onsdag 17 november 2010

Its Pay back time


Enligt Tabellverket så ökade de svenska hushållens lån med 53 Mdr under tredje kvartalet 2010, 53 mdr(!!). Om vi räknar med 9Mkr invånare här i landet så tog alltså genomsnittssvensken upp lån på 5888kr. Familj Mamma, pappa, barn, barn ökade alltså sina skulder med i genomsnitt över 20 000kr, under tre(!) månader. Skuldökningstakten är alltså för den genomsnittliga familjen i Sverige idag att man lånar upp omkring 7000kr i månaden. Häpnadsväckande siffror som används till nya badrum, kakelugnar, en ny bil, ett lite flådigare hus, studieskulder, en takomläggning, en sommarstuga och säkerligen en och annan TV modell större. 7000kr i månnaden för en tvåbarns familj, varje månad. Sinnessjukt enligt mig. Visst säkerligen går en viss del att förklara i t.ex ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter (överförening av lån från företag till privatpersoner) men detta är nog på marginalen

Svenska folkets totala hushållsskulder uppgår nu 2369Mdr, 263 000kr per svensk (9M invånare), spädbarn som pensionär. Och alla svenskar bor ju inte direkt i egen ägd bostad så genomsnittslånen i villakvarteret lär vara högre. Fast vi kan ju glädja oss åt att vi nu är rikare än någonsin då huspriser och fondförmögenheter ökat rejält...

Så här kan det förstås inte fortsätta. Ett värdefullare hus eller större aktieportfölj gör dig förstås rikare i nettoförmögenhet, men det betalar knappast dina lån varje månad! Utvecklingen för skulder bör logiskt sett då följa inkomst/inflationsutvecklingen. Svenska folkets skulder ökar idag med ung. 8-10% om året, våra inkomster ökar betydligt långsammare och vi måste då använda allt större del av våra inkomster till låneräntor.

Nej, på något sätt så känns det som det blir pay-back time nu. Bankomaten/huset kan nog inte ses som värst säker längre och räkna inte med att det per automatik går att låna på lilla stugan för lite renoveringar, vi får nog vackert börja spara till sådant. Lån får vi nog faktiskt tom börja amortera av. Fast i grund och botten är detta enbart sunt och vi betalar lån idag bygger detta möjligheter att bygga framtidens samhälle i framtiden. Ty med lån intecknar vi en ofrihet i framtiden, en amorterad krona ger utrymme för investeringar och tom lite konsumtion om så skulle önskas.

Jag är på inget sätt någon domedagsprofet men det lär nog nu vara en en period på några år där våra lån ökar i mindre takt än inkomstutvecklingen/inflationen. Detta innebär inte världens undergång utan är bara sunt.

Vi låter Magnus Härenstam anno 1970-tal ge oss några tips, nu när det verkar vara hårda tider på gång.

3 kommentarer:

  1. Ah, Kupletten Svångremmen. Nu blir jag alldeles nostalgisk. Ur minnet:

    "Det är hårda tider i dagens klimat, för kvinna i både kyrka och stat [...]"

    Och så något om svångremmen och folkhemmen. Och "Sträng, hängslen han och rem"

    Noterade också att varje fyra svenskar, gammal som ung i snitt ökar sina skulder med 7000 i månaden. Hann inte blogga om det bara...

    SvaraRadera
  2. Det ruskiga är att vi har skapat en ekonomi som bygger på att vi konsumerar mer och mer.
    Det förutsätter på något sätt att vi tillverkar pengar åt oss utan att bekymra oss om vad pengar egentligen representerar.
    Vi har alltså fastnat i ett pyramidspel som kommer att krascha.
    Om vi sakta drar oss ur spelet, genom att betala våra skulder så minskar konsumtionen, arbetslösheten stiger och hela skiten ramlar ihop.

    Framtidsutsikterna förefaller alltså en smula mörka.

    SvaraRadera
  3. Fast 250k/person är inte direkt mycket. Även om vi säger att bara dryga hälften av invånarna har skulder så är det 400k/pers. Bara mina studieskulder var så höga när jag tog examen. Alla som lånar till en bostad kommer ha lån som överstiger detta medel. Jag kan hålla med om att lånen inte kan öka snabbare än återbetalningsförmågan, men det stora bekymret är att vissa har extremt stora lån i förhållande till besparingar och inkomster. Många har istället uppenbart stora möjligheter att belåna sig högre utan större risk. Det som är synd är att det troligtvis är så att de som har låga skulder sparar allt mer och de som har stora skulder lånar mer..

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel