torsdag 28 februari 2008

Banking for dummies


Jag tror många har hört att det är bättre att äga banken än att sätta in sparpengarna på banken och tur är väl detta för att annars hade det inte varit något vidare trevligt att äga bankaktier, så det finns enligt mig skäl att lära sig lite om banking for dummies

Historien har visat att välskötta företag inom den finansiella sektorn kan vara fantastiska goda investeringar och många både större och mindre förmögenheterna är skapade inom denna sektor. Såväl Warren Buffet, Wallenbergsfären, handelsbankssfären och exempelvis Hagströmer & Qviberg har lagt grunden till sina stora förmögenheter i just denna sektor. Välskötta banker och företag generellt inom den finansiella sektorn är många gånger riktigt bra investeringar på lång sikt främst av skälet av den goda lönsamheten mätt som avkastning på investerat kapital i kombination med ganska låga investeringskrav och därigenom många gånger bra utdelningar, pengar till expansion och andra trevligheter för aktieägarna.

Jag tror de allra flesta är ganska insatta i hur banker tjänar pengar men kanske kan vi ta en kort sammanfattning. En stor del av intäkterna kommer i form av räntenetto dvs skillnaden mellan intäktsränta för banken (t.ex ränta på ett huslån) och bankens finansieringskostnader dvs den ränta som banken måste betala för att ta upp lån för att finansiera ditt bolån. Exempelvis kan en bank använda inlånade pengar på ett sparkonto som vi alla har eller ge ut obligationer eller låna pengar av någon annan bank. Den andra formen av intäkter är provisioner dvs där banken tar betalt för en tjänst som man utfört tex. när du köper aktier och betalar ett courtage eller en avgift som ett företag betalar till banken för finansiella tjänster vid ett företagsförvärv eller vid en emission av aktier . Andra former av provisioner som kommer banken tillgodo är t.ex. fondavgifter, kortavgifter och en mängd andra intäkter som ”hittas på” i strid ström. Sedan har banken givetvis kostnader t.ex. personalkostnader och kostnader för lokaler, IT system och tillstånd och tillsynskostnader. Banker har normalt sett också kreditförluster dvs där kunderna inte har råd att betala ränta och amortering på sina lån och att banken då kan förlora stora summor. Dessutom tar banker i stort sett alltid egna finansiella positioner i obligationer, aktier, derivat och liknande. Ibland visar utvecklingen på dessa finansiella tillgångar vinster och ger ett tillskott till banken och ibland så visar dessa positioner på förluster som då måste täckas av banken mao är banker till viss del beroende av ”marknadsutvecklingen” för sina vinster. I detta ”trejdingnetto” skall också läggas till bankernas vinster tillföljd av arbitrage och liknande, exempelvis kan ju banken bli motpart och använda sig av sitt eget handelslager av aktier när du själv bestämmer dig för att köpa aktier.

I och med att intäkterna är volatila av sin karaktär så försöker bankerna också anpassa kostnadsstrukturen för detta för att hålla lönsamheten så konstant som det går vilket har lett till att detta i stort sett alltid finns ett samband för personalen mellan bankens och bankavdelningens resultat och den egna löneutbetalningen. Mao är bonusar och höga ersättningar genomsyrande av verksamheten, särskilt i goda tider. Skall man investera i banker måste man vara medveten om denna struktur och är man optimist så ser man detta som bra då banken har råd att betala hög ersättningar om det går bra för banken och att personalkostnader sjunker när det går dåligt för banken. Givetvis har detta också stora nackdelar och det är säkerligen så att den finansiella sektorn mer än någon annan präglas av girighet och risktagande och när banken gör förluster tillföljd av detta är det alltid aktieägarna som får ta smällen. Utvecklingen i t.ex. Carnegie och Skandia förskräcker som bekant och jag tror att de flesta.

De finansiella systemen är synnerligen viktiga samhällsfunktioner som är viktiga att medborgarna har tilltro till därför omgärdas banker av mycket kontrollfunktioner och krav på verksamheten för att överhuvudtaget ha tillstånd att bedriva bankverksamhet. Det viktigaste kravet är olika form av kapitalkrav dvs att banken alltid måste ha en viss procentsats av affärsvolymerna i likvida medel eller mycket lätt realiserbara tillgångar med mycket låg risk t.ex. statsskuldsväxlar. Dessa kravet finns för att bankerna skall kunna hantera besvärliga faktorer som t.ex. större kreditförluster eller helt enkelt att många privatsparare kanske tar ut sina pengar från banken vilket försämrar likviditeten för banken. Utöver detta finns mängder av andra krav och också tillsynsmyndigheter som t.ex. Finansinspektionen som vakar över att stabiliteten bland bankerna är mycket hög. Jag är övertygad om att bankkrisen som Sverige gick igenom i början av 90-talet långsiktigt bara var av godo för stabiliteten i detta svenska banksystemet som i alla fall jag vill tro håller absolut världsklass.

Vad man bör vara medveten om när man investerar i framförallt banker är två saker enligt mig. Det ena är att tillväxten är att betrakta som förhållandevis låg så några kalasinvesteringar på kortare sikt är allt som oftast inte bankerna men att lönsamheten är mycket hög vilket gör de långsiktiga möjligheterna stora. Det andra man bör vara medveten om är de betydande risker som finns inbyggt med hävstång i in och utlåningsverksamhet därför är det av yttersta vikt att man investerar i välskötta och solida banker då risken vid en ekonomisk tillbakagång kan bli större än man tror om man ser en bank som ett lågriskalternativ på aktiemarknaden. Ett litet räkneexempel som visar på risken är att t.ex. SEB idag har 1600 Mdr(!) kr utlånade i enbart Baltikum. Jag kan tänka mig utan att vara allt för insatt i SEB baltverksamhet att det mesta av denna utlåning är kopplad till utlåning till fatighetsförvärv av privatpersoner och utlåning till företag. Skulle SEB exempelvis drabbas av kreditförluster på storleksordningen 1% av utlånat kapital vilket givetvis är enormt mycket och knappast trovärdigt förhoppningsvis men kan ändå tjäna som exempel så slår detta med 16mdr mot det egna kapitalet i SEB och även om SEB är en stor bank som klarar av sådana förluster så är detta ändå betydande summor. Som jämförelse så gjorde SEB ca. 17 mdr i vinst under år 2007.

När det gäller den ljumma tillväxten så tror jag de flesta styrelser i de större bankerna arbetar med olika tillväxtstrategier. Så hur får man då vinsterna att växa med tiden i en bank? De svenska bankerna har ganska olika strategi idag väl värda att diskutera i några korta ord.

För det första så har banker normalt en viss men övertiden ganska låg organisk tillväxt där affärsvolymerna ökar efterhand i måttlig takt med såväl ökad in som utlåning normalt bland privatpersoner och företag med också att av banken förvaltat kapital, mer köp av finansiella tjänster och företagsvärvärven också växer med tiden med ökad provisionsnetto som följd. I mångt och mycket följer den organiska tillväxten i bankerna inflationen och välfärdsutvecklingen i samhället med förhoppningvis runt 2-5% i tillväxt övertiden per år. De senaste åren har varit överlag mycket gynnsamma för bankernas organiska tillväxt där utlåningen har ökat ganska kraftigt mycket kopplat till allt högre fastighetspriser och därigenom allt mer lån till privatpersoner och allt mer företagsförvärv, kraftigt ökade reallöneinkomster och stigande börser osv. Denna tillväxttakt i affärsvolymerna är långsiktigt knappast hållbart över tiden utan för att skapa en bra tillväxt och ge god avkastning till aktieägarna arbetar alla de svenska storbankerna med ganska olika tillväxtstrategier för att öka de 2-5% per år.

Den kanske mest självklara strategin att växa med tiden är att köpa upp andra banker i andra länder och på andra marknader. Det är exempelvis på detta sätt som SEB och Swedbanks snabba expansion i baltikum har kommit till. Med denna strategi etablerar man sig snabbt på ganska bred front och man får om man köper en högkvalitativ bank mycket snabbt en hög lönsamhet på bankrörelsen då allt ”finns på plats” med kunder och växande affärsvolymer. Hitintills har Swedbanks och SEB expansion i baltikum varit mycket lyckad och avkastningen på de pengar som är investerade på andra sidan Östersjön har mycket väl motsvarat ett högt avkastningskrav. Samtidigt är denna tillväxtstrategi ganska riskfylld om de förvärvade bankerna kanske inte alls har bedrivit affär på samma sätt och med samma hård svenska kreditbedömningar samt inte minst det faktum att det säkerligen kan bli en ganska stor omsättning på personal i samband med nya ägare men dessa risker skall vägas upp mot det faktum att man snabbt tjänar pengar och får en snabb etablering men det kräver mycket arbete med främst riskkontroll och få alla att dra åt samma håll.

Nordea som har sitt ursprung bla. i gamla konkursade Nordbanken å sin sida är fusionsbanken nummer ett här i landet och Nordea har en återkommande strategi att växa ihop med andra banker och på så sätt nå allt större skalfördelar och högre lönsamhet med tiden. Nordea är idag en av Nordens största banker och har fusionerat sig på ett eller annat sätt i varje nordiskt land utom då möjligtvis på Island. Bankfusioner kan vara mycket lyckosamma då en stor bank alltid har fördelar med en mindre bank främst av det skälet att banken får ett betydligt större kapital vilket kan medför att man kan ge sig in i större affärer och kapitalbasen kan också fungera som en bra airbag om det skulle börja strula till sig i någon del av den fusionerade banken och inte minst det faktum att fusioner kan ta fram stora synergieffekter och man kan ha bättre möjligheter att alokera kapitalet till verksamheter där lönsamheten är högre. Nackdelen är givetvis att det inte är lätt att slå samman olika banker med olika kulturer och affärsverksamhet. Bankfusioner och förvärv är ganska naturliga och sker förhållandevis ofta speciellt om någon bank drabbas av problem och förluster vilket då gör det möjligt för konkurrenter att med hjälp av egen kassa komma över mycket kunder och stor affärsvolym och när tiderna sedan vänder ger bra avkastning på investerade pengar. Bankkrisen i början av 90-talet ledde till många uppköp och fusioner och banker som Götabanken, Nordbanken, Östgöta enskilda bank, föreningsbanken och många fristående sparbanker blev uppköpta och fusionerade.

