En alternativ investering

Som bekant finns det en mängd olika investeringssätt för att förvalta sina pengar man kan investera i aktier, bankonton, skog, obligationer, optioner, fastigheter och allt annat upptänkligt. I grunden finns det alltid tre huvudtyper av investeringar dels eget kapital investering i en verksamhet det som vi i dagligt tal kallar aktier eller andelar. Den andra investeringen är att man låna ut pengar mot ränta dvs det som kallas kontosparande, obligationer eller aktieägarlån. Den tredje tillgångsklassen är reala tillgångar dvs produkter som i sig själv inte ger någon avkastning men där priset på själva tillgången kan förväntas stiga i pris exempel på sådana tillgångar är tex. olika råvaror som guldtackor, träd och fastigheter

Dessa typer av investeringar kan givetvis kombineras på olika sätt där t.ex. ett fastighetsbolag kan i vissa fall för ägaren vara en kombination av alla tre tillgångsklasser. Dels finns det i bolaget ett eget insatt kapital som löpande förräntas genom driftsöverskottet. Man kanske dessutom har lagt in ett aktieägarlån som komplement till banklån där man tar ut ränta av bolaget som en obligation och dels är fastigheterna som bolaget äger en real tillgång som kan tänkas stiga i pris med tiden pga av inflation och förhoppningsvis också en real värdeökning. Som liten investerare kan man kan välja mellan att dels köpa aktier (dvs delägande) i ett fastighetsbolag då det egna kapitalets utveckling då blir intressant eller så kanske man väljer att investera i obligationer (dvs utlånare) i bolaget där man tar ut en löpande förhållandevis säker fast ränta men får då varken del av det egna kapitalets utveckling eller ev. värdestegring på fastigheterna.

Olika former av derivat som terminer, certifikat, optioner, warranter och alla andra former kan också ses som en form av alternativ investering där derivatet enbart är en form av värdepapperisering av dessa tre grundinvesteringar ofta dessutom med inbyggda finansiella hävstänger för att fungera som instrument med stor avkastningspotential eller som en försäkring på innehavda tillgångar till en rimlig kostnad.

Själv var jag igår på en investeringsträff för en form av alternativ placering genom ett ev. delägande i ett lokalt vindkraftprojekt vilket troligtvis i detta fall kommer byggas upp som en kombination av dessa tre gundplaceringar där man dels är delägare i ett aktiebolag som äger vindkraftverket och därmed har del av det egna kapitalet som förhoppningsvis förräntas bra. Men också kombination med upptagna banklån ställer man som ägare ut ett aktieägarlån till bolaget där man löpande tar ut marknadsmässig ränta (Statslåneränta+3%) och dels så är vindkraftverk precis som i fallet fastighet en real tillgång som kan tänkas öka i värde om elpriser och elcertifikat utvecklas i takt med inflationen eller kanske förhoppningsvis än mer även om avskrivningstiden på ett vindkraftverk ligger runt 20 år medan en fastighet säkerligen kan stå i 100år.

Vindkraft är enligt mig en mycket trevlig investering främst av skälet att vindkraft är en investering som bidar till att vi Sverige snabbare kan ställa om till en mer hållbar elkraftproduktion även om de finansiella villkoren och de politiska riskerna i kombination av kraftigt höjda priser på vindkraftverk kanske medför att vindkraftverksinvesteringar inte ger riktigt bra avkastning såvida inte elpriserna springer iväg ordentligt. Kombinationen av kapitalavkastning och hållbar långsiktig utveckling tror jag många känner ett intresse för oavsett om man främst investerar för avkastningens skull eller av miljömässiga/etiska skäl.

En intressant passus när det gäller vindkraftverk i alla fall i detta lokala projekt är bankernas stora villighet till lånefinansiering av vindkraftverk. Finansieringen i detta fall med en investeringskostnad på 32 Mkr per vindsnurra (90m mellan vingspetsarna!) var uppbyggt på ett eget aktiekapital på 100 000kr som sätts in av ägarna, Ett bottenlån som belastar aktiebolaget på 80% av investeringskostanden i kombination med resterande finansiering som ett efterställt aktieägarlån för resterande investeringskostnad. Summa summarum blir att bankerna accepterar en i stort sett 100% belåning mot förbehållet att räntan först skall betalas till banken och i andra hand till aktieägarnas lån och att aktieägarna i alla fall under första året för vindsnurran kanske inte kan räkna med att få ut full ränta då det egna kapitalet är lite känsligt om det enbart uppgår till 100 000kr. I ett aktiebolag måste man som bekant tillskjuta extra medel eller likvidera företaget om det egna kapitalet halveras.

En nackdel med många intressanta alternativa investeringar som vindkraftverk, infrastrukturinvesteringar, fastigheter mm är den klart sämre likviditeten i jämförelse med exempelvis aktier vilket kan få till följd att det kan vara förhållandevis svårt och kan ta lång att ”krypa ur” en investering om man vill använda de insatta pengarna på annat håll. Om jag skall spekulera så tror jag personligen att detta kommer förändras låt säga de kommande 10 åren då min tro är att många alternativa investeringar som ex. vindkraft, andelar av jordbruksmark, fastigheter, skog och infrastrukturinvesteringar kommer värdepapperiseras i högre grad för att just ge en högre likviditet till gagn för investeraren men självklart också banker och andra finansiella institut som kan tjäna arbitragepengar på att förpacka och dela upp större investeringar i "börspost storlek". IT utvecklingen och vanan att hantera värdepapper via Internet tror jag också medför att det byggs upp marknadsplatser för denna typ av investeringar med tillhörande värdepapper.

Så hur många år tror ni det kommer dröja innan man via sin nätmäklare som direktägare kan köpa ett stycke skog, hyra ut ett arendekontrakt jordbruksmark eller investera i en vindkraftobligation?