Indexfiering blir grogrunden nästa bubbla?

Den gode bloggaren Lundaluppen skrev ett mycket intressant inlägg  kring den indexfiering som är idag. Det finns otroligt mycket intressant i detta konstaterade som är väl värda att utveckla kring index och hetsen kring detta.  Jag har uppfattningen att vi idag lever i indexinvesteringens tidevarv och det är både något gott och ont som jag skall försöka utveckla nedan.

För att förenkla allt i detta inlägg väljer jag här att hänvisa till OMXS30 index vilket är det vanligaste indexet på Stockholmsbörsen men kunde precis lika gärna valt något annat index. 

I ”alla tider” har vi alltid jämfört oss med börsindex och vi har alltid hört och läst uttryck som ”idag steg börsen med 0,7%” eller vice versa.  Fonder och aktieportföljer har jämförts mot index vilket avgjort om man varit skicklig eller oskicklig investerare. Vi har fått lära oss att fonder med höga avgifter får svårt att slå index över tid då avgifterna urholkar oddsen att slå index. I praktiken har det visat sig att de bästa fonderna över riktigt lång tid är indexfonderna med allra lägst avgift, och det är bara att krasst konstertera att de flesta aktierportföljer efter skatt, avgifter, transaktioner osv. oftast inte slår index. 

Rent logiskt, över mycket lång tid är en av de bättre investeringarna att passivt äga index till lägsta möjliga kostnad. Det gamla djungelordspråket ”if you can’t beat them, join them” stammer bra in.

Som jag ser det har det skett ett paradigmskifte succesivt. Index har utvecklats från att vara en måttstock och jämförelsetal till att bli en investeringsstrategi. Inget är idag hetare än att investera i just index. Som jag upplever det  har det skett en enorm överflyttning från  ”aktiva placeringar” till indexplaceringar.

Stora livbolag som förvaltar mångmiljardförmögenheter har avvecklat hela sina miljardomfattande aktieförvaltning från att aktivt välja placeringar till att följa index. Från att ”snegla” på index har man blivit rena  indexplacerare, vilket i investeringsteorin ger bättre avkastning till lägre kostnad.

Givetvis finns det både gott och vad jag även vill påstå ont i detta.
Vi kan exempelvis se aktiva privatsparare som sparat i fonder. Går vi tillbaka 1-15 år på t.ex. DI Börssnack och privata affärers hemsida så var den vanligaste diskussioner om det var den eller den fonden som var det bästa valet. Idag är vanligaste fonden att diskutera banken Avanzas Zerofond och då gärna i kombination med någon mer eller mindre komplicerad teori om att hoppa av när börsen går ned.

Sedan har vi alla dessa som vill ta en positiv mot börsindex fast med hävstång och här har vi ju Handelsbankens omåttligt populära börshandlade fonder XACT BULL/BEAR.

På bankontoret och rådgivningens till pensionär Ulla visas ofta en aktieindexobligation som följer avkastningen på börsindex men ger ett garantivärde.

och så fortsätter det hela tiden med ett fokus på "indexprodukter"

Jag skulle dock vilja flagga lite för några varnande signaler, då vi idag så smått börjar fokusera att mer på index som en investeringsform och vi verkar glömma bort att index faktiskt består av företag av "kött och blod" bakom. Får den  finansiella industrin fritt spelrum kreativt tänkande så kan vi snart bygga upp bubblor i form av indexspeglande produkter utan koppling till den reala ekonomin.

Årsbokslut börsen

Börsutvecklingen under 2013 har varit mycket stark och jag tror de allra flesta fått en mycket god avkastning på sitt sparkapital som varit investerat i aktiemarknaden. Uppgången som började under hösten 2012 har fortsatt under hela 2013 med några små undantag.

För egen del har 2013 som för de flesta andra varit ett gott år avkastningsmässigt. Skall helt ärligt säga att den starka börsutvecklingen under 2013 har förvånat mig, inte minst då flera tidigare "stabila tråkaktier" jag ägt i flera år just 2013 fått se rejäla skutt. Jag har inte en sammanställd bild över avkastningen men kan konstatera att lika olika konton/försäkringar utvecklats gott.

Jag har under 2013 varit mycket passiv i mitt aktiesparande och har väl i stort sett inte gjort någonting förutom litet nysparande, mestadels i likvider och amortering av bostadslån som inte syns i följande bilder.

Pensionskapital har jag dock förvaltat konservativt efter en modell som jag använder och där har avkastningen klart underpresterat OMXSPI och t.ex. mitt PPM konto fick avkastningen +17% under 2013, vilket jag tror är sämre än majoriteten av alla svenskar.

Spontant så skall jag nog medge att jag i dagsläget har en ganska så pessimistisk syn på börsen och tycker nog man skall ha ganska så gott om räntebärande tillgångar och likvider i dagsläget. Efter flera års uppgång är det tid att minska ned risker, är i alla fall min uppfattning.

Årsbokslut solceller

Då var det dags att göra årsbokslut över min solcellsanläggning jag har på taket

Som jag tidigare skrivit så är min anläggning av det lite mindre slaget (2,7kW) och det är placerad i ganska östlig riktning då jag saknar sluttande tak helt mot söder. Lutningen är lite lägre än optimalt vilket sammantaget gör att min anläggning producerar en del under andra mer optimalt placerade anläggningar. Huset värms upp på fjärrvärme så elen som förbrukas i huset är enbart hushållsel i en normal svensk 60-tals villa med tvättmaskin, fjärrvärmepump,  extra frysbox och allt som finns i en normal svensk villa.  Nedan ska jag försöka pedagogiskt redovisa hur det fungerar.


Siffrorna för solcellerna ser ut som följer

Solcellselsproduktion under 2013:
2356 kWh
Varav såld el på elnätet:
1809 kWh

Varav Matchad el:

547 kWh

I ekonomiska termer räknar jag  schablonmässigt med 1,60kr per kWh i besparing på matchad el (dvs där jag förbrukar, egen producerad el inom husets väggar) och 1,1kr per kWh på såld el dvs när elen går ut på elnätet. Siffrorna inkluderar både rörliga elnätkostnader, elpriskostnader, ett fast försäljningspris på 1kr/kW och nätnyttaersättning med dagens ungefärliga priser. Intäkten räknas exklusive avskrivningen på anläggningen som är beroende på det pris man betalat för den.

Ekonomisk kalkyl blir således enligt följande:
Såld el: 1809*1,1=1990kr
Matchad el: 547*1,6=875kr
Total besparing: 2865 kr under 2013

Givetvis har jag också behövt köpa el under den tiden på dygnen när det är mörkt eller då solcellerna inte givit tillräckligt med kraft för att täcka upp för förbrukningen i huset.

Den köpta elen uppgår till 1862kWh och således är min nettoförbrukning av el i huset, 53kWh, för hela 2013.

I strikt ekonomiska termer kan jag efter några få år (installation under 2012) med solceller dra följande slutsatser. Det är med dagens elpriser en tveksam ekonomisk investering och det är med största sannolikhet mer lönsamt att sänka sina boendekostnader genom att amortera bostadslån eller genomföra investeringar med en avkastning med högre än 0% real avkastning. troligtvis är energibesparingsåtgärder i hemmet mer lönsamma än solceller även om dessa har en stor kapitalkostnad kontra besparingen.

Dock är min personliga sårbarhet för elprisutvecklingen, mycket låg och chockpriser på el är något som inte direkt kommer drabba hushållskassan. Jag har också lyckats sänka husets driftskostnader och sommartid får jag pengar utbetalt vilket i sig kan upplevas stimulerande kassaflödesmässigt. Skall bli intressant att följa den kommande 10 års perioden.

-------

Det kommersiella priset för den typ av anläggning jag har ligger idag omkring 50 000kr om man prutar väl (paketpris inkl. montering av hantverkare och elektriker). Det finns möjlighet att få ett statligt bidrag på idag 35% av investeringskostnaden. Tyvärr är potten för solceller lågt kontra efterfrågan och det är idag kö på bidraget.

Nettokostnaden efter bidraget (om man får detta) blir således idag omkring 32 500kr. Med en rak avskrivning på 15 år blir den årliga kostnaden 2167kr. Jämför man med mina siffror för i år ger anläggningen ett ekonomiskt överskott på 698kr och kalkylräntan på detta kontra mot investeringskostnaden blir således 2,1% per år i avkastning.