Gårdagens inlägg kring internationella aktier gav upphov kring en del kommentar kring valutor och särskilt då redovisningsvaluta dvs den valuta som ett företag har sin redovisning i och sin aktiekurs noterad i. Jag vill påstå att redovisningsvaluta är förhållandevis ointressant.
De flesta svenska börsbolag har sin redovisningsvaluta i SEK trots att man kanske många gånger har sin största verksamhet i dollar eller Euro. Teoretiskt sett så skulle ett företag enkelt kunna byta redovisningsvaluta och jag har för mig att det tom är valfritt för de svenska företagen att redovisa antingen i SEK eller Euro.
Det är lätt att då tro att om man bara äger svenska bolag så är man då exponerad mot SEK medan om man köper ett utländskt företag så är man då exponerad mot den valuta aktien är noterad i. Exempelvis om man äger en aktie notera di dollar så är detta då en ”hedge” gentemot om den svenska kronan skulle rasa.
Nu är det ju inte riktigt så enkelt. Om den svenska kronan skulle rasa i värde mot exempelvis Euro eller dollar så resulterar detta i att många av våra svenska företag skulle redovisa både högre omsättning och vinster då dom helt sonika har sin största verksamhet i dessa valutaområden. Omvänt så kan vi exempelvis titta på det danska företaget IC Companys som redovisar i DKK men faktiskt har sin största verksamhet i Sverige och således är exponerad mot den svenska ekonomin. Faktum är att många företag skulle få helt olika utfall på omsättningsutveckling och vinster beroende på vilken valuta man redovisar i. Två intressanta exempel är ju de finlandssvenska bolagen Nordea och Stora Enso som redovisar i både Euro och SEK.
Jag tänkte exemplifiera hur internationella och diversifierade våra större svenska företag många gånger är. Vi tar denna gång verkstadsbolaget Alfa Laval, ett gammalt klassiskt snilleföretag uppbyggt en gång i tiden kring Gustav de Laval ingenjörskonst i allmänhet och uppfinningen separatorn i synnerhet och det är ingen slump att man många gånger har följt Tetrapak i spåren.
Alfa Laval av idag arbetar med värmeöverföring, separation och flödeshantering. Verksamhet som finns i ett synnerligen brett spektrum av industriell verksamhet såsom t.ex. energisektor med både fjärrvärme och tungolja, livsmedel, pappersindustri, bioteknik och all upptänklig verksamhet. Mycket diversifierad kundkrets.
Vad som också är diversifierat är den geografiska försäljningen. 43% av försäljningen sker till Europa varav Norden utgör 10 procentenheter. Asien utgör 31% där Kina är största marknaden. Sedan Nordamerika med 18%, Sydamerika med 6% och övriga världen med 2%. Alfalaval har mao försäljning i stort sett varenda av världens större valutor. Men har sin redovisning i svenska kronor. Kortfattat så kan man säga att om den svenska kronan i relation mot omvärlden blir svagare så kommer vinster, omsättning och bolagets tillgångar stiga i kronor räknat vilket då teoretiskt bör öka värdet på bolaget (i kronor). Omvänt om den svenska kronan blir starkare så sjunker omsättning, vinst och tillgångar och allt annat lika så bör då aktien värderas ned men i gengäld så kan vi svenskar då glädja oss åt att våra SEK har en högre köpkraft när det gäller en importerad banan eller italiensk Ferrari så då behövs det inte lika många kronor till dessa inköp.
Sedan är det ju också så att man på företaget varje dag arbetar med att säkra valutaflöden mellan olika länder i syfte att säkra kassaflöden och volalitet. Om företagen själv gör detta varför behöver man då själv ägna så mycket tankemöda åt detta?
Nej tankemödan bör nog vara fokuserad mot att se i vilka länder som specifika företag säljer sina varor och tjänster i något form av egen portföljanalys och givetvis att lägga tankemödan på att göra bra investeringar.
Tack för en bra blogg. Klockan snart midnatt så jag kanske är lite fel ute, men jag skriver ändå. Förstår ditt resonemang när det gäller "svenska" bolag som har mycket av verksamheten utomlands. Men när man pratar om att köpa "utländska" bolag som har en mindre del av sin verksamhet i SEK (t ex Coca-Cola, IBM eller BP) blir man väl betydligt mer känslig för valutasvängningarna. Eller har jag tänkt fel?
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera