torsdag 30 december 2010

Nyårsklockorna klämta

De sista självande timmarna av 2010 är nu på väg att löpa ut, börsen har strax stängt och med denna stängning så är det dags för skatteverket att samla ihop information inför deklartioner och företag att sätta samman de sista siffrorna i årsbokslutet.

Det blev ett märkligt börsår 2010. Den svenska ekonomin återhämtade sig säkerligen snabbare än någon vågat förutspått och negativa BNP siffror vändes snabbt till kraftigt positiva. De låga räntorna fick privatpersoner, företag och finansiella marknader att jubla. Riskpremier har sänkts i kombination med kraftigt ökade vinster i många fall. Lönsamheten är idag rejält stark skulle jag vilja säga. Ta bara två globala företag som t.ex HM och AtlasCopco, inga fel på vinsterna där inte.

Samtidigt finns det som alltid mörka moln i horisonten. Bad moon rising som Creedance sjöng i en låt en gång. Statsfinanserna i många av jordens länder är minst sagt bedrövliga och det lär bli många år med offentliga nedskräningar, sänkta pensioner, allt mer privatiserad sjuk och äldreomsorg (inte minst nya karolinska som skanska skall delfinansiera är ju ett talande exempel). Resursknappheten i världen blir också allt mer talande och vi blir allt fler som slåss om allt mindre. I många fall direkt ändliga resurser och stora stora framtida omställningsproblem.

Börsen är sedan botten 08/09 mer än väl dubblad, inflationen är stigande främst i de "producerande" länderna vilket självfallet leder till ökande priser hos oss "konsumerande länder" med höjda räntor och troliga dåliga realöneökningar. Detta talar nog helt klart mot börsen som helhet. Samtidigt finns det en annan intressant och positiv sak, många av våra stora företag har varit sparsamma och balansräkningarma är i många fall riktigt bra. Två bra exempel är t.ex. electrolux, 100Mdrs företaget med nettokassa, byggföretaget Skanska även det med urstarka finanser, värdering av företag är ju som sagt både earning & assets. Inte bara vinster som åker upp och ned. 2011 kan bli ett år av "stockpicking" dvs där det kan skilja mycket mellan goda och dåliga investeringar även bland de allra största och välanalyserade företagen.

Så jag lyfter bubbelglas och önskar er alla ett gott nytt år. Några nyårslöften? Själv hoppas jag under någon gång nästa år bli förälder om allt går som det ska. Det blir nog ett äventyr som jag hoppas inträffar. I vårt fall pga "skit i förgasaren" så inkluderar detta en resa till sydafrika. Håller en lite tumme..
Published with Blogger-droid v1.6.5

tisdag 28 december 2010

Börjar riksbankens, finansinspektionen och bankföreningens medicin så sakteliga ve/(ä)rka?

Tabellverket har idag skickat ut den månatliga statistiken över hushållens skulder. Som vanligt så citeras den flitigt i tidningar och även jag kan förstås förfasas över att våra skulder år från år ökar med 8% eller så. Samtidigt om man läser de finstilta och tittar lite bakåt några månader så kan i alla fall jag med lite god fantasi skönja att det är ett litet omslag på gång. I november har vi nu fått en kraftig imbromsning i skuldökningstakten. Svenska folket har lättat lite på gasen, men ännu inte börjat bromsa kanske man ska säga.

Det har ju de senaste månaderna vidtagits en hel del goda intentioner att bromsa skuldökningen. Riksbanken med Ingves&Co har höjt räntan några snäpp och dragit tillbaka viss stimulans till banksektorn vilket ökat bankernas låntagares räntor lite mer än reporäntehöjningarna. Sedan har vi finansinspektionen som satt ett tak på 85% av bostadens värde i bolån och sist ut så har nu bankerna gemensamt genom sitt branschorgan svenska bankföreningen gett ut en generell rekomendation att alla bostadslån över 75% av bostadens värde skall amorteras, något som i alla fall jag ser mycket positivt på.

Så sakteliga så kan man nog anta att denna medicin nu så sakteliga börjar verka, eller om man skall säga värka kanske. Gissningsvis så kommer nu trenden om minskad skuldökningstakt att tillta i kombination med ökat sparande på våra bankböcker och någon gång i början av nästa år så kanske vi tom kan se sjunkande skulder bland svenska hushåll?
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 27 december 2010

blir det julskinka även nästa år?

God fortsättning, smaka skinkan gott även i år?

För min del smakade den i vart fall förträffligt med god senap på och trevligt sällskap. Samtidigt så kan jag tänka att det finns någon mer än mig som kanske just nu känner sig synnerligen välfylld av skinka, sylta,prinskorv, sylta, julkorv och doppekött. Så vad passar då inte bättre än att skriva om just kött när i alla fall jag ser fram mot lite mer grönsaker i maten de närmaste dagarna.

Den svenska köttkonsumtionen har ökat betydligt. Enligt livsmedelsverket så äter vi idag per kapita ung. 40procent mer kött idag än på 60-talet. Den svenska produktionen av kött har inte alls stigit på samma sätt vilket då självfallit resulterat i att importen av utländskt kött in i sverige ökat markant.

Idag är vi i Sverige självförsörjande på kött till ung. 40procent dvs mer än hälften av vår konsumtion måste idag importeras för att mätta våra magar.

Man kan givetvis diskutera detta förhållande ur många aspekter, miljö (hur klokt är det att flyga runt med kött över världen?), om hur vi bör definera ekologiskt jordbruk?, ekonomi och näringsliv men också ur ett riskperspektiv. Om det mot förmodat skulle bryta ut ett krig eller någon allvarlig störning t.ex. någon pandemisk sjukdom hos nöt och/eller fläskkreatur så sitter vi i sverige i en synnerligen tråkig sits om våra gränser måste stängas. Det blir helt sonika brist på kött i svea rike mot vår konsumtion idag om det blir importstopp. Ja vi kanske inte direkt börjar svälta men vi tvingas till stora förändringar i vår konsumtion.

Livsmedelsverket rekomenderar idag att vi bör dra ner vår köttkonsumtion med ung. 25 procent då vi idag kortfattat äter för mycket för vårt eget bästa. En generellt minskad köttkonsumtion skulle också leda till en hel del miljömässiga vinster då det generellt är betydligt mer energikrävande att få kalorier genom fläsk och nötkött än genom grönsaker och spannmål.

Samtidigt är det nog ingen lösning på problemet att sveriges självförsörjningsgrad är så låg. För till syvende och sist är det nog ofta plånboken som talar när man står där i disken och skall välja kotletter till middagen och det är skillnad prismässigt mellan inhemskt och importerat kött helt klart. För att en förändring skall ske måste vår betalningsvilja för inhemskt kött öka, alternativt att transportkosnaderna rakar i höjden vilket nog förr eller senare lär ske.
Published with Blogger-droid v1.6.5

torsdag 23 december 2010

Min julklapp till dig som läsare

Idag är det den 23 december, eller troligtvis så kanske du läser detta inlägg någon dag i mellandagarna för man kanske vill vila från datorn när man intar julskinkan eller lutfisken.

När det nu ändå är jul så tänkte jag ta tillfället i akt att tacka dig som läsare av denna blogg. Jag är uppriktigt och ärligt tacksam för din tid och ditt engagemang. Under det senaste året har jag fått mängder med trevliga mail och glada tillrop i kommentarer från dig som läsare, något som jag uppskattar. Flera av er har jag också under året haft nöjet att träffa över en kopp kaffe eller ett glas vin, något som i samtliga fall varit fantastiskt trevligt!

Som ett litet tack för att du, ja just DU troget läser denna blogg så har jag beslutat mig för att ge en julklapp till dig. Jag trots allt har lite reklamintäkter på denna blogg när du som bloggläsare klickar på  reklam som finns på hemsidan så det är ju inte mer än rätt tycker jag.

Nu är det ju lite svårt att ge ett inslaget paket via en blogg, men jag tror ändå inte att du tror på tomten så det är väl lika bra att skriva om vad för julklapp jag gett till dig.  Som ett litet tack har jag i år valt att ge en liten slant till stiftelsen Min stora dag.

Min Stora dag räddar inte världen (det får du själv se till att göra) och botar heller inte cancer.

Istället hjälper min stora dag svårt sjuka barn i Sverige att, trots den tuffa sjukdomen, få förverkliga en dröm i livet. En dröm som kanske handlar om att få sjunga tillsammans med Amy Dimond, att få simma med delfinerna på Kolmårdens djurpark, flyga JAS eller att få besöka nyheterna på TV4. Drömmar som kanske inte mamma och pappa kan förverkliga utan hjälp när man är liten och har en svår sjukdom.

Sist men inte minst, en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

tisdag 21 december 2010

Dessa parallellinvesteringar i wallenbergsfären

Investor skickade häromdagen ut ett pressmeddelande att man uppfyller en del av Vd Börje Ekholms anställningsavtal och skickar några miljoner till börje som en kompensation för de investeringar som han hade i investor growth capital när han tillträdde som Vd. Egentligen inget märkligt kan tyckas och självklart skall man kompenseras om något man äger tas ifrån en. Men dessa ideliga paralellinvesteringar eller vad man nu skall kalla det är ett jäkla ofog inom wallenbergsfären enligt mig. Kortfattat går det ut på att investor har ett antal del och helägda bolag samt fondinnehav i EQT ett private equity företag och fondförvaltare som wallenberg skapade en gång i tiden. Dessa investeringar som investor har paralellt med sina börsnoterade aktieinnehav. Det är ju egentligen inget fel att investor likt t.ex. Latour, kinnevik, ratos eller Traction har helägda bolag. Vad som därenot jag tycker är märkligt är att anställda, fd anställda och ett antal mer eller mindre priviligerade indivder direktäger i t.ex. mölnlycke, IGC eller för den del komplicerade ägardelar i eqt fonder och dess innehav direkt. I praktiken innebär detta att ett antal indivder inom wallenbergsfären kan få fin avkastning på sina pengar investerade i t.ex IGC eller inom EQT samtidigt som investor kanske går knackigt. Jag hade ju föredragit att anställda i investor faktiskt först och främst investerar i just investor, inte har något komplicerat optionsprogram för hur gambro utvecklas.

Sedan är förstås världen inte svart eller vit och självklart ska Börje Ekholm få lov att köpa aktier i börsnoterade Husqvarna men är mer tveksam till om han skall ha möjligheten att ha tillgång till "exklusiva" investeringsmöjligheter andra aktieägare inte har.

Ett annat problem är att alla dessa komplicerade upplägg gör att bolaget döljer en hel del "förvaltningskostnader" men det är ju värt ett separat inlägg.
Published with Blogger-droid v1.6.5

En amorterad tusenlapp

Att amortera sina lån är något som jag ofta skrivit varmt om. Du blir inte rikast i byn när du amorterar och det är inte frågan om att göra någon direkt superinvestering. Amortering handlar helt sonika att göra rätt för sig, att betala tillbaka det man är skyldig någon annan. På köpet minskar du dina privatekonomiska risker och det är en form av sparande, främst kanske att se som ett gott pensionssparande för lön att betala räkningar och lån för får du bara så länge du arbetar, sedan får du vackert leva på pengar du sparat ihop, pension eller försäkringar kan detta kallas.

Så jag tänkte vi skulle göra ett litet räkneexempel. Låt säga att du amorterar en tusenlapp, hur mycket kan detta vara värt? En amorterad tusenlapp innebär ju att detta lån är borta för all framtid, du aldrig behöver betala någon ränta. Dessa slopade räntebetalningar kan du sedan använda som en gratis amortering eller sparande. Det blir mao en ränta-på-ränta effekt.

Vid en genomsnittsränta på 6% så innebär detta att en amorterad tusenlapp idag på 20 år är värd 3207kr ränteavdrag och skatt oräknat. Fast så är det ju detta med (löne)inflationen den gör ju att en krona förmodat är värd mindre i framtiden. Räknar vi av 2% per år så är den amorterade tusenlappen nuvärdesberäknad värd 2146kr. Amorterar du inte behöver du istället spara dina penngar till en avkastning om 4% +inflation för att inte göra en förlust.

Ett bra sätt att gardera sig är ju att både spara och amortera det ena utesluter inte det andra.
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 20 december 2010

Dags för nyemission i Industrivärden?

Industrivärdens C-aktie har idag en slutkurs på 118,70 kr. Detta är synnerligen intressant och säkerligen något som media kommer uppmärksamma mer än på tidningarnas kursnotiser. Varför då denna intressanta kurs? I våras så emitterade Industrivärden ett konvertibellån till den finansiella marknaden i Europa. En begivenhet som kanske inte utröner så stort intresse men som i praktiken handlar om väldigt stora ekonomiska belopp i suspekta värdepapper och makten över några av våra största svenska företag.
Ett konvertibelån är som bekant en form av hybrid mellan en obligation och en aktie då konvertibelinnehavarna kan välja att konvertera sitt lån till aktier eller att få tillbaka pengarna på slutdagen som en obligation. I Industrivärdens fall så är just denna magiska konverteringskurs 115,5kr (C-aktien) där detta kan ske. Om man lånat ut t.ex. 1Mkr till Industrivärden så kan man om man så vill (fram till 2015) konvertera detta lån till 1M/115,5=8658 C-aktier.  I teorin så är konvertibeln en obligation där ägarna alltid får tillbaka sina pengar men då aktiekursen är över lösenkursen så transfererar konvertibeln mer att likna en aktie då konvertibelinnehavarna vid konvertering får mer betalt än man har lånat ut (ja plus att man fått ränta under tiden förstås också). De som äger konvertiblerna står nu valet och kvalet att begära konvertering och kanske ”casha in” en  vinst på investerade pengar (utöver räntan) eller om man vill ha kvar sina värdepapper och den trygghet detta ger.
För Industrivärden och dess aktieägare är den aktuella kursnivån också intressant. För om konvertibelägarna nu så smått börjar konvertera sina konvertibler till aktier så inträder den pikanta situationen att Industrivärden i praktiken lyckats med konstycket att genomföra nyemission trots att detta i praktiken är omöjligt då ett investmentbolag alltid handlas med substansrabatt och därmed är utestängd från denna möjlighet.
Industrivärden har idag utestående konvertibellån på ca. 5Mdr. Så det handlar om stora pengar. Om vi tänker oss att konvertibler konverteras till aktier så innebär detta att Industrivärden förstås får fler aktier men samtidigt att bolagets skulder sjunker, substansvärdet hålls vid kursen 115,5 intakt, för kurser över denna blir det en viss utspädning för nuvarande aktieägarna där konvertibelägarna ”snyltar” en knappt tiondel av substansvärdesökningen över denna nivå.
Om samtliga konvertibler konverteras så innebär detta att ca. 5Mdr av bolagets skulder ”försvinner” och skuldsättningsgraden sjunker markant. En fullständig konvertering nästan halverar Industrivärdens skulder och sett till dagens nivå innebär detta att Industrivärdens skuldsättning sjunker från 17 till enkelsiffrig skuldsättning. Huxflux så skulle Industrivärden nästintill få lika låg skuldsättning som den eviga kombattanten Investor som gärna slängt lite ord om vikten att hålla finanserna i skick.
Så vem vinner då på detta?
Det finns två tydlig vinnare, dels konvertibelägarna som gjort en bra affär men också de som innehar stora poster av A-aktier. Det sista pga att kapitalet förvisso späds ut medan röstmakten inte alls späds ut i samma takt då konvertering av konvertibler sker till C-aktier. Fler aktier på bolagsstämman, men lika många A-aktier och därmed blir dessa mer värdefulla ur ett maktperspektiv. C-aktieägarna gr nog ändå att blidka då kursen har gått så bra de senaste åren. Bolagets rapporter kommer nog bli lite mer komplexa
I praktiken innebär sammanfattningen att Fredrik Lundberg får mer att säga till om i ett större industrivärden, kanske inte helt oväntat....

fredag 17 december 2010

Vad innehåller en fond?

Bloggaren flute (som jag skulle kunna länka till om jag nu inte skulle skrivit detta inlägg på mobilen) skriver idag under rubriken "säkra fonder?" Om innehåll i räntefonder och indirekt skriver om osäkerheterna med bostadsobligationer. Jag delar kanske inte riktigt hans syn kring riskerna specifikt när det gäller bostadsobligationer. Först av allt granterar utgivande bank bostadsobligationen fram till dess den går i konkurs. Om detta skulle ske så inträder bankens samtliga bostadslånetagare som garant. Alla i klump, skulle dessa inte kunna betala sina lån så inträder samtliga låtagares hus och lägenhet som garanter. Inte bara de mest skuldsatta utan genomsnittet. De svenska bankerna har utgivna bostadsobligationer till ca. 50procent av marknadsvärden. Kortfattat så måste såväl bostäderna falla i pris med 50%, banken gå i konkurs, låntagarna inte betala sina lån samt att riksbanken inte skall lösa in bostadsobliagationerna vilket man gjorde under finanskrisens mest akuta skeende. Jag vill nog påstå att det är en hyfsat säker placering även om svenska bostadspriser förstås är rejält övervärderade.

Men du var det inte detta jag skulle skriva om utan jag tänkte helt sonika informera om god svensk statlig administration. Om man är nyfiken på vad en specifik svenskregistrerad fond, såväl ränte som aktiefond innehåller för värdepapper så läser man lämpligtvis inte fondbolagets egna knapphändiga information istället går man till myndigheten finansinspektionens hemsida, klickar på marknadsinformation, fondinnehav och sedan söker man upp sin fond. Sedan kan man läsa exakt vilka värdepapper som en specifik fond innehåller med tre månaders mellanrum. Där kan man när det gäller korta räntefonder se just det flute påpekar, att det är riktigt stora skillnader i innehav mellan en så homogen fondgrupp som korta räntefonder. Vissa fonder satsar uteslutande på statsobligationer (amf brukar görrra det t.ex.) medan andra (som simplicity) satsar mycket på företagskrediter.

En mycket bra tjänst enligt mig. Jag personligen skulle inte vara bekväm att investera inågot som jag inte vet vad det innehåller.
Published with Blogger-droid v1.6.5

torsdag 16 december 2010

Lite tankar om obligationsemissioner


Jag fick i e-postlådan för någon vecka sedan information om att oljebolaget PA Resourses just nu genomför en emission av obligationer till allmänheten. Orsaken till att man vill låna pengar av kreti och pleti som undertecknad är förstås att man inte får tillgång till billiga banklån. Precis som den som inte har en fullstor kontantinsats på en köpt bostad får hänvisas till dyrare lån än traditionella bolån.
För att småsparare skall teckna obligationslån i ett ganska så "okänt" företag så vill man förstås ha en rejäl ränta. I fallet PA Resourses har julskinkan fått en rejäl fettsvål då den årliga kupongen är 10,5% och löptiden ca. 3år. Sedan sockrar man upp erbjudandet likt julbordets efterrätt för obligationsspekulatanter med en dessert genom att så länge man har ett förhållande med varandra obligationsinnehavaren och företaget, så lovar aktieägarna ställa upp med att minst ha en 40% soliditet i bolaget. Går man under denna gräns får aktieägarna slanta upp med pengar, fast i vanlig stil så är man kanske inte riktigt lika noga med att informera aktieägarna om denna konvergant som det så vackert heter på finansiska.
När det gäller obligationsinvesteringar så måste man alltid ställa sig frågor, varför får detta bolag inte lån på banken till bättre ränta? Varför skall jag vara villig att ta på mig mer risk än våra affärsbanker?
PARE är också en företag (likt Eniro förövrigt) som till största delen saknar huvudägare av fläsklägg och rotmos och bolagets ägarskap skall hanteras av ett antal fonder samt tusentals småsparare (som i PAREs fall väldigt ofta äger sina aktier via kapitalförsäkringar vilket gjort Avanza Pension och Nordnet Pension till bland de största ägarna. Bolag som inte ens besöker bolagsstämman... Då kräver förstås banker bättre säkerheter för att ge ut lån.
När man investerar i obligationer så är det först och främst en bolags balansräkning man skall kolla på. En aktieägare är ju först och främst intresserad av att få ta del av ett företags vinster och då kanske man bör intressera sig en hel del för resultaträkningen. En obligationsägare får ju aldrig ta del av några vinster men däremot så är det av synnerligen vikt att titta på balansräkningen då en konkurs ofta medför att dina pengar försvinner upp i det blå.
Sista september såg det ut så här (mycket schablonmässigt på större poster) för PA Resourses.

Tillgångar
Materiella tillgångar 7Mdr
Kundfordringar 700Mkr
Likvida medel 700Mkr
Totala tillgångar: ca. 8,4Mdr

Dessa tillgångar är finansierade på följande sätt: Långa lån till banken 2,1Mdr
Kortfristiga lån till banken 1,4Mdr
Konvertibler 1,1Mdr (11% i ränta..)
Skatteskuld 500Mkr
avsättning 300Mkr (saneringskostnader)
leverantörsskulder 300Mkr
kort skatteskuld 100Mkr
Totala skulder ca. 5,8Mdr

resten eget kapital dvs ca. 2,6Mdr.
OBS att detta är en mycket schematisk bild.

