Glöm inte regnkläderna

I friluftssammanhang lär man sig snabbt att regnkläder, mössa och vantar i stort sett alltid bör ligga i packningen om man skall vara till fjälls eller ute i skogen under några dagar. Även om solen strålar från en klarblå himmel så kommer det titt som tätt sämre väder och regnjackan finner då snabbt sin plats på kroppen istället för att utgöra en extra börda i ryggsäcken. Jag själv har haft "förmånen" att tillsammans med några vänner få gräva ner mig i snön i två dagar på en fjälltur tillföljd av ett ordentligt busväder i området Trollheimen i Norge. Skulle jag då inte haft tillräckligt med utrustning och till viss del bakomliggande kunskaper hade det inte varit riktigt lika kul.

Precis på samma sätt som rätt utrustning, kunskap och sunt förnuft är bra att ha vid fjällturer är det bra att förbereda sig för sämre tider på aktiemarkanden med inte alla ens pengar placerade i aktier och sunt förhållningssätt till marknaden volatilitet. Kursras, lagernedskrivningar, vinstvarningar, valutakaos, kreditkriser, oljechocker, inflationsoro mm brukar allt som oftast kunna uppfattas komma som en blixt från klar himmel.

Många som inte ägt aktier under så värst lång tid tror jag idag kan ställa sig frågan om hur snabbt den senaste tiden kursras har kunna äta upp många vinster. Många känner sig säkert oroliga över sina besparingarna som verkar försvinna upp i rök, för att inte tala om 55+are som nu inser att det kanske inte var helt lyckat att omplacera sitt PPM sparande till den där högriskaktiefonden i augusti. För att inte tala om dem som hade belånat sina aktieportföljer kraftigt med forna kursvinnare och fått sett kursnedgången verkat exponentiellt. Det som man trodde var en investering visade sig kanske ganska snart vara lite spekulativa köp. Alla påverkas vi psykologiskt av händelser som dessa och det gäller att förstå sina egna reaktioner.

Kanske är denna bild en hjälp på traven med att förstå psykologiska reaktioner
"trading kurvan"

Som alltid när det kommer kraftiga korrektioner på aktiemarknaden finns det alltid vinnare och förlorare, i olika mycket grad givetvis beroende på hur djup krisen blir. De som hade packat regnkläderna högst upp i packningen, förberett sig för lite sämre tider kommer med största sannolikhet bättre rustade ut i nästa uppgångsfas. Har man bara så lite aktier att det inte påverkar privatekonomin speciellt mycket och man kan forsätta köpa aktier ligger man bättre till mot den som har spekulerat för att köpa den där nya bilen.

De båda investmentbolagen Industrivärden och Investor långsiktiga framgång skapades ut ur askan efter 20-talets spekulationsiver när det högbelånade holdingbolaget (som då var Sveriges största företag) Kruger & Toll gick omkull i sviterna efter den mycket kraftiga nedgången på världens börser 1929-1932. Skulle Stockholm enskilda bank och Handelsbanken varit lika belånade som herr Kruger hade Investor och Industrivärden inte existerat.

Det högbelånade stora fastighetsbolaget Nyckeln tillsammans med många andra bolag gick i konkurs till följd av bank och fastighetskrisen 90-91 vinnare ur det ovädret blev förutom starka fastighetsbolag som Hufvudstaden och Wallenstam men också banker som övertog fastigheter och själva lyckades överleva t.ex. SEB och Handelsbanken som sedan kunde dela ut hela fastighetsbolag till sina glada aktieägare. Medan banker som Gotabanken och Nordbanken förpassades in i historieböckerna och vars aktieägare fick bli tomhänta.

Asien och Rysslandskrisen 97-98 då t.ex. börsen i Ryssland och Sydkorea sjönk med -90% på några månader skördade många offer men man fick sedan se de starkaste företagen såsom sydkoreanska Samsung och ryska Gazproam bli långsiktiga vinnare även om deras egna aktier blev riktigt lågt värderade och ordentliga "valuecase" som t.ex. Lundinsfären genom Vostok Nafta och fondbolaget Skagen utnyttjade till sin fördel. Lustigt nog känns det lite som en omvänd asienkris just nu. Då var det USA som räddade efterfrågan för våra svenska företag medan nu när USA krisar så tyder mycket på att Asien fortsätter att vara tillväxtmotorn i ekonomin. Inte så dumt med globalisering. Paradoxalt nog var det Ericsson som vid den tidpåunkten var ljusglimten på börsen, även där tvärt emot så att säga.

I IT-krisen för några år sedan försvann många privatpersoners besparingar till följd av kurskollapser för forna kursvinnare som Information Highway, Framfab och inte minst krisen för Ericsson som också drabbade Investor och Industrivärden. Vinnare ur den nedgången blev t.ex. Investmentbolagen Öresund som hade sålt sin mycket stora post i Industrivärden och istället investerat i fastighetsaktier plus en bra slant på banken. Fastighetsbolag som sedan kunde göra omvända förvärv av dessa IT bolag och utnyttja stora förlustavdrag t.ex. Klövern sattes på börsen på detta sätt genom gamla IT konsulten Adcore, dessutom kunde man köpa tillbaka aktierna i investmentbolagen senare till billigare penning. Även Lundbergs kunde år 2003 utnyttja sin starka balansräkning, tidigare försiktiga investeringar och det starka kassaflödet till att på något år eller två lägga beslag på mer än 10% av Industrivärden och vips blev Fredrik Lundbergs inflytande i svenskt näringsliv betydligt större. Som han själv uttryckte det i ett pressmeddelande år 2003 så kunde han för en billig penning lägga beslag på flera av de förnämsta företagen i Sverige, bolag som Sandvik och Handelsbanken. Fast det var Ericsson som orsakat krisen och den nedtryckta kursen för Industrivärden.

Som sagt är det i kriser och kursnedgångar som de stora sakerna sker och de bästa investeringarna går att göra om man köper vid rätt tillfälle och gör rätt investeringar. Jag har en god vän som kanske inte är så aktiv aktiesparare men som ändå har lyckas bygga upp en ordentlig portfölj med fantastisk avkastning på att t.ex. köpa SEB aktier när dom såldes för 6 kr i början av 90-talet, Trelleborgaktier i spåren av Asienkrisen 97-98 och sedan lite ABB och Ericssonaktier när dom var på "rea" år 2002. Regnkläderna har som bekant varit packade i ryggsäcken för att tala friluftsspråk och dessa vältajmade investeringar har mer än väl kompenserat att övrigt sparande har skett på bankboken. Slutsatsen är att han var väl förberedd när priset på aktier var billigt.

Den kris som nu pågår innebär en fundamental förändring. Många tankar om evig superkonjunktur lär komma på skam, analytiker lär bli varse om att det inte går att lägga ut linjalen på kanske +7% i vinster varje år, bolag som Nibe och Sandvik har överskattat efterfrågan och måste nu skriva ner lagervaror (vilket enligt Alan Greenspan i sina memoarer (läst halvvägs) ser som ett första tecken på en försämrad konjunktur). Ökat risktagande har straffats hårt när avkastningskraven har skruvats upp. Obligationsmarkanden överlag i USA genomgår en ordentlig kris där i stort sett ingen vågar köpa strukturerade obligationer och företagens lånekostnader för nya lån har ökat markant då bankerna i inte vågar ta på sig risk. Det går tom idag att hitta AAA företagsobligationer i USA som ger över 8-9% i årlig yieldränta, i bostadsobligationer har handeln upphört. Bränt barn skyr som bekant elden.

Men så var det där med pris kontra värde. Nu när priserna går ner medför detta att det givetvis är bättre att investera idag än för några månader sedan däremot inte sagt att det är ett utmärkt köpläge. Många just-nu p/e talfokuserade investerare lär också peka på att även värdet på aktier bör justeras ned då vinsterna faller de kommande kvartalen. Så varför skall man då bry sig om "värdet" som inte verkar bestå? Let the trend be your friend som många förespråkar. Gamla sanningar verkar ju vara pannkaka.

Värdet på aktier är som den duktiga investeraren Peter Lynch säger "it's all about Earnings and assets" på svenska med andra ord bolagens förmåga att producera vinster (långsiktigt p/e tal till skillnad från just nu) och kassaflöde i framtiden och de tillgångar som finns i bolagen. Speciellt många bolag som säljs understigande substansvärdet och där en likvidation av bolaget skulle vara positivt för aktieägarna finns inte direkt med kanske företaget Rottneros som ett undantag plus vissa fastighets och investmentbolag. Istället får man se på bolag vars förmåga att långsiktigt generera vinster inte har försämrats. Även om lönsamheten kanske går ner lite de kommande åren behöver ju inte detta betyda att utdelningar, kassaflöde, vinster och andra saker försämrats speciellt mycket för välmående bolag på längre sikt.

Det är i tider som dessa det visar sig att det inte så dumt att ha en bra slant på banken, en likviditetsreserv på aktiedepån osv. Den långsiktiga avkastningen beror som bekant inte på vad vi säljer utan på vad vi köper till vilket pris men börjar det blåsa mer är det inte så dumt att ha regnjackan på.