Cornucopia skriver idag att det börjar bli allt mer poppis att betala för att få säljmöten med banken i olika former vilket känns som en synnerligen god affärsidé, att betala för att träffa en säljare. Är glad att man fortfarande är kund i en bank där internbank, konton, insättningar, visa-kort, och träffa rådgivaren än så länge är gratis i alla fall. Min personliga bankkvinna är för övrigt en himla trevlig prick och duktig på att dansa bugg så en fika skulle jag nog lätt kunna betala för att träffa henne lite oftare.
En bank kan som sagt tjäna pengar antingen på räntenetton dvs skillnaden mellan in och utlåning eller på avgifter/provisioner. Låt oss sätta oss in i rollen som aktiv konsument där det är klokt att hålla koll på hur mycket banken tjänar på just dig som kund. Olika banktjänster har som sagt olika lönsamheter och intjäning vilket syns nedan.
Så jag tar här exemplet om en fiktiv bankkund i form av Karl Vassasteknivenilådan (himla ovanligt efternamn förresten) som vi händanefter kallar Kalle för att göra detta inläggg lite mer lättläst för oss normalbegåvade och hur mycket banken tjänar på honom.
Kalle har en fin lägenhet med nya tapeter, putsad diskbänk och sekelskiftesbalkong inne i centrala Skövde som är värderad till 1,5mkr och han har lån på 1mkr.
Banken har idag en ungefärlig räntemarginal på 0,6%. För att banken ska låna ut pengar till Kalle så måste ju banken som bekant själv låna upp pengar, då banken ännu inte kan låna ut luft. På Kalles bostadslån tjänar hans bank ungefär 6000kr om året och detta är då inräknat den reserv av eget kapital som banken måste innehav som buffert. reserven kan ju banken exempelvis köpa amerkanska hög-kvalitativa småbatteri-statsobligationer för och tjäna 0,05% i ränta på dessa.
Kalle har givetvis en klok buffert på storbankens bankkonto där han förhandlat upp räntan lite. 100 000kr har han på detta kontot och bankens marginal ligger kanske på 1% när det gäller kontoinlåning. Bankens förtjänst, 1000kr om året.
Kalle har ju en ganska fin bil i form av en Toyota Snyggo årsmodell 2009 som han fick ett förmånligt erbjudande att låna pengar till så han inte behövde sälja några aktier, fonder eller nagga av aktierna, ja då blir det skatt bara sa hans rådgivare. Ja han har ju amorterat det mesta av lånet men han har ändå 70 000kr kvar i billånet. Bankens räntemarginal på detta uppskattar jag till 1,5%. Bankens intäkt 1050kr per år.
Kalle har sedan lång tid sparat i stora fina bankens fonder och har långt-bort-i-tjottahejti-
Sedan har Kalle en liten aktieportfölj för 300 000kr som han brukar genomföra 4 st aktiebyten i varje år dvs 8 transaktioner a 100kr. Bankens förtjänst 720kr, kalles senaste inköp var visst något guldbolag har jag för mig eller om det nu var någon börsnoterad nallebjörnsfond.
Självfallet har Kalle ett Visakort med ett foto på hans hund Fido, på framsida som han handlar massa fina prylar på stan och internet med. Kalle shoppar loss för ung 5000kr i månaden eller 60 000kr på helåret med kortet. Intäkt för banken räknar jag överslagsmässigt till 1% dvs 600kr i intäkt. Knappa hälften av denna intäkt försvinner dock från banken till kortföretaget mm. Så intäkten till banken kan beräknas till ca. 350kr. ja plus då att banken tar ut en avgift på 200kr på kortet av kalle för att ha fotot av kära fido bedvid visakortsymbolen.
Sedan har kalle ett pensionssparande med 70 000kr på som han betalar fondavgifter på 1,5% bankens intäkt 1050kr, 0,1% av fondvärdet i courtage. Bankens intäkt 63kr. och sedan en årsavgift på detta pensionssparande om 150kr per år för kalle en avgift som är en ren intäkt för kalle.
Summasummarum, denne högst normale bankkunden Karl Vassasteknivenilådan tjänar banken varje år 13 163kr på som kund. Sedan har våra storbanker idag en K/I-relation (kostnad/intäkt) på ca. 0,5 så den rena vinster blir före skatt 6581kr och efter skatt och pengar som bygger upp banken egna kapital eller delas ut till aktieägarna ca. 1500-1600kr.
Ja detta är då innan Karl om han nu till övers är kund hos Swedbank och betalar någon hundralapp i månaden för att få lov att ringa sin rådgivare på obekväm arbetstid fram till klockan 15.
Som du förstår så är det nog inte riktigt så att banken rekomenderar sina kunder att sälja av alla aktier, fonder och betala av lånen, detta då det fullständigt skulle dränera bankens intäker.
Återigen ett utmärkt inlägg!
SvaraRaderaSom du säger så måste ju banken låna pengar, för att sedan själva låna ut till andra. Varför hävdar då så många att banken skapar pengar ur tomma intet? Borde vi då inte ha en enorm inflation om banken kan skapa pengar?
//Stefan
Mig veterligen behöver inte banken ha täckning för hela beloppet de lånar ut, utan endast 10% därav eftersom man räknar med att alla kunder inte tar ut sina besparingar samtidigt. Så jo: banker skapar pengar ur tomma intet. I själva verket skapas den absoluta majoriteten av pengamängden på detta sätt. Jag rekommenderar boken Bankerna och skuldnätet av Ellen Brown för en fördjupning i ämnet. Skrämmande läsning på många sätt! Den är visserligen skriven utifrån en US-amerikansk synvinkel, men förordet i den svenska upplagan behandlar kort våra förhållanden här.
SvaraRaderaAnnika
Annika, nej en bank kan givetvis inte transferera pengar på en dataskärm utan att ha pengar. Om det vore så väl så hade man ju inte ens behöva ha inlåning utan bara låna ut pengar. Dessutom hade balansräkningen sett rolig ut. :-) dessutom hade inte behövt låna upp pengar genom att ge ut obligationer. den enda bank som kan skapa pengar ur tomma intet är den som har kontrollen över valutan dvs centralbanken som kan skapa pengar bäst den vill.
SvaraRaderaEn bank behöver däremot inte speciellt mycket inlånade pengar från enskilda bankunder där man lånar ut detta som på en gammal sparbank. En bank kan också ta upp lån på den internationella kapitalmarknanden och på så sätt skyffla in pengar i banken som sedan kan lånas ut.
Dessutom har banker krav på sig att ha likvida reserver (som man förvisso kan låna upp) och en visst mått av eget kapital som tillhör bankens ägare och som utgör buffert ifall banken får kreditförluster eller kraftiga värdeminskningar på innehavda värdepapper. Kortfattat
Ursäkta flera stavfel och sita räknefelet där summan är skatten som måste betalas inte vinsten efter skatt
SvaraRaderaJobbar du själv inom ekonomi får man fråga? Du skriver väldigt bra och detaljerat så man börjar ju undra :)
SvaraRaderaJämför med inlägget här:
SvaraRaderahttp://cristofferstockman.blogspot.com/2008/06/katsching-betalningar-i-plast.html
Här är kortintäkterna jämförbara med fondintäkter och courtageintäkter.
Jag är lite fundersam på var jämförelsen haltar.
Ehh...alltså, du driver en blogg om ekonomi och banker men verkar inte ha koll på hur pengar skapas.
SvaraRaderaDet Annika beskriver i sin kommentar är helt riktigt, banken skapar pengar genom utlåning. Detta kallas Fractional Reserve Banking och går till så att om en person sätter in 100 kronor så kan banken ta 90 av dessa och låna ut till någon. Fordringen på 100kr finns dock kvar, plus de 90 kronorna som man betalat ut, således har 90 kr skapats ur tomma intet. Dessa 90 kronor kanske sedan går till köp av något och säljaren sätter in pengarna i banken. Då kan banken ta 90% av dessa 90 kr, dvs 81 kr och låna ut till nästa kund som köper nåt och pengarna sätts in igen osv tills man är nere på noll. I USA är ca 93% av alla pengar skapade på detta sätt, genom utlåning i privata banker. Övriga ca 7% är skapade av Federal Reserve och utlånade till "The Treasury" och sedan spenderade av staten.
Jag tycker du borde läsa på lite om detta, Googla t.ex. Fractional Reserve Banking eller lending.
Stockman har svalt den vanligaste myten om hur pengar skapas, den som saluförs av främst av medier och inte motsägs av bankerna.
SvaraRaderaJag tycker mycket om att läsa dina alla inlägg, speciellt de om företag. Men som MartinJ säger, du behöver nog titta lite närmare på hur det här med var och hur pengar egentligen skapas.
Det kan ge dig vidare insikter om hur och varför vi har konjunkturcykler, och tex den nu aktuella skuldsättningskrisen.
Ser fram emot att läsa hur du uppfattar situationen.
Sedan måste vi hålla isär begreppen "pengar" och "kredit". Det är mycket väsentligt, i annat fall blir begreppsapparaten svår.
SvaraRaderaPengar och kredit är inte samma sak, men många, bla bankerna talar oftast om det som om det vore samma sak. Och det är förståeligt.
Som sagt Stockman, det blir intressant att ta del av dina reflektioner efter det att du har tittat lite närmare på ämnet
Martin J. Precis!
SvaraRaderaEn bank tar emot en insättning på 100kr och lånar på så sätt upp pengar. Ett annat alternativ är att banken exempelvis ger ut bostadsobligationer och säljer till en pensionsfond för 100kr.
Detta är en skuld för banken i bankens balansräkning. Sedan kan man ta ung. 90kr av dessa kronor och låna ut till en bostadsrättsägare exempelvis. Denna utlåning blir en tillgång för banken men skuld för bostadsrättsinnehavaren. 10kr används som likviditetsreserv och för dessa pengar kanske banken köper statsobligationer.
90kr i utgivet lån och 10kr i likviditetsreserv utgör tillgångar för banken.
Mao affärsbanken skapar inga pengar jo förutom ränteskillnaden man kanske ger 3% i ränta till inlånaren och tar själv en ränta på 5%. Om allt är konstant så kommer då penningmängden att öka med 2% om året, pengar som skapas genom att banken gör vinst och när banken gör kreditförluster så minskar penning mängden, dessutom så minskar bankens möjligheter att låna ut pengar därav att bankkriser leder till svår konjunktur. Den enda som kan trycka pengar direkt är centralbanker.
Däremot är det INTE så som en del verkar tro att banken tar emot en insättning på 10kr och kan låna ut en hundring...
Detta förutsätter att banken tar upp kompletterande lån på kapitalmarknaden för att kunna finansiera sig. Vilket i praktiken våra svenska storbanker gjort då inlåningen är mindre än utlåningen.
precis som samma sätt skapas pengar om ett företag köper produkter, betalar löner mm för 90kr och säljer varor för 100kr.
SvaraRaderaCristoffer har helt rätt i detta ärende.
SvaraRaderaSer fram emot att läsa hur Torkel och MartinJ uppfattar situationen. :)
Samtidigt som bankerna är mer aktiva än någonsin med att försöka få till säljmöten med kunder / pot kunder så är de tämligen mediokra på att utvärdera vem som egentligen är en stabil kund med goda betalningsmöjligheter. Jag gjorde en intressant test för ett par år sedan:
SvaraRaderaSökte bolån på tot 1,5M
Lämnade status för min ekonomi/yrke: privatinvesterare med en nettoförmögenhet i svenska noterade aktier på ett större tvåsiffrigt antal miljoner som avkastar ca 600-800K i direktavkastning varje år + obelånad bostadsrätt värd ca 4.5M + antal investeringar i onoterade bolag. Samt fru med fast anställning, 31K i månaden. Inga andra lån, inte ens studielån. Inga betalningsanmärkingar.
Svaret från SBAB, jag citerar "efter kreditprövning har SBAB beslutat att inte bevilja det sökta lånet. Anledningen är att vi inte kan bedöma din inkomst på ett tillförlitlig sätt i nuläget från ditt företag"
I deras erfarna ögon var hushållsekonomin enligt ovan inte stark nog för ett lån på 1,5M.
Jag gjorde då en lånelöftes ansökan på nätet där jag simulerade att jag hade noll i förmögenhet, inte ägde en obelånad borätt, att jag inte jobbade fulltid med privatinvesteringar men istället hade en fast anställning med en månadslön på 18K. Fru fortfarande 31K/mån.
Det otroliga svaret: Beviljat lån.
Vet fortfarande inte riktigt hur jag ska tolka SBABs agerande. Usel kompetens på att bedömma någon som faller utanför de normala ramarna, eller att de helt enkelt inte vill ha kunder som snabbt kan amortera /förbetala tillbaka ett bolån.
Hur som helst - en liten historia från verkligheten - så kan det gå när ett av våra bolåneinstitut utvärderar hushållens ekonomi. Har vi sett den sista bostadskrisen? Knappast, inte så länge vi har banker och andra institut som helst lånar ut till de som knappt kan betala..
Senare i år ska jag göra samma test på ett par av våra storbanker. Det blir mkt intressant.
Re: Signs
SvaraRaderaÄr själv trader på heltid och har således inga ikomster av tjänst och då det mesta ligger i KF inte så mycket att redovisa av kapital. Kollade med 4st banker och samtliga var villiga att låna ut till mig. En bank krävde dock att jag skulle flytta över min värdepappershandel till dem för att få någon rabatt på räntorna. Det var givetvis otänkbart. En bank begärde inte in några dokument som styrkte mina tillgångar eller avkastning för de senaste åren och erbjöd mig en rabatt på 0,5 enheter. Nästa bank ville ha depå översikt som visade att jag hade de tillgångar jag uppgivit och de erbjöd 0,6 i rabatt. 0,7 i rabatt fick jag av den sista banken men så ville de ha både avkastning för de senaste åren och depåöversikt.
Kanske hade det gått sämre om jag kollat med SBAB men gjorde inte det då det inte var aktuellt att låna till deras dåliga ränta. Har tillgångar som hade räckt till 7hus till samma kostnad som det jag köpt. Tjänar årligen nästan så mycket som huset kostade. Skulle dessutom bara låna 50% av husets pris.
Myten att det skulle vara omöjligt att låna som trader vill jag slå hål på. Alla banker ville låna ut till mig trotts att jag inte har en krona i inkomst av tjänst de senaste 8åren och inte mycket före det heller.
Ja, tänk vad bankerna tjänar på mig under en hel livstid. Det måste bli nått ohyggligt med pengar.
SvaraRaderaOm man bara ser på ett steg så är det som du säger, att man lånar ut pengar man i sin tur "lånat upp". Det fina i kråksången kommer ju i de kommande utlåningsomgångarna där den totala summan digitala pengar i omlopp ökar och faktiskt skapas. 100 kr lånas in och blir ett digitalt saldo på ett sparkonto. 90 av dessa lånas ut och personen köper 90 godisklubbor för pengarna. Godisförsäljaren tar de 90 kronorna och går till banken och sätter in dem. Banken tar 81 kronor och lånar ut till nästa person, som köper 81 klubbor. Försäljaren sätter in 81 kronor och nästa person lånar 72 av dessa och köper 72 klubbor.
SvaraRaderaTotalt har nu 243 klubbor köpts för 1 krona styck, men från början fanns bara 100 kronor. Banken har skapat 143 kronor genom att låna ut samma pengar flera gånger. Person 1 har ju fortfarande 100 kronor på sitt konto och får ränta för 100 kronor, inte 10.
Mer om detta finns att läsa genom enkel Googling. T.ex. här;
http://en.wikipedia.org/wiki/Money_creation
MartinJ-> Som sagt godisförsäljaren och banktjänstemannen är båda lika goda kålsupare i att skapa pengar ur tomma intet. Godisförsäljaren skapar pengar genom att göra vinst i sin rörelse och banktjänstemannen skapar pengar genom att göra vinst på räntenettot. Båda beroende av varandra.
