måndag 18 mars 2013

Få sämre pension hos Avanza och Nordnet?

För någon vecka sedan meddelades resultatet av upphandlingen av ITP-pensionsförvaltare för de närmaste åren. En upphandling som genomförts av Collectum och som berör miljontals svenskar. (privatanställda tjänstemän med kollektivavtal)

Resultatet från upphandlingen är synnerligen intressesant.Som bekant (?) består de valbara alternativen i en premieavsatt tjänstepension av antingen en fondförsäkring eller traditionell pensionsförsäkring. I detta inlägg kommer jag uteslutande koncentrera mig på utfallet av fondförsäkringsupphandlingen. 

Upphandlingen av fondförsäkringar genomfördes vad jag kan tolka med en stark prisprägel. De valbara bolagen blev denna gång:
  • SEB
  • Danica (Danske bank)
  • AMF
  • Swedbank
  • SPP
Upphandlingen vände sig till samtliga "pensionsbolag" på marknaden och en del kanske höjer lite på ögonbrynen att ingen av nätmäklarna Avanza eller Nordnet lyckades knipa en av platserna på denna luckrativa lista med 1,5 miljon potentiella kunder(!). De senaste åren har ju Avanza och Nordent varit mycket aggressiva i sin marknadsföring på just pensionsområdet. Avanza har använt begrepp som att man kan "dubbla sin pension" om man väljer deras pensionsförsäkringar och konkurrenten Nordnet har talat om hur mycket billigare man är än "gammelbanken" dit vinnande bolag som SEB och Swedbank kan kategoriseras. Jag återkommer till varför Avanza och Nordnet inte stod som vinnare i denna upphandling.

Collectum har publicerat lite statistik kring pensionsupphandlingen som är mycket läsvärt kring de vinnande valbara fondförsäkringarna.  Det första man slås av är den närmast dramatiska konstnadssänkning som bolagen har gått med på i upphandlingen. Den genomsnittliga fondavgiften i de valbara försäkringarna har på några år halverats! Dessutom är idag i stort sett alla försäkringsavgifter helt bort

Bland de 5 valbara bolagen är (efter rabatter) den genomsnittliga fondavgiften 0,39%. Med en spridning mellan bolagen på 0,24-0,57%. Bolag såsom Swedbank och SEB har således i upphandlingen sett till att just ITP-valen får saftiga fondrabatter.

Men lågkostnadsbolagen Avanza och Nordnet är inte dom billigast? ..inte alls idag!
Vi kan exempelvis  jämföra med Avanza och deras erbjudande till kollektivavtalsområdet SAF-LO (privatanställda arbetare) där är den genomsnittliga fondavgiften 0,6% (ja detta är inkluderat gratisfonden Avanza Zero) för de statsansällda och deras avtal PA-03 där Avanza också är valbart så är den genomsnittliga fondavgiften 0,68%, Avanza PA-03 är hela 76% dyrare än genomsnittet i ITP upphandlingen! Det var det med lågpris...

Glädjande är att spararna kan se fram mot en högre pension. Collectum har i sina ekonomiska kalkyler räknat fram att de nya lägre rabatterade fondavgifterna ger en ca. 8-9% högre tjänstepension än utan fondrabatter. Kanske låter lite men för en idag 30åring med en lön på 40 000kr innebär detta ca. 300 000kr mer i pensionskapital den dagen man går i pension. I alla fall i dagens penning värde inte småpotatis.

På lång sikt kan man konstatera några saker kring fondförsäkringar i tjänstepensioner. De bolag som vunnit är enkom bolag som själva förvaltar egna fonder och det är nog här pudelns kärna ligger i vilka bolag som vunnit upphandlingen. Nätmäklarna Avanza och Nordnet är som bekant säljare av andra bankers fonder och får sina intäkter genom kickbacks (rabatter som inte syns för dig som sparare) får problem att konkurrera när storbanker och gammelbanker väljer att själva rabattera sina fonder till en nivå där man som fondförmedlare får problem med lönsamheten (ja även Avanzas anställda ska ha lön även om dom har fonden utan avgifter).

För några år sedan sågs pensionsmarknaden som den stora tillväxtmöjligheten för nätmäklarna. Men ska dom nå till att ens vinna upphandlingar så måste dom sänka sin kostnadsnivå alternativt genom att starta fler egna lågprisfonder.

P3 dokumentär om Ivar Kruger

I helgen sändes i Sveriges radio en lång dokumentär om en av Sveriges mest betydelsefulla företagsledare genom tiderna, Ivar Kruger. Gick i slutändan inte så bra för honom men när han stod på topp så var värdet i hans holdingbolag 900mdr i dagens penningvärde. Inte ens om man buntar ihop värdet på samtliga dagens börsnoterade svenska investmentbolag kommer man upp i denna ofattbara summa.

Obligatorisk lyssning för den med intresse för ekonomisk historia.
http://m.sverigesradio.se/program/index/2519

torsdag 7 mars 2013

Årets kuvert

Jag har ju som bekant en tradition att försöka göra något vettigt av mitt årliga orangea kuvert. Förra året blev det en säl eller om det en giraff?

I år blev det lite mer vettigt, ett par skor

tisdag 5 mars 2013

Tankar om skolan


Jag är som sagt lite lokalpolitiskt aktiv, för Centerpartiet så klarar vi ut den saken och du får snabbt avgöra om du vill läsa vidare eller inte.

Ett av mina få uppdrag är att jag sitter i min hemkommuns barn och utbildningsnämnd (ersättare) så jag tänkte ta tillfället i akt att på min blogg också dryfta några korta personliga ord om skolan.

Skolpolitik är "hett" idag och skolan berörs i stort sett var dag i nyhetssändningar med olika vinkling. Man gör idag olika undersökingar om vilka politiska frågor som allmänheten är mest intresserad av.

Det som idag ligger bland de allra mest intressanta frågorna för allmänheten är skolan, alla har en åsikt. Skolan är en större fråga än bostadspolitik, energipolitik, miljö, försvars osv. Skolan upprör och berör, skolan kan mycket väl avgöra valet 2014. Vilket i sig är bra då det alltid är bra med ett engagemang hos oss medborgare.

Att skolfrågorna är heta även bland politiska partier har nog de flesta märkt. Idag har samtliga riksdagspartier skolpoltiska program och sista tiden har samtliga partiet gjort olika politiska utspel om skolan med tillhörande program. Det är betyg från olika årskurser, det är idepolitik, friskoledebatt, förstatligande av skolan, ändrade läroplaner, det ska läggas till och dra i från vad skolan ska göra osv.

För skolans del vill jag personligen nog påstå att det är lite beklagligt att skolan just blivit denna heta politiska fråga

Min personliga uppfattning är att det är synd med dessa ständiga politiska utspel kring skolan där alla politiska partier kastar upp ideér och förslag. Det främjar inte långsiktighet och det förbättrar knappast skolans verksamhet att skolan i sig är en valfråga. Det finns enligt mig inget att vinna på att ständigt ändra läroplaner och inriktning på skolan om det är en röd, blå eller grön majoritet i riksdagen med deras idéföreträde. Snarare försämrar denna kortsiktighet skolan enligt mig, där just skolan blivit en hård valfråga.

Jag personligen har uppfattningen att skolan skulle må bra av en betydligt större långsiktighet än idag. Där "spelreglerna" för lokala skolpolitiker, skolledare, rektorer, lärare och inte minst elever ligger fast för lång tid. Vi ska enligt mig inte ändra läroplaner "stup i kvarten", vi ska inte ändra betygssystem för ofta osv. Skolan och våra barns skoluppbyggnad behöver en långsiktighet precis som pensionssystem och försvarspolitik. Jag skulle vilja se breda blocköverskridande beslut som gäller för lång tid  (dvs över flera val) där skolans lärare ges möjlighet till kontinuitet och mindre fokus på att lära in sig på nya betygssystem och läroplaner vart 5 år eller så. Nej i min värld bör skolan inte vara en "het valfråga", skolpolitiken på riksnivå ska ligga fast, över tid, det mår skolan bäst av.

Idag är det många som för fram att en lösning på skolans alla problem skulle lösas om vi förstatligade skolan (i sin helhet enligt folk på vänsterkanten och den offentliga om man är på högerkanten). Jag personligen tror inte att allt i skolan blir bättre enbart  av det faktum lärarnas lönespecifikationer kommer från staten än från den lokala kommunen. Stämpeln på lönespecen ger i sig inte en bättre skola.

Visst är det  lätt att drömma sig tillbaka till svunna tider och säga att det var bättre förr när skolan var statlig men  situationen (och samhället) idag är radikalt annorlunda idag mot hur den var när skolan senast var statlig. Detta är ett faktum vi måste förhålla oss till, inte minst när det gäller friskolesituationen och ökade krav på utbildningsväsendet.

Ett problem när det gäler ett förstatligande av skolan är att det troligtvis skulle leda till färre skolor än idag. Det är betydligt lättare att fatta beslut om nedläggning av byskolan i Småland från ett kontor i Stockhom (det är väl här "skolmyndigheten" skulle placeras) än som lokalpolitiker få försvara ett sådant beslut i grönsaksdisken på på den lokala ICA affären. Mao ett förstatligande av skolan skulle säkerligen leda till färre men större skolor (vilket följer mönstret av annan statlig förvaltning sista åren).

Jag tror vidare att det finns en stor poäng att skolpolitiska frågor just beslutas och debatteras lokalt där folk faktiskt bor och har sina barn i skolan än i "Fjollträsk" allena för hela landet. Det finns stora vinster att föräldrar och lärare faktiskt kan påverka skolan där man bor och då inte via supermyndigheter i Stockholm.  Men detta förutsätter att de stora politiska ramarna ligger fast tydligt över tid.


Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

 
Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.
Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)
På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.
Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.
Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.
Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):
3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr
5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr
5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr
Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.
Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg

måndag 4 mars 2013

Cornucopia blir börsnoterad

Snubblade precis över ett pressmeddelande om att det lilla aktietorgsbolaget Finmetron är med i ett omvänt förvärv där förlaget Massolit tar över börsplatsen. Samma förlag som har en viss Lars Wilderäng bland de få författarna i "stallet".

Lite kul med bloggare som blir "börsnoterad". Så nu blir väl hans inlägg om Midvintermörker och midsommargryning kurspåverkande :).
MediaCreeper