tisdag 16 augusti 2011

Allt mer krig om sparslantarna

En finansminister som varnar för bankproblem,  en riksbankschef som är orolig i största allmänhet, med rätta förvisso,  riksgälden som byggt upp en bankstabilitetsfond på miljardbelopp (som bankerna själva fått betala), Riksbanken har nu rejält påse med dollars om likviditeten i denna valuta skulle sina för de svenska bankerna. Även de svenska bank VDarna tycker jag mig anföra en orolig ton inför framtiden. Handelsbankens likviditetsbuffert på 650Mdr kan ju liksom inte tolkas på annat sätt. Å andra sidan ligger det liksom i bankernas natur att man just ska vara försiktig som bank och istället låta bankens kunder i form av företagare och privatpersoner vara de som är vid gott mod.

Många verkar helt enkelt allmänt förbereda sig för sämre tider och det är väl i grunden mycket bra då det ökar vår motståndskraft mot framtida kriser och konjunkturavmattningar som kanske redan dyker upp i höst.

En sak som jag tycker verkar lite mer tydlig är att även storbankerna nu verkar vilja lägga manken till att få in inlåning i bankens balansräkning och göra sig lite mindre beroende av upplåning på kapitalmarknaden. Idag är det tom så att man kan låna i den ena banken och sätta in pengarna i den andra till högre ränta på bunda avtal. (såvida man äger en mindre belånad bostad)

Idag 16 aug kan man t.ex. ta ett 5årigt bundet bostadslån hos Nordnet bank till listräntan 4,33% och placera dessa pengar, med statlig insättningsgaranti hos t.ex. Danske bank på en 5åring bunden placering till listräntan 5,00%.

0,67% är väl ung vad våra storbanker brukar redovisa som räntenetton på bostadslån exempelvis. Men nu är det ju inte riktigt så lätt då man på ett bundet 5 årigt lån måste betala räntan varje månad och på en bunden placering så får man utan hela räntan vid lösen, men vinst blir det nog.

3 kommentarer:

  1. Christofferaugusti 17, 2011

    Tack för ett intressant inlägg - som vanligt!

    En liten undran: kan inte förberedelser inför kriser i bland göra mer skada än nytta i vissa fall? Det blir kanske en negativ spiral med det negativa tänkandet som drivkraft? Deppiga konsumenter, som i grunden egentligen har råd med sin konsumtion, lär möjligtvis trappa ner på konsumtionen och därmed bidra till sämre tider?

    mvh
    Christoffer

    SvaraRadera
  2. Så kan det säkert vara. Själv är dock bäste dräng är det inte så man säger?

    SvaraRadera
  3. Ja, ditt räkneexempel skulle kanske gå. Om det inte vore för inflationen. Dina kronor i ränta på sparandet har troligen ett lägre nuvärde än räntan du betalar på lånet. Men om du räknar med deflation så...

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel