Vem har du kontrakt med?

Den eminente bloggaren Cornucopia skrev häromdagen ett inlägg om Tv-spelsbörserna som tål att highlightas bland andra. Ämnet som berördes är de CFD mäklare som nu poppar upp som svampar ur jorden och med tanke på all reklam man ser i media för CFD mäklare så är det uppenbarligen en del tillväxt i branschen och en hel del svenskar lär idag säkerligen investera i CFDs. CFD eller contract for difference är en form av ”värdepapper” där du och din bank sinsemellan har ett kontrakt om att du kan ta del av prisutveckling på en viss investeringsvara. Banken eller fondkommisionärsfirma bygger sedan upp en hel handelsplats av CFD kontrakt som går att säja och köpa i realtid, allt från guld, kaffebönor till kursen på ericssonaktien går att handla i någon snygg och trevlig webbapplikation som har ganska stora likheter med senaste utgåvorna av tvspel kan jag tänka mig. Någon kanske har sett tv reklam med mannen som jublar över en tradingvinst och råkar sätta på stereon.

När det gäller CFD finns det ingen underliggande tillgång som säkerhet för kontraktet och kontraktet går heller inte att handla över någon börs eller hos någon annan börsmäklare. Utan CFD gäller enbart mellan dig och banken, du kan inte ens ge CFD kontraktet till dina barn.

Bankerna som erbjuder tjänsten brukar sedan låta hugade spekulanter handla utan courtage och enbart med spread dvs att det kostar lite mer att köpa än att sälja. Genom att banken är garant för hela systemet så handlar banken på båda sidor av spreaden och tar mellanskillnaden i egen plånbok. För att det skall bli lite mer roligt och svängigt i handeln så har man normalt sett också en inbyggd belåning i CFD kontrakten t.ex. man tror att guld skall öka i pris så kan man t.e. köpa ”guld” (i form av guld-CFDn) för kanske 1 Mkr men enbart betala 30 000kr eller något. Vilket givetvis blir en rejäl hävstång där det egna kapitalet kan öka rejält i värde men också i stort sett bli värdelöst om det vill sig illa. CFD-banken tar givetvis också ut en finansieringränta på att tillhanda hålla denna inbyggda belåning av främmande kapital och banken tjänar således räntepengar på utlåning som vilken bank som helst.

CFD är enlig mig ingen annat än en avancerad form av tv-spel. Självfallet går det som spekulant och duktig trader att tjäna pengar på CFD handel det betvivlar jag inte men samtidigt så har man oddsen betänkligt emot sig, frånvaro av courtage till trots. Har man rätt uppfattning om prisutvecklingen på en viss tillgång samt god tajming så går det tom att tjäna stora pengar men risken för bakslag är stor.

Ett stort problem uppkommer helt klart i de situationer den bakomliggande Tv-spelsaktören/banken kanske inte är så stabil och stadd i kassan utan kan tänkas hamna på obestånd, mäklaren IGM anser detta dock vara osannolikt i sina depåvillkor så et kanske man skall bortse från. Vad som då i denna osannolika händelse händer med dina ”värdepapper” återstår att se. Många CFD mäklare såsom IGM Markets mfl har sin hemvist på de brittiska öarna och det skydd som du som investerare då hamnar under (enligt mäklarens information på webben) är det brittiska investerarskyddet och detta skydd tillhanda håller då ett maximalt skydd om 48000pund (under vissa förutsättningar). Hur och är du kan tänkas få ut dina pengar står skrivit i stjärnorna eller i brittisk terrorlagstiftning vilket Kapupthing bank fick kännas av. Lika så kan det bli problem för dina efterlevande om du själv oväntat skulle knacka på Sankte Pers pärleport då CFD kontrakten gäller mellan dig och banken, ingen annan.

Nej mitt råd för dig som till äventyrs inte är tv-spelsmissbrukare är att avstå från CFDs, även om du är en aktiv trader, har en förkärlek för prisutvecklingen på kaffebönor och guldtackor. Vill du köpa dessa tillgångar rekommenderas med varm hand antingen terminsinvesteringar (vilka om du inte säljer terminen innebär att någon levererar oljetunnan, guldet eller kaffebönorna) alternativt att du investerar i en börshandlad fond innehållande terminskontrakt. Tänk dock på att råvaruinvesteringar handlar om prisförändringar och inte ger någon återkommande avkastning i form av ränteintäkter eller direktavkastning.