SvaraRaderaDessutom så är det så att när godisförsäljaren gör förluster på klubbförsäljningen och banktjänstemannen kreditförsluter på utlåning till godisförsäljaren när han går i konken så försvinner pengar!
Det samlade resultatet av detta skapande och förstörande i form av vinster, ränteinkomster, börskurser, bostadsmarknaden och tusen andra saker (ja exklusive centralbankens peninngtryckande) blir utvecklingen för penningmängden och måtten M1-3
Dock är alltid:
tillgångar=eget kapital+skulder och man blir inte rikare för att man lånar pengar...
Nej, godisförsäljaren skapar aldrig pengar, han köper bara billigt och säljer dyrt. Hans vinst sker på bekostnad av någon annan, vilket inte bankens gör eftersom de skapar sin "produkt" (pengarna) ur tomma intet.
SvaraRaderaFör att ta ett enklare exempel så är kapitaltäckningsgraden för lån till stat och kommun noll och intet. Banken behöver alltså inte ha en enda krona för att kunna bevilja lån till t.ex. en kommun. Pengarna finns inte och sedan helt plötsligt så finns de. Detta är samma princip som när riksbanken lånar ut pengar till riksgälden, pengarna SKAPAS ur tomma intet och byts mot en skuldsedel.
Banken behöver inte ha en enda krona i likviditetsreserv om man lånar ut till svenska staten mdet är korrekt men likväl måste man ha pengar inlånande annars kan man intetransferera pengar.Kommunalrådet i sölvesborg kan inte gå in till sölvesborgs sparbank och trolla fram en halv miljard ur byrålådan som banken i sin tur inte lånat in...
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJo, även om det förstås inte riktigt går till så raljant som du framställer det.
SvaraRaderaTitta från 3:25 in i denna film. Den visar på ett bra sätt hur bankerna skapar pengar ur tomma intet.
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=sanOXoWl0kc&NR=1
Det gör ont när knoppar brister
SvaraRadera@MartinJ: Ditt resonemang med 243 godisklubbor håller inte. Det köps inte mer än 100 godisklubbor vid ett enskilt tillfälle och mängden pengar som är i cirkulation utanför banken är aldrig mer än 100 kr. Därför har banken inte alls skapat någon inflation.
SvaraRaderaProblemen börjar när godisförsäljaren går till banken och kräver ut alla sina ”besparingar”. Banken har nämligen lovat honom att han kan få tillbaka sina pengar när som helst. Men bankreserven är bara 28kr, mot de 171kr som godisförsäljaren kräver.
Eftersom godisförsäljaren hade insättningsgaranti, så vänder sig banken till sin centralbank, som blir tvungen att trycka upp nya pengar…
/Magnus
Håller med MartinJ här. Privata banker kan med hjälp av FRB skapa pengar ur tomma intet (mot att de har några procent i reserver). Det är som sagt ännu värre med reservkraven när de lånar ut till stater, kommuner m.m. då dessa lån anses vara riskfria.
SvaraRaderaKontentan blir att bankerna lovar bort varje bit av den faktiska pajen flera gånger om, och ifall bara några procent av lånen inte kan betalas tillbaka så faller hela bankens korthus/pyramidspel ihop. Och eftersom bankerna totalt är fyra gånger större än Sveriges BNP blir de Too Big To Fail, och måste således räddas av staten (d.v.s. oss skattebetalare). Därav att de vet att de kan gambla ohämmat, eftersom de änrå kommer att räddas, o.s.v.
Great info. Lucκу me I found your blog by chаnce (stumbleupon).
SvaraRaderaI hаve bookmarked it for later!
Here is my website finance for a car
Thanks for some other informative web site.
SvaraRaderaWhere else may I am getting that type of information written in
such a perfect means? I've a project that I am simply now operating on, and I have been at the glance out for such info.
Look into my homepage :: book of ra app f�sung **
Its like you read my mind! You appear to know a lot about this, like you wrote
SvaraRaderathe book in it or something. I think that you can do with some pics to drive the message home
a bit, but instead of that, this is fantastic blog. An excellent read.
I will definitely be back.
my web site :: novoline app f�roid download