Nästan dagligen så bombarderas man nu av varnande förmaningar om den just nu låga räntan och det är givetvis gott så, Den nuvarande ränta ÄR näst intill absurd låg vilket får till följd att en del av vår konsumtion lever med hkälp av konstgjord andning just nu. Världens centralbanker har i denna lågkonjunktur valt att aktivt använda räntevapnet för att undvika en krasch i ekonomin, hittills helt klart framgångsrikt då vi undvikit både stor deflation och inflation.
Det finns skäl att vara orolig för bla. den allt mer ökande bostadsutlåningen och det mest effektiva sätt att broms just denna del av samhällsekonomin vore nog att börja inför amorteringskrav i någon kan jag tycka. Kanske lite kensyanistiskt men jag tror att vi måste börja aktivt diskutera frågan i alla fall för att undvika allt för exploderande skuldsättning.
Personligen så tror jag faktiskt ändå inte att hushåll med bostadslån tillhör gruppen där det nuvarande ränteläget kan ställa till med mest problem. Bara för ett år sedan lite drygt så var trots allt räntan på 6,5% på bostadslån och de allra flesta hushåll överlevde detta också. Den svenska normalfamiljen har enligt mig de flesta gånger ett betydande konsumtionsutrymme som man kan skära ned på och räntehöjningar får på så sätt avsedd effekt att bromsa inflations och expansionseffekter. I takt mer stigande räntenivåer kommer vi också få se stigande alternativ kostnader för egen bostad dvs högre hyror.
Vad som däremot kan bli ett rejält samhällsproblem är alla företags investeringskalkyler när nu räntan är låg, kan förväntas vara låg men också att även långsiktig ränta är låg, och inflationen är låg. Låt säga att man som företag idag står inför situationen att räkna på en större investering. Vilken kalkylränta kan man använda för att räkna på en investering är lönsam eller olönsam?
Räcker en kapitalavkastning om +3% om året?, 5%, 7%, 10%? Med dagens låga räntor är det nog lätt att vi gör investeringar som kanske genererar låt säga 6% om året och vi får god avkastning, idag låter denna avkastning ganska trevlig ju...men den blir olönsam för ett företag om deras finansiering ligger på 7% och samma verksamhet som man då investerade i bör läggas ned. Speciellt besvärlig kan jag tänka mig att situationen är i mycket kapitalintensiv industri som idag många gånger har skral lönsamhet och där investeringar i hög grad lånefinansieras där kan investeringskalylerna verkligen slå fel. Samtidigt som många gärna idag utnyttja kort ränte finansiering då detta förbättrar kasaflödet rejält.
Amorteringskrav borde definitivt vara självklart. De skuldsatta svenskarna ser det som sin rättighet att kunna köpa villa, fritidshus, ny bil, ljud och bild utrustning, nytt kök etc. Konsekvenserna funderar man inte så mkt över..
SvaraRaderaAtt vara helt skuldfri ink bostad är den bästa känsla som finns tycker jag själv.
Frihet och totalt oberoende av banker, arbetsgivare etc borde vara intressantare för flera kan man annars tycka, men jag är helt ur tiden, helt omodern. Skönt!
> Konsekvenserna funderar man inte så mkt över..
SvaraRaderaVilka är konsekvenserna? Att man måste klippa gräsmattan? Eller att man måste betala för sitt boende?
> Att vara helt skuldfri ink bostad är den bästa känsla som finns tycker jag själv.
Om det nu är den bästa känsla som finns (kan förvisso tänka mig ett par andra som är bättre). Varför ska man då behöva reglera amorteringarna som du föreslår?
Som att lagstadga att man måste äta kanelbullar.
> Frihet och totalt oberoende av banker, arbetsgivare etc borde vara intressantare
Var rankar du frihet från hyresvärdar?
Ang. kommentar 2:
SvaraRaderaIntrycket från min omgivning som jag får är att många inte ens är varse om vilka risker man utsätter sig för när man lånar miljonbelopp. Folk ser att andra med en liknande ekonomi lånar hej vilt och klarar sig bra och räknar med att de kan göra detsamma. Normen är att man ska köpa det man vill ha och med dagens räntor kan de flesta det också. På frågan om det är värt det är det enda svar de funderat ut att det är värt månadskostnaden för dagen. En månadskostnad som för många verkar vara betydligt mer central en prislappen i sig. Med tanke på vad som hänt i bl a USA de senaste ären är det bisarrt att så många förväntar sig att huspriserna bara kan fortsätta stiga bara för de gjort det mer eller mindre oavbrutet sedan fastighetskrisen i början på nittiotalet. Att räntorna under den tiden sjunkit kraftigt, samtidigt som möjligheterna till lägre framtida räntor mer eller mindre är en omöjlighet verkar man inte bekymra sig över.
Tror personligen att Spara kommer att må betydligt bättre än Slösa redan om något decennium och jag tycker det är djupt orättvist att samhället missgynnar sparsamhet och uppmuntrar till belåning (exempelvis ränteavdrag, centralbankernas onaturligt låga räntor, inflationsmål etc etc).
Jag har svårt att tänka mig att det historiskt sett skyhöga priset på arbete i förhållande till priset på råvaror kommer att bestå hos oss i väst i takt med att allt fler människor integreras i den globaliserade ekonomin, allt fler arbeten flyttas till lågkostnadsländer (och urholkar fackens möjligheter att hålla lönesättningen uppe) och allt fler människor konkurrerar om olja mineraler som i många fall blir svårare och svårare att utvinna och en oljeberoende livsmedelsindustri som i allt högre utsträckning ska möta bric-ländernas stigande efterfrågan på mer och bättre mat.
#2 här
SvaraRaderaSubprime: ja det är möjligt. Men det är också möjligt att 9 av 10 domedagprofeter har fel. Min ganska ovetenskapliga erfarenhet säger mig det i alla fall.
Jag är mest bara trött på människor som sprider ogrundade floskler omkring sig i dunkla syften.
"Tror personligen att Spara kommer att må betydligt bättre än Slösa redan om något decennium"
Jaha? Vad vill du säga med detta? "Den som spar han har?" Ja det var ju revolutionerande.