måndag 4 februari 2008

Stora pensionsinlägget


För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om man över huvudtaget skulle fundera på pensionen? Denna fundering hade sin koppling till att en barndomskamrat till mig gick bort, 27 år gammal. En stor tragedi och i sammanhang som dessa ter sig givetvis saker som aktier och framförallt ekonomisk trygghet för pensionen som trivialiteter.

Men självklart tycker jag man bör ägna en och annan tanke åt pensionen även när man är ung. För på lång sikt finns det mycket att vinna på att tidigt lära sig mycket om pensionssystemet och ta del av aktiva val.

Pensionssystemet är givetvis som det är med sina fördelar och nackdelar och jag personligen har flera idéer på hur man skulle kunna förfina systemet för att framförallt gör det mer lättförståligt och begripligt för den breda allmänheten i Sverige. Detta inlägg skall dock inte handla om pensionssystemet i sig utan om mina egna tankar om hur man som någorlunda ung människa skall tänka på pensionen och finansieringen av denna med nuvarande regelverk.

Beakta nu att inlägget är skrivit utifrån en 80-talists perspektiv vilket medför vissa skillnader för hur äldre individer har sin pension.

Det finns en mängd faktorer som man bör ta med i beräkningen när man ser på en så lång tid som knappa 40 år som i mitt fall är tiden till ”folkpension”. För det första är det troligt att såväl pensionsystemet i sig själv och skatter med största sannolikhet kommer förändras. Man skall såldes inte lägga allt för mycket viktig på hur läget ser ut just idag, ett ”jobbavdrag” bör såldes inte tas med i beräkningarna för om man skall spara själv eller inte. Ett intressant mönster de sista 20 åren framträder dock och det är att det skattemässigt har blivit allt sämre gynnat att pensionspara privat, bara att gratulera individer som pensionssparade på 80-talet då det verkligen var gynnat sett ur dagens situation. 60-70% avdrag och kanske ett skatteuttag på dryga 30% vid uttaget. Ett annat faktum som jag själv irriterar mig på är en den närmast sjukliga fokuseringen som privatekonomer och rådgivare lägger vid skatter förknippat med en sak som ligger 30-40 år fram i tiden. Ett gott råd från min sida är att skita i skatten mer eller mindre. Skatter svänger fram och tillbaka och det är lätt att man lägger fokus på här och nu när det i själva verket handlar om ett långsiktigt sparande på kanske 40år. Det viktiga och där tankebanorna bör ligga är att göra så bra placeringsval för det kapital som skall förvaltas, inte att vara så skatteeffektiv som möjligt

Det första jag direkt tycker man skall lägga åt sidan är att sluta oroa sig för sin pension. När jag vid årsskiftet gjorde en sammanställning av mitt och min frus samlade pensionskapital kunde man konstatera att det fanns ett samlat pensionskapital allt inräknat på ung 600 000kr idag och då är vi båda ändå 27 år gamla, några års högskolestudier, värnplikt osv vilket medför att arbetstiden enbart kan räknas i några år. Mycket av pengarna är givetvis inte fonderade utan ligger i en form av ”realränteobligation” med 0% i real avkastning men ändå handlar det om en bra slant.

Så här är mina tankar om pensionskapitalet

Statens kaka
Statens kaka är som sagt liten men säker har det sagts förr om året. I grunden till din pension finns som bekant delar som garantipension och Inkomstpension. Garantipensionen är en form av grundtrygghet där man kan veta att pensionen i alla fall inte blir lägre än en viss lägsta nivå. För de allra flesta är det min förhoppning att man inte behöver fokusera allt för mycket på garantipensionen. Inkomstpensionen däremot är något som alla får ta del av. Inkomstpension är en icke fonderad pension där det enbart är en skuldbokföring där staten står i skuld till dig för en viss pension. Då det inte är en fonderad pension får man hoppas att framtida generationer har råd att bekosta dig denna inkomstpenspension. Inkomstpensionen räknas upp med löneutvecklingen i samhället så någon vidare ”avkastning” är det inte frågan om men det blir ett bevarande av skuldförbindelsen. Det farligaste hotet som jag ser på det mot inkomstpensionen är inflationen. Om vi hamnar i ett läge som på 70-talet där inflationen överstiger löneutvecklingen innebär detta att inkomstpensionen på lång sikt blir mycket låg sett i dagens penningvärde. Däremot om svenska folket får god reallöneutveckling de kommande 50 åren och inflationen är låg som den varit de senaste åren ja då blir inkomstpensionen ett bra tillskott som pensionär. Inflationen och reallöneutvecklingen är den faktor som ställer till det allra mest i prescitionen på pensionskalkyler som så ofta presenteras av banker och försäkringsbolag som en procentsats av lönen. Kortfatt går det ut på att om reallöneutvecklingen blir dålig så ökar behovet av fonderade pensionsmedel eller pengar i plånboken den dagen man går i pension.

Den andra delen av statens kaka är det fonderade PPM systemet där en summa motsvarande 2,3% av din tjänsteinkomst sätts i fondförsäkring varje december månad. Pengarna kan du antingen förvalta själv eller så ger du uppdraget till 7:e AP fonden som förvaltar premiesparfonden. Fördelen med PPM sett i jämförelse med andra fondförsäkringar är att avgifterna här är ordentligt rabatterade och för fonderna som finns i PPM systemet betalas tom en viss del av fondavgifterna tillbaka till spararna så är det någonstans som du vill välja ”dyra” aktiva fonder så är det en klar fördel att göra detta inom PPM systemet framför någon annan pensionslösning. Fondutbudet är synnerligen stort hos PPM så det finns utrymme för alla möjliga typer av placeringar i både räntefonder och aktiefonder. Själv har jag i detta sparande valt aktiva fonder dvs där förvaltaren har stor frihet att välja vilka aktier han/hon vill investera i. Överlag har jag valt breda globala aktiefonder där merparten av PPM pengarna ligger i fonden Skagen Global. Omplaceringarna brukar inte direkt bli många men någon gång per år brukar jag se över placeringarna och i höstas när jag valde om fonderna senast valde jag också att placera en del i en global obligationsfond sett mot bakgrunden på en konjunktutavmattning.

Tjänstepension
De allra flesta av oss 80-talister har som bekant någon form av fonderad pensionsinbetalning från sin arbetsgivare antingen som ett kollektivavtalat system (som jag själv innefattas av) eller helt enkelt att man kommit överens om någon annan form av inbetalning i pensionslösning som pensionstiftelse, direktpension, kapitalförsäkring, vanlig pensionsförsäkring eller liknande. Normen i de flesta avtal som gäller på arbetsmarkanden idag för oss ”ungdomar” är att en summa ung. 3,5-5% av din lön fonderas till din pension av din arbetsgivare. Antingen som månadsinbetalningar som i mitt fall eller som en engångsinbetalning per år som min fru har. Tänk på vikten av att ha någon form av tjänstepension och om du inte har någon form av kollektivavtalad pensionslösning eller annan inbetalning så bör du i mitt tycke minst se till att du har minst 7% högre lön och själv avsätta pengar till din pension i någon form. Lika så bör egenföretagare se till att säkra upp en viss pensionslösning för sig själv. Direktpension är nog en synnerligen trevlig lösning om du har ett aktiebolag och är egenföretagare. Fördelen med en direktpension är att den är skyddad om ditt företag skulle gå omkull i värsta fall men också upplösningsbar om du istället vill använda pengarna för expansion av företaget eller annat. I de nya direktpensionslösningar som nu finns är det fullt möjligt att ex. långsiktigt placera i aktier till låg kostnad i mångt och mycket som en vanlig depå.

Så hur skall man då förvalta sin avtalspension om man som mig har löneinkomster och en månadsinbetalning på 4,5% ?Den första frågan man skall ställa sig är om man har lust att själv vara delaktig i förvaltningen eller om man vill att något pensionsbolag skall förvalta slantarna åt sig. Om man inte vill vara delaktig skall man välja en traditionell försäkring där jag tycker att Länsförsäkringar, skandia och AMF erbjuder bra alternativ och om man själv vill förvalta pensionen så är det normala att förvaltningen sker i en fondförsäkring hos någon bank. Fortfarande är inget kollektivavtal som tillåter aktiesparande utan man är hänvisad till fonder.

Det är bara att gratulera bankerna som har tjänstepensioner som en riktigt guldkalv. Det normala idag verkar också vara att avtalet innehåller begränsningar att en viss summa av fonderingen skall sättas i en traditionell pensionsförsäkring. I mitt fall är denna insättning inte valbar utan en summa som motsvarar 2% av min lön sätts i en traditionell försäkring hos Kåpanpension och resterande summa som motsvarar 2,5% av lönen som sätts in i en fondförsäkring. Med tiden blir detta en rätt stor summa helt klart.

Själv har jag valt att själv förvalta den mina pengar själv i en fondförsäkring för den valbara delen och jag har idag Avanza Bank som pensionsbolag för min tjänstepension där det varje månad sätts in pengar från min arbetsgivare. Avanza har ett litet annorlunda upplägg än andra bankerna då man inte tar någon avgift alls för själva försäkringen men i gengäld kan ta ut avgifter för fondbyten för många fonder samt har full fondavgift tillskillnad mot ex. PPM. Jag som inte byter speciellt ofta tror mig gynnas av detta system men om man är en ideligen fondbytare så är nog ex. Länsförsäkringar och Skandia minst lika goda alternativ då det hos dessa bolag är gratis att byta bland hundratals högkvalitativa fonder men där själva försäkringen kostar en liten slant varje år.

Ett råd från min sida är att välja bort ev. efterlevandeskydd som allt som oftast marknadsförs med lite skräckpropaganda från försäkringsbolag och banker för avtalspensionen. Precis som när man köper en ny TV så gör sig en försäkring bäst frånkopplat från själva produkten. Ett efterlevandeskydd i en pensionsförsäkring minskar din pension och ger dessutom synnerligen dåligt skydd till efterlevande, särskilt i unga år. Om man ex. har huslån, barm och så vidare tycker jag man istället skall välja en bra privat livförsäkring som ger ett bra skydd till låg kostnad även i ungdomen och som inte minskar din pension. En bra livförsäkring blir i längden enligt mig både billigare och ger bättre skydd än efterlevandeskydd på pensionspengarna.

Tänk på att flytträtten på pensionsförsäkringar nu med största sannolikhet återinförs till vårkanten vilket gör att det kanske är möjligt att flytta ett pensionskapital från ett försäkringsbolag till ett annat. Själv har jag en ”gammal” avtalspension hos Länsförsäkringar som jag ev. kommer flytta ihop med min nuvarande.

Privat sparande
När det gäller privat pensionsparande så tycker jag närmast det råder gräsligt stort fokus på skatten. Råd ett är att, låt inte skatten vara avgörande för om du stoppar undan en slant till pensionen eller inte! Jag tycker om du har pengar över idag så är det bra att stoppa undan en slant till din pension i en eller annan form. Har du däremot inte råd att satt spara så mycket pengar skall du givetvis inte binda speciellt mycket pengar till din pension.

Vissa ger tom rådet att bara ”pensionsspara” om man ligger över gränsen för statlig skatt. Själv ligger jag numera över denna gräns men innerst inne tror jag det är minst lika viktigt för min fru som ligger under gränsen att spara till pensionen, Avdragsgillt eller inte. Lite beklagligt tycker jag det är att incitamenten är bättre att ”pensionspara” för individer med högre inkomster än med lägre. Behovet att spara torde vara högre bland de som har lägre inkomster och detta borde ekonomiskt stimuleras enligt mig. Det är inte bra att ex. lån av pengar stimuleras mer än sparande enligt mig. Grundprincipen för mig är att spara en ordenlig slant när man har pengar och om ex. familjesituationen förändras och disponibla medel sjunker är det då kanske läge att spara mindre än om det skattetekniskt kanske är mer förmånligt.

När det gäller avdragsrätten konsekvenser och hurvida detta är lönsamt eller inte så är det många som gör generalfelet att räkna med avdraget idag kontra skatteuttaget som pensionär. Och den ena skattesatsen kontra den andra och så gör man en långsiktig excelkalkyl. Många glömmer då bort att avdraget idag faktiskt är en skattåterbäring som också kan förräntas till äldre dagar. Till exempel om sätter du in en tusenlapp i ett avdragsgillt pensionsparande idag kanske du får 300kr i skatteåterbäring som i sin tur kan sättas in i en kapitalförsäkring som kan förräntas till pensionen i kanske 30år och tas ut skattefritt då…Så ”olönsamt” blir detta då inte även om man tom har högre skattesats som pensionär i jämförelse med att ex. spara i en kapitalförsäkring idag.

Hur skall man då spara till pensionen om man nu vill detta?
Det allra vanligaste sättet torde vara genom att man amorterar på sitt boende. Detta medför ett ”sparande” som ger kanske någon enstaka procent i real avkastning och det leder också till det faktum att utgifterna för tex. ett hus är som lägst den dagen då inkomsterna blir lite lägre. Ekonomiskt sett som procentuell avkastning kanske inte amortering är den mest lönsamma sparandet men för de allra flesta mindre ekonomiskt intresserade individerna är det ett begripligt sparande. Men tänk på att det skall vara amortering och inte en ”smygamortering” där man kanske använder amorteringen för att i framtiden låna upp sig för lite nytt italienskt kakel och en induktionshäll i köket istället för att minska boendekostnaderna. vilket är syftet om man amorterar som ett pensionsparande

Vill man ha bättre avkastning är någon enstaka procent i real avkastning är man in mångt och mycket hänvisad till sparande i aktier i någon form. Antingen i en kapitalförsäkrng, en vanlig depå eller i exempelvis en IPS som är ett bra val.

Det finns också en liten men kanske viktig punkt med sparande i ex. IPS och det är att kapitalet som finns i denna alltid är enskild egendom. Här kan man också se en jämställdhetsaspekt på skatterna i händelse av att någondera partnern i ett äktenskap/samboförhållande tjänar över brytgränsen för statlig skatt och därmed kanske betalar in på en IPS medan den andra partnern har en lite lägre inkomst och därmed kanske inte pensionssparar utan istället i fonder eller aktier. I händelse av separation i ett sådant fall kommer mannen/kvinnans IPS inte ingå i det gemensamma hushållet medan mannen/kvinnans fonder/aktier kommer göra det. Inte direkt trevligt vid en ev. separation. Lika så tycker jag man skall fortsätta betala in i IPS om man har valt denna sparform när någondera partnern är föräldraledig för att jämna ut båda parters pensionsinkomst. Ytterligare ett skäl till att se till praktiska lösningar istället för skatteeffektivast möjligt.

När det gäller placeirngarna i en IPS tycker jag man skall tänka på precis samma sätt som övriga placeringar. Ett litet tips kanske är att välja aktier med hög direktavkastning då utdelningar är ”skattefria” och avkastningskatten är hälften mot vad den är i en kapitalförsäkring. Högavkastande investmentbolag är enlig tmig en lysnade placering i en IPS.

Så det var min tankar om pensionen ur en 80-talists perspektiv.

4 kommentarer:

  1. Mycket bra inlägg!

    /Jakob -hurjagblevrik.se

    SvaraRadera
  2. Otroligt förståndigt skrivet hoppas många ser klarare nu

    SvaraRadera
  3. Hejsan Christoffer.

    Måste bara säga att din blogg och dina inlägg är i världsklass.
    Läser alltid varenda litet ord, förstår saker som jag aldrig skulle förstå annars, och genom att du inspirerar mig så har jag i min tur inspirerat flera vänner att tänka på ett mer ekonomiskt sätt.

    Tack för den fina läsningen, ser fram emot nästa inlägg!

    MvH

    //Christoffer

    SvaraRadera
  4. Interessant artikkel, men du har fel i at IPS automatisk er enskild egendom.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel