Den duktiga bloggaren Lundaluppen skrev nyligen en kommentar till min bloggpost ang. psykologi och berörde en sak som hel klart förtjänar en egen post. Saken det berör är anskaffningsvärden dvs vad vi en gång i tiden köpt aktier för.
Anskaffningsvärden är i grund och botten synnerligen ointressant. Om du köpt en aktie för 50kr stycket eller 100kr betyder i mångt och mycket just ingenting. Nej du läste rätt, för dig betyder det faktiskt just ingenting. Det som betyder något är hur många aktier du har och till vilken kurs dom handlas till idag.
Ur två perspektiv betyder dock anskaffningsvärden något, kan jag med nöd övertygas.. Dels för skattmasen om du inte äger dina aktier genom en kapitalförsäkring om du köpt en aktie för X eller Y kronor avgör hur mycket latent vinst/förlust du har eller behöver betala i nästa deklaration. Möjligtvis kan man också säga att det har betydelse om man skall utvärdera sina investeringsprestationer. Men det är väldigt många blogginlägg jag läst, som innehåller orden vad man köpte aktierna för…
I övrigt är anskaffningsvärdet just ointressant. Samtidigt fokuserar många ordentligt överdrivet mycket på just anskaffningsvärdet. Dessutom låter många hela sitt känslomässiga ekonomiska liv kretsa runt vad du en gång i tiden köpte något för. Låt säga att du äger 1000 aktier av Investor, en av Sveriges vanligaste aktier att äga. Den aktien står idag i 137kr stycket. Dina aktier är således värda 137 000kr med hjälp av lite huvudräkning. Varken mer eller mindre. Aktierna bli inte värda mindre för att du en gång i tiden köpte dem för 148kr stycket, eller för att du köpte dem för 64kr stycket. Detta är enbart intressant för skattmasen och framförallt så är det anskaffningsvärde INTE relevant för om du skall sälja eller köpa aktien! Det beslutet bör vara grundat på andra faktorer. Fast jag läste någon gång en artikel (källa okänd) att folk faktiskt var mer benägna att sälja aktier som har gått upp än som gått ner. För aktier som har utvecklats dåligt måste ju med automatik vara bra köp dom är på rea. Fast vi till syvende och sist självklart vet om att det främst bör vara bra företag som stiger i kurs eller? Vi låter således våra anskaffningsvärden göra så att vi säljer av bra aktier och behåller dåliga.
Jag är övertygad om att många faktiskt skulle må bättre av att inte veta anskaffningsvärdet. I sådana fall skulle man förhålla sig mer känslomässigt neutralt, inte bli lika övertygad om sin egen förträfflighet i tider när aktier är dyra och inte lika deprimerad över att man köpt dyrt när aktier är billiga. Istället skulle man fokusera på det väsentliga dvs hur många aktier du äger och till vilken kurs dom har idag och med överkursen om ett bolag är ev. köp eller säljvärt idag.
"Fast jag läste någon gång en artikel (källa okänd) att folk faktiskt var mer benägna att sälja aktier som har gått upp än som gått ner"
SvaraRaderaDetta tycker jag i och för sig inte låter helt galet. Förutsatt att man har gjort en ordentlig analys vid köptillfället, och givet att inget fundamentalt har förändrats, så bör ju företaget rimligtvis vara mer köpvärt om kursen sjunker, samt "mer säljvärt" om kursen stiger.
Detta tycker jag låter mer rimligt än tvärtom, alltså att man i så fall skulle sälja företag bara för att det har sjunkit i pris, fast det egentligen borde vara logiskt att köpa mer.
Kan ju dock ändå påpeka att jag håller med om resonemanget, nämligen att man nog gör bäst i att ge fan i vad man betalade för företaget, och koncentrera sig på de fakta som är aktuella istället.
SvaraRaderaKanon skrivet som vanligt! Bockar och bugar.
SvaraRaderaFrån en sak till en annan, kan du inte fortsätta med lite mer företagshistoria!? En sak som jag grubblar på men ínte finner svaret på är Gustav Douglas bolag Säkl och Latour. Varför har han två bolag på börsen där han är majoritetsägare med ca 80% i båda, sedan är det samma börsportfölj ?? Kan ju inte vara en slump att det blivit så? Riskspridning är det ju inte, förvaltningskostnaderna ökar genom att ha två bolag på börsen... Kan et vara då han inte vill få allt för hög ägarandel med ett bolag, då det blir dotterbolag och han vill hålla innehaven som intressebolag ?
Jag räknar på ett annat sätt. Om jag en gång köpt en aktie för 100kr och den gått upp till 200kr men ger en utdelning på 5kr så tycker jag min årliga avkastning är 5%, dvs jag räknar på anskaffningsvärdet. Och jag är inte mer benägen att sälja en aktie som gått upp, den ger ju ofta mer utdelning (och en vinst ska skattas).
SvaraRaderaHåller med anonym. Jag vill också tillägga att om en dåligt handlad aktie som jag analyserat väl sjunker ca 15-20% i pris (pga volatilitet) utan att fundamenta ändras brukar jag dubbla antalet aktier som jag sedan säljer när aktien nått +-0 igen, på så vis sänker jag inköpsvärdet och därmed risken för kommande förluster om kursen skulle falla pga verkliga problem. Jag sänker insattsen, gör en liten vinst på nedgången och höjer avkastningen på min investering. Så jag tycker absolut att inköpspriset är viktigt.
SvaraRadera