Vilka är våra tillgångar och resurser?

Bloggaren med det snusförnuftiga namnet Per Penning skriver ofta intressanta inlägg om begreppet tid. Att vår tid är begränsad och att det handlar om att göra något bra åt den tid vi har till förfogande. Tiden är också ohyggligt demokratisk företeelse, vi har alla lika mycket. Såväl stressade småbarns föräldrar som pensionären som kanske börjar dagen med en golfrunda om man har det intresset, 24 timmar per dag, 365 dagar om året (eller 366 om det nu råkar vara skottår).

Över till något helt annat, Idag så är det mest använda mått för att beräkna ett lands välstånd BNP, bruttonationalprodukten. Och om jag kommer ihåg min lärobok från gymnasiet (Vår ekonomi, av Klas Eklund) så är definitionen all offentlig och privatkonsumtion plus alla investeringar och nettot av exporten minus importen. Och så blir det en viss summa och så kan man sedan mäta välståndet genom att dela denna summa mot landets invånare det så kallade BNP per capita. Sverige är i BNP per capita en av världens rikaste länder.

I ”alla tider” har det funnits en kritik mot begreppet BNP och om det verkligen mäter välståndet. Jag är ingen akademiker på området så jag borde kanske inte problematisera detta men det finns några intressanta punkter diskutera.

Ett av problemen är tid. Den BNP som ett land har skapas under en viss tid. Man skulle kunna dela upp tiden i Arbetstid, fritid och sömn och att vi tänker oss att BNP oh vårt välstånd främst byggs upp under arbetstiden och att vi i Sverige jobbar ett visst antal timmar och har en viss mängd arbetstid. I Sverige så har vi låt säga de senaste 50 åren ökat vår BNP i god takt. Samtidigt så nyttjar vi allt mer vår tid. Vi har kanske generellt fått kortare arbetsdagar med 8 timmar per dag men samtidigt så är ett betydligt fler som idag arbetar. För några månader sedan så skrev jag ett blogginlägg om att en villa både idag och för 40 år sedan kostar ung. 3,3 årslöner men den skillnaden att de för 40 år sedan krävs att en individ i hushållet förvärvsarbetade mot idag två. Vi har således finansierat våra allt dyrare villor genom att arbeta mer i familjen.

Och precis på samma sätt är det också med BNP då fler av vår befolkning är inom de sektorer som inräknas i BNP (att laga egen äppelmos hemma i huset är inget som direkt ökar BNP) Vi har alltså sålt vår egen tid mot ett högre materiellt och ekonomiskt välstånd. Har vi då blivit rikare? Eller fattigare? Borde vi inte mäta välstånd/tidsenhet?

Ett annat problem med BNP är att balansräkningen inte är med i begreppet. Dvs våra resurser vi har här på jorden. Själva begreppet Ekonomi betyder just att hushålla med begränsade resurser även om en del förvirrade individer idag ser det som att ständigt öka våra resurser. Såväl gamla greker som dagens Östermalmsdamer har begränsade ekonomiska resurser och vi har inte råda att köpa allt vi önskar hur mycket vi än vill att kunna det i framtiden. Jordens resurser är ju också i högsta grad begräsande och har så alltid varit vi har en viss mängd skog, en viss mängd guld, en viss mängd aluminium och en viss mängd mark att odla mat på. Tillväxten har således en fysisk (även om del säkert säger filosofisk) gräns precis som livet.

Om vi i en förbränningsmotor använder en liter bensin så ökar vi vår BNP genom att vi köper bensinen på macken och betalar dyrt men vi minskar våra framtida tillgångar då de framtida bensintillgångarna blir mindre. Har vi då blivit rikare? Eller fattigare? En dopad resultaträkning på balansräkningens bekostnad?

Och nu kommer säkert någon naturvetare in och upplyser oss om termodynamikens andra lag, dvs att ingenting försvinner utan allting sprids.(fritt från minnet från högstadiets fysiklektioner). Dvs att kolet i markens olja sprids för vinden i atmosfären.