Handelsbanken som är den fjärde storbanken i Sverige har en radikalt annorlunda tillväxtstrategi jämfört med de andra bankerna. SHB har istället i mångt och mycket anammat tillväxtstjärnan HM koncept där man ser bankkontoren som grunden för bankens affärer precis på samma sätt som t.ex. en klädesbutik och konceptet blir då att ständigt öppna nya bankkontor. I och med att SHB är ganska stora i Sverige redan med representation över i stort sett hela landet så sker idag SHB expansion i de nordiska länderna, ryssland och Storbritannien. Fördelen med att växa via expansion av detta slag är att man lätt har kontroll över verksamheten och tillväxten sker enligt samma affärskoncept som sedan tidigare är väl utprovat och lönsamt mao kan man förhoppningsvis dra slutsatsen att risken i denna form av expansion är mindre än vid fusioner och förvärv. Det finns också stora nackdelar med ”kontorsexpansion” och det är att lönsamheten blir lidande då ett nytt kontor direkt står med kostnader men saknar initialt kunder och affärsvolym. Mao kan det i rapporter med tiden se ut som tillväxten blir förhållandevis låg men styrkan med denna form av expansion är att banken troligtvis kan visa på tillväxt även om makrofaktorerna skulle försämras och med tiden kommer lönsamheten i kontoren förhoppningsvis öka till samma nivåer som ”gamla kontor” om affärsidén håller precis på samma sätt som HMs nya butiker ofta inte är lönsamma direkt men med tiden bidrar de nya butikerna med allt mer vinster som i sin tur kan användas till ny expansion och nya butiker och bankkontor. Sett i antalet kontor så expanderar Handelsbanken ganska kraftfullt med nyöppande av. Ca. 40 nya kontor om året vilket skall ställas i relation till de knappa 500 kontor som SHB har totalt sett.

4 kommentarer:

  1. Tackar för en otroligt getigen genomgång av bankerna,riktigt intressant

    SvaraRadera
  2. Bra genomgång, men jag det finns två saker som borde förtydligas:

    Likvida tillgångar finns på den aktiva sidan av balansräkningen, medan kravet på kapitalbasen avser poster på den passiva sidan. Svenska banker behöver inte längre hålla en viss likviditetskvot.

    Kapitalbasen beräknas genom att man summerar eget kapital och emitterade efterställda lån (förlagslån) och gör vissa justeringar. Det krävs en viss kapitaltäckningskvot, vilket alltså är kapitalbasen som andel av balansomslutningen.

    Det andra är att ÖEB köptes ut från börsen av Lundbergs, som sedan sålde koncernen till Danske bank i slutet av 90-talet, ett bra tag efter bankkrisen.

    SvaraRadera
  3. Anonym> tack för förtydligandet, det för en lekman inte direkt lätt att hänga med i alla krav såsom Basel II och likande. Återigen tack för utbildningen



    När det gäller Lundbergs och ÖEB så hade Lundbergs att välja på två alternativ antingen tillskott av pengar till ÖEB eller bankakuten (dvs konken). han valde det första och köpte ut banken och gav mer pengar till banken och sedna sålde, i slutändan en mycked lyckad affär.

    Det är ganska intressant att se at många av investerarena som sålt banker som t.ex. Lundberg och Nalle Wahlroos i SampoBank har svårt att hålla sig i från att investera i banker, Lundberg i SHB och Wahlroos i Nordea.

    Finansinspektionen brukar sammaställa mycket rapporter om de svenska bankerna och många är förhållandevis enkla och läsvärda helt klart.

    SvaraRadera
  4. Fredrik, Swedbankmars 05, 2008

    Hej!

    Intressant läsning och du verkar påläst. Arbetar själv på Swedbank och gjort det på diverse positioner. Du diskuterar fusioner i väldigt positiva toner, men FB o SPB som blev FSB var en tuff resa! Kan skriva en roman om det, men jag skonar dig.

    Swedbank köpte dock HansaBank i Baltikum. Många tror kanske att det var än undermålig bank, men det stämmer inte. Det är en ung bank med moderna datasystem (inte påbyggda som oftast i svenska banker). Ledningen samt personalen är välutbildad samt relativ ung struktur. Swedbanks rutin och erfarenhet tillsammans med Hansabank, som den fortfarande heter i Baltikum pga respekt mot landsmännen som är väldigt stolta över deras välskötta bank, är och kommer förhoppningsvis fortsätta vara en succé.

    Dina rader om banker och deras avgifter väljer jag att inte kommentera. Anser jag vara oförstånd och går att diskutera. Du får gärna höra av dig isåfall.

    Tack än en gång.

    Hälsningar Fredrik

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel