Om att lösa in

 Många företag har det senaste året kraftigt förbättrat sina balansräkningar till skillnad mot många stater som klart försämrat förhållandet mellan eget kapital och skulder. Säkerligen kommer detta leda till att en del företag har pengar att dela ut till sina ägare till våren.

Ett sätt att dela ut pengar till ägarna vi sidan av ordinarie utdelningar ät att genomföra inlösenprogram. Andra alternativ är köp av egna aktier eller extra utdelningar t.ex. 

Just nu pågår ett inlösenprogram genom Öresund så jag tänkte använda detta inlösenprogram som ett exempel över inlösenprogram och hur det fungerar. Ett annat företag som flera gånger tidigare genomfört inlösenprogram är SSAB. Öresunds syfte är denna gång kanske inte så mycket att dela ut överskottskapital utan man genomför programmet i syfte att minska substansrabatten, men det är likväl ett gott exempel.

Ett inlösenprogram fungerar på så sätt att först fastställer styrelsen hur mycket pengar som skall delas ut. Sedan fastställer man till vilken aktiekurs och matematiken ger då hur många aktier som skall lösas in. i Öresunds fall har man valt att lösa in var tionde aktie för 135kr. Den rent praktiska hanteringen fungerar på så sätt att man kallar till extra bolagsstämma och beslutar om inlösen. Alla som äger aktier vid börsens stängning bolagsstämmodagen erhåller för varje aktie man en inlösenrätt. Ett särskilt värdepapper som delas ut till ägarna några dagar efter stämman. För att hålla koll på hur många aktier som skall lösas in så krävs det att man lämnar in ett visst antal inlösenrätter plus aktie. I Öresunds fall är det tio inlösenrätter som krävs plus en aktie för att erhålla 135kr. Idag är aktiekursen 113,5kr på Öresunds aktien. Detta innebär ju att var tionde aktie aktie är mer värd än börsvärdet. Fast inte, istället så har inlösenrätterna ett värde. Inlösenrätternas värde styrs av en aktieformel :

Om inlösen av var tionde aktier för 135kr

135=(ILR*10)+aktien

Vid en aktiekurs på 113,5kr är således inlösenrätterna värda 2kr och 15 öre stycket med hjälp av lite enkel ekvationslösning. Varken mer eller mindre. Och vid inlösenprogram går det således att göra arbitragevinster vid felaktiga prisförhållanden mellan aktien och inlösenrätten. I Öresunds fall är det tveksamt om det finns några större arbigragemöjligheter att göra skulle jag kunna tro då det är en väl handlad aktie med många ägare och en bank (Carnegie) som "övervakar" själv processen.

Som sparare ställs man då inför två alternativ. Det ena är ju att göra som styrelsen bestämt dvs lösa in var tionde aktie man har, 10 aktier blir 9 kort och gott. Äger man t.ex. 500 aktier så får man efteråt, 450 aktier plus då en påse pengar i handen i form av 6750kr. Det andra alternativet är att sälja sina inlösenrätter vilket då i praktiken betyder att någon annan som är mer sugen på att lösa in aktier får lösa in fler än var tionde.Då får man behålla sina 500 aktier men får sålt sina 500 inlösenrätter för ynka 1050kr. Den som löser in aktier behåller sin ägarandel konstant i företaget, den som säljer inlösenrätter ökar sin ägarandel i företaget och får på så viss större del av företagets framtida vinster.

Ja så finns det förstås också ett tredje alternativ och det är köpa inlösenrätter och på så sätt så kan man lösa in fler aktier. och få större påse pengar i handen. Fast då inlösenrätter kostar pengar blir det ett nollsumme spel.

Så hur skall man då agera som småsparare i fallet Öresund. Den korta versionen är enligt följande. Tror du fortsatt att Öresund skall ge dig bra avkastning så skall du sälja dina inlösenrätter, finns det bättre investeringar att göra så skall du lösa in var tionde aktie. Vill man inte veta av bolaget mer så säljer man alla sina aktier plus inlösenrätterna, alternativt så köper man så att man har 10ggr fler inlösenrätter än aktier och så kan man på så sätt lösa in alla sina aktier.

Mycket matematik och inlösenprogram kan också användas i skatteplaneringssyfte (om man äger aktier genom VP konto eller depå) genom att se till så man får den reavinst man önskar, men det är lite överkurs.