Är börsen som Liseberg?

Häromdagen läste jag på ett internetforum nedanstående tänkvärda inlägg.

Ja, börsen är alltmera som en tombola och inte som en seriös marknadsplats. Det accelererar hela tiden i något slags vansinnesrace. Du är hela tiden bara en knapptryckning bort från marknaden, tidigare fick man som jag gå upp till banken för att göra affärer och då hade man noga tänkt igenom det hela. Nu har vi även de s.k. tillväxtmarknaderna att leka med och miljontals kineser som leker med sina besparingar. Drömmen om snabb rikedom lockar in allt flera relativt okunniga spekulanter som vanligtvis hamnar helt snett med sina investeringar. Nej, jag frågar mig verkligen om börsen är till för oss mindre sparare. Å andra sidan kan man fråga sig hur hälsosamt det är om bara institutioner äger aktier medan privata ägare försvinner. Det är ett dilemma, som jag ser det.

Vi lever idag i en snabb värld. Säkerligen allt för snabb för att vara hälsosam för oss människor. Vi närmast bombarderas med information snabbt och bara en knapptryckning bort. Information som i vår snabba tillvaro i högsta grad påverkar finansiella tillgångars priser på både rationella och orationella sätt. Det är helt klart svårt att hänga med i svängarna och jag tror många ser just dessa förändringar som ett stort tombola eller någon skräckinjagande berg och dalbana på Liseberg. Och det är nog i högsta grad aktuellt att ställa sig frågan om ”börsen” är en plats för små sparare? Jag är nog den första att flika in något om att amortering av bostadslån kan vara ett utmärkt för många.

Samtidigt är en aktie precis samma sak idag som det var på 1800-talet, just en andel av ett företag vilket vi ständigt måste påminna oss om företag som måste tjäna pengar för att överleva och när man inte tjänar pengar måste man överleva på de pengar man har eller ta in nya pengar. Sedan har vi med största säkerhet idag en betydligt mer likvid och volatil handel för dessa företagsandelar. Att hålla isär denna kombination av en företagsandel och en närmast hysterisk och manodepressiv marknad är inte lätt och det är otroligt lätt att fokusera på helt fel saker. Säkerligen är det många aktie och fondägare som fokuserar sitt informationsflöde till att dagligen se hur mycket portföljen är prissatt, man blir glad när den går upp och lite deppad när den går ned. Talar gärna på kräftskivan om vilka klipp man gjort men vill helst inte prata alls om placeringarna de tillfällen då siffrorna är röda i depåsammanställningen. Och så håller man koll på omvärlden genom att skumläsa tidningar och kanske gå in på di.se/e24.se/wsj.com osv. Jag skulle nog vilja säga att man då hamnar just mitt i bruset, läser det alla läser, agerar som andra agerar och tycker att börsen ä ett enda stort tombola.

Skulle jag föreslå några alternativ till att stirra på depån och läsa di.se så skulle jag förslå att läsa böcker (gärna med olika inriktningar såsom filosofi, miljö, psykologi, makroekonomi, historia osv.) och samt årsredovisningar. Säkerligen är det mer relevant information är vad någon bakåtkammad 22 åring sommarjobbare på en tidning nära stureplan skriver för dagen. Sedan så måste man lära känna sin egen psykologi hur man reagerar på sina egna uppfattningar och information.

Sedan kan man med rätta också ställa sig frågan om långsiktigheten i företag för att världen står inför enorma ekonomiska utmaningar både nu och i framtiden. Energikriser, klimatkriser, demografiska kriser, inflationskriser, kreditkriser, pandemier, valutakriser mm. Saker som fundamentalt kommer förändra affärsmöjligheterna för många företag. Vissa kommer gå under andra kommer blomstra precis som det varit genom historien. Samtidigt så har vi människor en fantastisk förmåga att klara oss igenom stora svårigheter i vår strävan för att äta oss mätta, hålla oss varma i en bostad, transportera oss, ha en fin gräsmatta och vara nyfiken på den tekniska utvecklingen.

För tänk att vi redan många hundra år tillbaka i tiden kunde ha god ekonomisk tillväxt långt innan vi upptäckt oljan och gasen, vår uppfinningsrikedom är viktigare än vi tror.