller för den delen framggångsrika som systerorganisationen i Söder, Södra skogsägarna eller kort och gott Södra. Här finns inga vinstgivande massabruk och sågverk om man undantar att Mellanskog äger lite aktier i skogsbolaget Setra och det finns följaktligen ingen direkt välfylld kassakista som hos Södra heller. Utan mellanskog arbetar först och främst med virkeshantering dvs hjälper sina medlemmar att avverka och sälja virke till andra aktörer.

Att det blivit så stora skillnader mellan Södra och mellanskog är faktiskt inte så konstigt. I söder har det ju varit fullt rationellt att dryga 50 000 skogsbönder gått samman och startat stora industrisatsningar för att få avsättning på sitt virke.

Här i Mellansverige finns inte alls samman tradition av massa småbönder som i Västergötland och småland. Nej här i denna bruksbygd är det lite mer rejält för att vara kategorisk. Vi kan ta mina cykelrunder som exempel (dvs inom 3 mils radie från vår bostad).

Åt ena hållet har vi då familjen Gripenstedt som genom företaget Brevens Bruk AB äger den netta skogsarealen av 13 000ha, någon mil därifrån så förvaltar familjen Hamilton ca. 15 000ha, sedan har vi då en del ”småfastigheter” i form av några häradsallmänningar på omkring 1000ha vardera och Skyllbergs bruk med ca. 1500ha. Allt inom några få mils radie. Som ni förstår då man beaktar att en ha=en fotbollsplan blir det inte så mycket över av skogen till simpla hemmansägare och andra småpåvar med mindre skogar.

När man äger tiotusentals hektar skog så skapade man förr i tiden egna industrier. Som exempel kan vi ta familjen Hamiltons skogar där man själva än idag då driver sågverket BooForsjöö. När det sedan oftast funnits avsättning för virke för småpåvarna med några ha för husbehov så har den lilleskogsägaren (och dess skogsägarorganisation) helt enkelt stått med mössan i hand hos brukspatron och sålt virket dit framför att bilda egna kooperativa industrier som Södra.

Men det är nu då lite andra tider. Även virke börjar ju allt mer bli en handelsvara där fler krigar om råvaran och härigenom kommer då mellansskogs kaxighet in.

Förr i tiden så talade man främst om två sortes virke. Dels timmer dvs sådant man sågar brädor av, bygger hus och altandörrar. Sedan då massaved dvs ved man kokade ner till pappersmassa att använda till dagstidningen eller dasspappret. Förutom då ved att värma huset med såklart men det har aldrig direkt varit någon stor industriell produkt.

Men sedan kom vi då på att använda skogsråvara till annat. Här där jag bor finns det sedan 20-30 år tillbaka t.ex. gott om fjärrvärmeverk. Fjärrvärmeverk kan man givetvis driva med diverse energi men här i området är det nästan alltid skogsråvara eller sopor. Så växte det då fram två ytterligare virkeskatgorier dels energived (dvs ved som är klenare än prima massaved) att stoppa i pannan mn även GROT (GRenar OchToppar) som man hugger ner till flis att stoppa i fjärrvärmeverket eller göra pellets på t.ex.

Dilemmat som nu varit är att tidningar det läser vi allt mindre och dessutom har vi alldeles för många pappersbruk för detta. Lönsamheten har varit svag (både för massabruk och pappersbruk) och betalningsviljan för massaved har inte varit på topp.

I de stigande oljeprisernas tidevarv har fjärrvärmeverken däremot gladeligen betalat allt bättre priser för virke att elda upp. Självfallet har ju inte behovet direkt varit att stoppa prima massaved i pannan utan det lite mer klenare och sakta men säkert så har priserna gått upp på energived och GROT (något som förr i tiden lämnades kvar i skogen mer eller mindre). Och börjar man titta på priset per kWh i fjärrvärmebruket så är det bara en tidsfråga innan energiindustrin är villiga att betala mer än massa och pappersbruken. Främst i form av att det för skogsägare blir mer rationellt att gallra lite tidigare (energived) och sedan vänta in slutavverkning och sälja timmer framför att ha stora uttag av massaved.

Skogsägare och skogsägarorganisationer som mellanskog anar bättre tider och hävdar envist att man kommer sälja till den som betalar bäst (per energivärde) medan Skogsindustrin här i trakten tycker skogsägarorganisationen gräver sin egna grav i kortsiktighet genom att man glömmer av sina viktigaste kunder och att det på sikt slår tillbaka mot skogsägarna om Industrin flyttar ur landet.

Vad tycker du? Ska vi elda upp skogen?

4 kommentarer:

  1. Ja hellre än att fjärrvärmeverken eldar med olja som de gör när soporna tar slut.

    SvaraRadera
  2. Man kan tycka vad man vill om Södra men dom har gjort stor nytta för skogsägarna i sitt verksamhetsområde. Det år stor skillnad på priser både på timmer och massa där Södra är verksamma. Men man förstår dom privata bolagens ilska över Södra. Ett Södra sågverk har inte till uppgift att minimera sina råvarukostnader och maximera sina färdigvarupriser. Utan att maximera råvarukostnaden och maximera färdigvarupriset. Tidigare var det så att Södra sågade ca 20% av sin råvara resten byttes mot massa. Man ville ha så höga timmer priser som möjligt och så låga massapriser som möjligt. Timmerpriserna utgjorde 80% av nettot för skogsägaren och vinsten från massan fick han genom efterlikvid från Södras vinster från massafabrikerna.

    SvaraRadera
  3. ja, det är bra att elda upp massaveden. Utbudet av massaved på marknaden måste minska. Jag är själv skogsägare och kan tänka mig att sälja veden lite billigare till värmekrafterk.

    SvaraRadera
  4. Råvaran skall säljas till högstbjudande. Subventioner är något som politiker håller på med. Det kan inte skogsägare ägna sig åt.

    Svärfar har en del skog och de år han inte får ett rimligt pris så avverkar han helt enkelt inte. Utbud och efterfrågan.

    / Lowrisk

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel