Den svenska beskattningen av finansiella tillgångar är nu under utredning känner säkerligen många till och statsmakterna överväger nu olika sätt att äga finansiella tillgångar. Organisationen aktiespararna har presenterat idéer om en form av allemanskonto dvs där en form av kapitalförsäkring där aktier schablonbeskattas med en fast procentuell summa varje år men där skillnaden mot kapitalförsäkringar är att äganderätten ligger på individen.
Korfattat så kan man säga att det är två typer av beskattningar som kan tänkas vara uppe på tapeten. Dels då ovan nämnda schablonbeskattning eller helt sonika den ”vanliga” kapitalvinstskatten dvs där man betalar skatt när man gör vinster och erhåller utdelningar idag är den en skatt på 30% på inkomst av kapital. Problemet är mångfacetterat och det är många frågor som skall beaktas i skatteutredningar, vad påverkar av en ny beskattning, hur påverkas detta, missgynnas viss? Osv osv. komplex var bar förnamnet, speciellt för aktieägare som ägt sina aktier länge.
Personligen kan jag tycka Lite synd kan jag tycka att det är att man inte övervägt att utreda andra former av beskattning än kapitalvinstskatt eller schablonbeskattning. Vad kan då detta vara för alternativ?
En form som jag kan känna viss sympati för är transaktionsbeskattning eller stämpelskatt. Dvs där varje finansiell transaktion beskattas. Dvs när man köper eller säljer aktier eller fonder får man betala en liten skatt, varje gång men slipper betala skatt på vinster eller det totala kapitalet. När man får utdelningar, inlösenprogram, nyemissioner osv. Denna skatt bör vara liten givetvis men samtidigt så skulle en transaktionsskatt vara synnerligen förenklande för den privata aktieägaren. Man skulle slippa deklarera krångliga inlösenprogram och anskaffningsvärden, skulle slippa ha kontroll över vinst och förlusträkning och kontoförande bank får se till att rapportera och betala in den skatt som man blir skyldig det allmänna.
En annan poäng är att skatten skall tas ut lika av alla aktörer på marknaden. Idag är det en väldigt olikhet i skatte effekter, institutionella aktörer, pensionskapital, privatpersoner, kapitalförsäkringsägare ja alla har helt olika beskattning på sina transaktioner och vinter/förluster. Skulle man transaktionsbeskatta allt kapital så skulle alla aktörer på ”marknaden” betala samma skatt. Oavsett om du heter Kalle Karlsson eller stora Pensionsbolaget Buffel & Båge.
Sedan finns ju givetvis också den där lite mer populistiska tanken att den
finansiella sektorn i sig själv får bära en större del av skatteintäkterna. Den datorprogrammerade algoritm maskin som för söker göra arbitrageaffärer dygnet runt med någon miljon transaktioner eller liknande blir helt sonika mindre lönsam då kapitalet snurrar runt många varv och ger upphov till mer skatt.
Nu kan man givetvis i ett blogginlägg överblicka alla konsekvenser som en sådan beskattning skulle medföra men jag kan nog tycka att man bör ha med det i en utredning av beskattning av finansiella tillgångar.
Utmärkt idé, skulle minska riskbenägenheter och spekulationerna!
SvaraRaderaBorde det inte leda till mindre likviditet och högre courtage då courtagevolymen minskar?
SvaraRaderaHur dålig en sådan avgift är i förhållande till reavinstskatt och schablonskatt har jag dock ingen aning om.
Ett annat problem med just aktier är att man aldrig behöver betala skatt för mer än en motsvarad vinst på 30% vilket kan ha varit en vettig lösning när aktier var ett fysiskt papper och det var svårt att hålla reda på inköpspriset men idagsläget agerar det snarare bromskloss på kapitalet då varje procent över dessa 30% är värt 1,3% då dom är skattebefriade.
SvaraRaderaVäldigt OT så skulle det vara intressant att veta vad du tycker om det faktum att endast aktie sälj skickas till skatteverket vilket gör att man måste stansa in varje köp man har gjort manuellt vilket utöver rena fel även rimligen generar en hel del skattefusk.
Olika varianter av transaktionsskatter har diskuterats och vad jag förstår är man orolig för minskad likviditet. Detta skulle ge störra svängningar (alltså inte tvärtom), som även skulle förstärkas av att skatten blir lägre ju störra svängningar du spekulerar på (dvs säljer du till 2% vinst får du hög skatt, och till 20% vinst i princip ingen skatt alls). Detta skulle kunna leda till tre onda saker i ett: lägre likviditet, högre volatalitet och ökat risktagande.
SvaraRaderaSjälv skulle jag i så fall hellre se en platt förmögenhetsskatt på bruttoförmögenhet (dvs på tillgångar, utan avdrag för skulder), ungefär som kapitalförsäkringen är nu. Fast gällande alla. Genom att inte få dra av skulder premieras avskuldsättning (minskat risktagande). Vill man göra det progressivt så kan man lägga det till inkomsten (dvs till ens skattegrundande inkomst läggs stadsskuldsräntan (3.22%) x förmögenhet).
Om man inte anser att man kan tjäna pengar på kortsiktig handel (många transaktioner) verkar det bakvänt att belasta denna form av handel med högre skatter.
SvaraRadera