I PA redovisning redovisas Konvertibler som eget kapital men det är nog mest rimligt att se det som en skuld då man trots allt betalar 11% på dom.
Min personliga  åsikt att i fall med lite mer riskfyllda bolag (observera skillnaden mot tramsbolag som man aldrig bör lägga pengar i) med både investeringsbara obligationer och aktier så är det dumt att ropa över för mycket, obligationen kan minst vara en lika god investering som aktien. Allt för sällan är det inte så att obligationen ger bättre avkastning på några års sikt.  Ett bra exempel på intressant fall är det Kinnevik och Lundinkontrollerade jordbruksföretaget Black Earth farming, en aktie som inte rosat marknaden sedan nyintroduktionen på stockholmsbörsen men den som skippade aktien och istället investerade i bolagets obligation som introducerades ung. samtidigt så har man inkasserat sisådär 12% om året, inte illa. Man bör också beakta att obligationsinnehavaren har tagit mindre risk, och fått högre avkastning.
För övrigt är jag mycket förbryllad av att PAREs emission inte är registrerad hos finansinspektionen vilket faktiskt är ett krav om man skall emittera värdepapper som skall upptas för handel till allmänheten….fy skäms.
på bild, Kruger&Tolls obligationer från 20-talet.

onsdag 15 december 2010

Basindustrin har sig själv att skylla


Likt en återkommande jultradition så går förespråkare och andra tomtar och troll från den svenska basindustrin ut i media och talar ut om det förskräckliga elpriset som driver anrika företag och vinstkronor ut ur landet och rakt ner i händerna på fula utländska fiskar såsom EON och Fortum.

Tre skogsföretag har likt såpastjärnor tagit till orda och gråtit ut i media, värst drabbas lilla Rottneros som med de senaste veckorna pris-chock på el mer eller mindre fått bomma igen stora delar av sina svenska massafabriker.  Näst på kö har SCA och Stora Enso varit och kritiken mot allt och inget inom energiförsörjningen har lyfts fram i ljuset. 

Jag har förståelse för skogsbolagen utsatta läge, många vinstkronor som vid elpristoppar som häromdagen rinner vidare från skogsbolagens fickor till elkraftsindustrin. Rottneros och Stora får i och för sig statlig ersättning för produktionsbortfallet till viss del då en del av deras produktion ingår i den svenska elkraftsreserven och kan på kort varsel genom en statlig uppmaning stängas ned så att frusna villaägare, sjukhus och köpcentrum skall få sin elektricitet genom två hål i väggen. SCA ingår inte i elkraftsreserven så där handlar det helt om egna prioriteringar om man skall köra sin produktion eller inte.

Samtidigt så måste jag tycka att det är ett jäkla gnäll bland skogspatronerna. Såväl SCA som Stora har först och främst sig själv att skylla för den utsatta situation man sitter i där man varje år köper in elektricitet från externa leverantörer. Fram till år 1992 så var SCA ett av landets riktigt stora elproducenter genom dotterbolaget Bålforsens Kraft AB, BÅKAB. Detta Båkab som ägde nästan 50 mindre och större vattenkraftverk i norrland. Produktionen var t.o.m. så stor att SCA var nettoförsäljare av el. Men man sålde som bekant BÅKAB, elen var billig och var en lågavkastande tillgång och SCA ville expandera så genom att frigöra ekonomiska medel med en försäljning av BÅKAB kunde man genomföra en expansion inom hygienområdet med inköp av mjukpapperstillverkare och blöjor.

Jag hittar inga direkta siffror från SCA redovisning från denna tid men på nätet hittade jag Sydkrafts (köparen av BÅKAB) årsredovisning från 1996 och i denna finner man att BÅKAB 1996 levererade ung. 9TWh prima kvalitets-el från vatten, lägg på dagens elpris så kan man utan större kunskaper i huvudräkningens ädla konst dra slutsatsen att det blir en del pengar från dessa vattenkraftverk.

Sverker Martin-Löf som idag är styrelseordförande i SCA var 1992 VD och ansvarig för utförsäljningen och jag tror i hemmets lugna vrå att han fäller en och annan tår idag över detta beslut. Och det är nog lagom trevligt där i Sundsvall där man både kan hitta stadens stolthet SCA samt huvudkontoret för EON Vattenkraft AB som är namnet som BÅKAB idag lystrar till. Men jag tycker nog att Sverker kan ta sig i kragen och offensivt verkligen satsa på energibesparing, elen lär nog inte bli billigare.

Sedan kan jag säkerligen tro att det för SCAs del ligger en hel del storpolitik i det plötsliga utfallet i media. SCA är ju på god väg att återigen skaffa sig lite mer interna energiresurser. Man har faktiskt skapat affärsområdet SCA Energy. En av de stora komponenterna i denna satsning ligger i samriskbolaget Norrvind där SCA med hjälp av Statkrafts pengar vill bygga ca. 550 vindkraftverk på SCAs mark. Miljödomstolens avgörande tillstånd skulle ger i förra veckan men beslutet som behövs för att satsningen skall kunna genomföras har fått skjutas upp till dagarna innan julafton. Ett visst mått av nervositet kan nog skönjas hos SCA VD som genom sina utspel vill påverka poltiskt.

Det kanske inte var en slump en gång i tiden att många pappersbruk och sågverk lades vid älvmynningar där kraften ”var gratis”?

måndag 13 december 2010

Cardo upp på slaktbänken


Som en av börsens stjärngossar så ordnar Fredrik Lundberg ett riktigt rejält lussekalas när nu komglomeratet Cardo med hjälp av AssaAbloy efter 10 års spekulationer äntligen styckas i sina beståndsdelar likt julens grisslakt. Fast gentlemannen Lundberg gör ju det lite mer sofistikerat än andra riskkapitalister och istället för att själv göra jobbet så säljs Cardo i sin helhet till bolaget Assaabloy som nu skall agera styckmästare i form av att behålla halva bolaget i egen räkning och sedan sälja vidare den andra halvan i lite olika delikatesser till hugade spekulanter. En klassisk riskkapitaloperation men med två börsbolag inblandade istället för Private equityfirmor.
Lundberg får minst sagt bra betalt, dels en utköpskurs på 420kr per aktie (all time high) mer än 50% upp från  gårdagens börskurs (som i sin tur har rusat på bra  under året) men inte nog med detta så har man även som lite russin i lussebullen löften om att få mer betalt om nu AssaAbloy skulle lyckas sälja iväg ”rest-cardo” till goda (över)priser, svårt att se en mer lyckad försäljning. De delar som Assa inte är intresserade av (läs allt utom portar och garagedörrar) är ganska så nischade inom lite olika segment så både industriella som finansiella placerare lär nog vara med och bjuda på konfekten. 
Affären med Cardos styckning aktualiserar en gammal debatt, den om konglomeratens förträfflighet eller pest. Cardo är ju ett sådant konglomerat som bestått av flera ifrån varandra oberoende verksamheter. Pumpar, service, driftprodukter till pappersbruk,  garageportar och allt annat.
Ett konglomerat är av naturen svårvärderat då det är lätt att missa skogen för alla träd. Företag har som bekant olika konjunkturiella cykler och går som bekant då i otakt något som ofta gör att det alltid finns lönsamhetsproblem att klaga på i ett konglomerat och det kan också vara så att några delar av verksamheten inte är direkt värdeskapande och dessa delar kan i siffror tynga ner hela koncernen trots att  det kanske inte är något fel på majoriteten av verksamheten. Ett klassiskt exempel är ju Saaa-Scania som gick ifrån att vara en riktig underpresterare till att bli top-of-the line när personbilsverksamheten i SAAB såldes till amerikanska General motors. Även Cardo affären är nog att betrakta som ett underkännande till placerare, analytiker och ”förståsigppåare”. Uppenbarligen så har Lundbergs inte behövt dela upp Cardo (mer än att han sålde av Cardo Rail för några år sedan och delade ut dessa pengar). Värden har hela tiden funnits fast det har nog mestadels vait Lundberg som själv sett dom. Faktum är att Cardo väldigt ofta setts som en ”underpresterare” men det är ju frågan hur mycket underpresterare man egentligen varit  när nu Lundbergs kan summera en totalavkastning på 15% per år (13 års innehavstid) på sitt innehav. Det är inte illa för att vara en renodlad börsplacering.
Med affären får Lundbergföretagen(Lundbergs) närmast groteskt stark balansräkning men en nettokassa på ca. 700Mkr. Det kanske inte låter så mycket men Lundbergs har efter affären obelånade fastigheter för drygt 10mdr och en börsportfölj (inkl hufvudstaden) på 25Mdr. Med ett konservativt antagande att Lundbergs finansierar sina fastigheter med 50% lån och låter börsportföljen vara obelånad så får Lundbergs ett shoppingkonto med 6Mdr att handla julklappar för. Mer pengar än vad Lundbergs hela innehav i Industrivärden är värt.  Det lär nu spekuleras friskt om vad bolaget har i kikaren, kanske är tiden inne för stora strukturaffärer i bolag som Volvo, Holmen/SCA eller Skanska. Eller så riktas hans intresse åt helt annat håll med investeringar där få har anat. 
Ang. Assa som köpare av Cardo så får man nog ställa sig frågan om man inte rockat loss på tomteglöggen lite väl hårt denna jul. Även om Assa är en förvärvsmaskin av sällan skådat slag så är Cardostyckningen en enorm affär som dubblar Assa skulsättning upp till ganska så höga nivåer. Givetvis kan man se der som styrkebesked på Assas nuvarande lönsamhet och goda förvärvshistorik att man fått sina banker att gå med på att denna affär utan att genomföra en nyemission. Men det kräver nog att man får ganska så bra betalt för det är inga små lån som Assa har efter denna transaktion.

söndag 12 december 2010

Nytt Stenbeckbolag till börsen


I nästa vecka så får stockholmsbörsen ett nytt börsbolag inom Stenbecksfären/Kinnevik då MTG delas i två bolag, "gammel-MTG" och CDON Group. CDON group är de flesta av Stenbecksfärens innehav inom internethandel. Eller i själva verket är det ett nätverk av logistik som har ett antal olika hemsidor kopplade till sig. Hemsidor som vi som konsumenter uppfattar som olika företag men där det egetnligen är från samma lagersystem som alla produkter hämtas oavset om man handlar på CDON.com, Gymgrossisten.se, Bodystore.com, lekmer.se, heppo.se, nelly.com och allt vad hemsidorna heter inom gruppen.

Jag är inte direkt inläst på CDON Group och tänker inte skriva några längre analyserande inlägg om bolagets finansiella ställning och får lov att återkomma till detta. Man kan dock konstatera att det nog är första nu som denna typ av verksamhet börjat bli moget och lönsamt. Annat var det för 11 år sedan, då var internethandlare rejäla kursraketer (såsom boo.com och spray.se) fast med den skillnaden att bolaget inte hade några kunder och då gick det förstås lite "si och så" med börskurserna på lång sikt. Idag är ju saken en annan och julklappsinköpen via internet blir bara fler och fler för varje jul som går och det är nog många som gärna klickar några gånger och bakar julgodis hemma istället för att ge sig ut och trängas bland andra på stan eller i något köpcentrum när man vill handla.

CDONgroup opererar idag med vinstmarginaler på 7-8% vilket faktum är riktigt bra även i relation till handeln "på stan" och det är nog även bäst i klassen bland de andra internethandlarna såsom Netonnet och Tretti.se. CDONs bredd och skalbarhet i modellen gör säkerligen också det ganska så lätt att öppna affärer inom andra  områden eller förvärva mindre konkurrenter. Med Kinnevik i ryggen finns nog alla möjligheter att växa på sikt.

Personligen är jag annars kund hos CDON och ur det perspektivet kan jag säga att dom skött sig, även om man ibland kan bli fundersam av att en order kan skickas från olika lager och två olika paket.

lördag 11 december 2010

Kredittillväxt över inflationen även bland bönder de senaste åren

Bönder är rekordliga människor och det säger jag inte bara för att jag personligen råkar vara född i en ”bonnasläkt”. Lantbrukets betingelser och livsvillkor skapar per automatik mycket sunt förnuft. Man måste vara sparsam, man blir försiktig och ett allmänt sunt leverne.


Faktum är att svenska bönder och framförallt svenska skogsbrukare är mer optimistiska om framtiden än dom någonsin varit enligt undersökningar som genomförs av LRF Konsult. All time high så att säga när det gäller framtidstro.

Den snusförnuftiga lant -och skogsbruksägaren har väl t.ex. inte dragit med i de senaste årets lånekarusell där vi privatpersoner ståndigt ökar våra lån årligen med en 8% eller så?

Vi låter oss undersöka saken. Inte helt lätt att läsa in sig då banker inte alltid särredovisar olika kundgruppper och man får leta i fact-books och apendix mer än i kvartalsrapporter för att någorlunda få begripliga siffror.

Så vi går istället till de svenska jord och skogsbrukarnas egna bank, Landshypotek. Störst i landet på jordbrukskrediter säkerställda i pantbrev och  har ett "flådigt" kontor mitt inne i centrala Örebro som jag gick förbi igår. Även Swedbank är traditionellt stora i området medan SEB, SHB och Nordea är lilleputtar med krediter till jord och skogsbruk. Den bank som växt mest bland svenska bönder skulle jag kunna tänka mig är Danske Bank som är traditionellt starka på jordbrukskrediter i Danmark.

Men låt oss titta just specifiks på Landshypotek som enbart ger krediter till jord och skogsbruk. År 2005 hade Landshypotek en utlåning på 36Mdr till svenska bönder. I senaste kvartalsrapporten från september i år hade man en utlåning på 51Mdr. Sammantaget så verkar svenska jord och skogsbrukare öka sina lån de senaste 5 åren öka sian lån med ung. 7,5% per år. Inte så stor skillnad mellan bönder och villaägare vill säga. Å andra sidan har Landshypotek idag en kreditförlustnivå på 0,00% i senaste rapporten, tur är väl det då det är låntagarna själva som äger banken då Landshypotek är medlemsägd och bankens vinster ges tillbaka som återbäring.
 
Så även svenska granar och grisar verkar vara mer belånade idag än för 5 år sedan.

torsdag 9 december 2010

Saker du hittills inte läst om investeringsspar….ja vad det nu hette

Salig finansmarknadsminister har idag tillsammans med sina handläggare på finansen presenterat en ny sparform för svenska folket. 1994 var det senast som vi i Sverige fick en ny sparform ,då hette nymodigheten Individuellt pensionssparande, IPS. Saker som händer med 16 år mellanrum medför förstås att det blir ett stort intresse. Som jag i denna blogg skrivit flera gånger så är jag i grunden motståndare till att det införs en ny sparform, jag hade hellre sett att man infört en förändrad beskattning av finansiella tillgångar men nu vill inte regeringen nu göra detta (trots att undertecknad tom skickat förslag till regeringens utredare). Men nu blir det en ny sparform och då har vi oss att förhålla oss till detta. Banker jublar förstås då detta leder till att vi snuttifierar vårt sparande till flera olika typer av konton och ökar våra utgifter för courtage t.ex. Men det hör ju egentligen inte riktigt hit.


Du som läser detta inlägg har säkert redan läst en hel del om den nya sparformen Investeringssparkonto, hädanefter i detta inlägg benämt ISK för Investeringssparkonto blir för långt att skriva. Istället för att upprepa vad andra bloggar och massmedia skrivet om sparformen så tänkte jag skriva lite egna personliga reflektioner efter att på 27 minuter skummat igenom regeringens promemoria i ämnet.

Återkomsten för taxeringskalendern
ISK faller inom ramen för inkomstsskattelagen och är således till skillnad från KF inte en försäkring och faller under detta regelverk. Således beskattas inkomster precis som alla andra inkomster av kapital med 30%. Finessen med ISK är att kapitalinkomsten fastställs schablonartat och är ställt till statslåneräntan+ 0,75%. Det är enligt mig en ganska smakfull lösning men dom som verkligen kommer jubla lär vara journalister på avdelningen för skvallerpressens ”så mycket tjänade…” samt utgivare av taxeringskalendrar etc. Om man exempelvis innehar ett ISK till ett genomsnittsvärde på 1Mk och statslåneräntan är 4%. Så kommer denne individ att i sin deklaration få en kapitalinkomst på 47 500kr som beskattas till 30%. Innehavare av kapitalförsäkring behöver inte deklarera några kapitalinkomster men det behöver ISK innehavare. Fast det blir ju inte så svårt i deklarationen utan banken kommer sköta all administration och tillse att skatten betalas in. Precis som på ett bankonto.

En grupp som därför inte skall ha ett ISK är gruppen (förutom de som inte vi visa sina inkomster i taxeringskalendern), rika studenter (eller dom som jobbar en del under studieperioden). Med ISK så kommer man enklare över fribeloppsgränsen och blir därmed inte berättigad till fullt studiemedel. (själv har jag blivit återbetalningsskyldig på studiemedel ska sägas för ca. 10 år sedan till följd av aktievinster ska också sägas)

R.I.P K4 på papper
De som verkligen har skäl att jubla är de som idag handlar med optioner. Detta har man inte kunnat göra inom ramen för en KF och tycker du det är svårt att deklarera aktier så är detta ingenting mot hur det är att deklarera optioner på skatteverkets kära blanketter (som man inte ens kan deklarera på nätet). Inom ramen för ISK så kan man gör hur mycket optionsaffärer som helst, utan att tvingas deklarera. Det är bra, för att inte säga mycket bra. Där rök en av mina största invändningar mot att spara i en kapitalförsäkring. Fritt fram att optionsförsäkra dina aktier, eller ställa ut säljoptioner mot en likvid kassa.

R.I.P aktiesparklubbar och samägda aktiedepåer
Tyvärr innebär ISK en begravningsgudstjänst för aktiesparklubbar och vänner och äkta makar som samäger aktier. Orsaken är att det enbart kan vara en fysisk individ som står som kontohavare, inte flera individer. Ett gift par kan alltså inte köpa aktier ihop, utan måste köpa aktier var för sig. För banker är detta givetvis bra då det blir mer courtage och mindre snittaffärer. Jag är skarpt kritisk till att ett ISK inte kan ägas av fler än en fysisk individ utan tycker detta är en synnerligen töntig begränsning. Varför skulle man inte kunna äga aktier ihop med bästa vännen?

R.I.P Aktietorget
På ett ISK är det enbart tillåtet att äga tillgångar som handlas på en reglerad marknad, det räcker inte med en handelsplats. Aktier som handlas på t.ex. aktietorget är alltså inte tillåtna att ha på ett ISK. Företag som HQ och Aros Quality får man lov att direktäga om man vill ha ett ägande i dessa företag. Det verkar också vara en hel den begränsningar för innehav utanför EES området utan att vara helt 100 insatt ännu när detta skrivs.

Mycket enkla arvsksiften
En sak som är mycket bra med ISK är dödsfall och arvskiften, även förtida sådana hur tråkigt det än låter. Om du dör, äger dödsboet ISK (till skillnad mot en KF som ”löser ut” i sådana fall dvs likvideras och betas ut till förmånstagaren) och tillgångarna kan utan att säljas föras över till arvtagarna och deras ISK helt utan skatt och avgifter och dom kan realiseras helt utan skatt och pengar kan tas ut för att betala av ett huslån t.ex. Lika så kan man på julaftons morgon skänka några av sina gamla investoraktier till barn och barnbarn helt utan skatt och avgifter och utan att behöva sälja några tillgångar, det är förbaskat bra! (säger undertecknad som ibland skänkt bort aktier vid vänners barndop t.ex). Ett stort plus skulle jag vilja säga mot en kapitalförsäkring där man enbart kan föra ut kontanter. Däremot kan man enbart för in kontanter i ett ISK (såvida inte det införda (läs värdepapper) kommer från ett annat ISK)

Grattis alla bankbytareI relation till KF så blir det med ISK mycket enklare att byta bank om man skulle vilja. Är man missnöjd med sin bank så är det bara att gå till grannbanken, öppna ett ISK och be dom hämta över dina värdepapper som ligger på ett ISK. Äger man en KF så måste man vid ett bankbyte, först sälja av alla tillgångar i KF, föra över kontanter, öppna en ny KF, och köpa tillbaka alla tillgångar. Det är dyrt och långsamt. Med ISK kommer det gå med en knapptryckning att byta bank. Här faller helt klart ett av mina argument mot KF.

R.I.P belånad aktieportfölj
Med införandet av ISK så blir det synnerligen dåliga incitament att belåna aktieportföljen. Dels så får man ju betala ränta på lånet men dessutom måste man då betala schblonskatten (vilket över tid blir 1,4% i ”extraränta”. Istället så kommer det här öppnas helt nya typer av affärsmöjligheter för något som kommer bli intressant är hävstångsprodukter, t.ex. en ”minilong” som rör sig 3ggr kursen på Ericsson aktien t.ex. Det blir stora incitament till att använda hävstångsprodukter istället för att öka risken/möjligheten med lån. Med hävstångsprodukter så blir ju nämligen depåstorleken mindre och därmed också skatten.

R.I.P Kapitalförsäkring
Med införande av ISK så är det nog mycket som tyder på att Kapitalförsäkring nu sakta lär tyna bort. I många stycken är ISK en betydligt bättre sparform i mina ögon

Däremot så kommer den traditionella depån finnas kvar oh faktum är att den med förändringarna i skattesats för KF och schabloninkomsten på ISK blir ett mer slagkraftigt alternativ. Avkastningskravet blir högre på ISK och framtida KF än vad det idag är på KF. Ränteplaceringar blir mer eller mindre omöjliga i ISK. Lika så t.ex. Aktieindexobligationer som inte lämpar sig för ISK. Det troliga är att många istället kommer skaffa sig tre konton, Ett vanligt sparkonto, ett ”låg risksparande” vanlig depå, och ett ”högrisksparande”.

Sedan finns det en hel del nackdelar med ISK som jag får lov att återkomma till i framtida inlägg. För i grunden är jag kritisk mot en ny sparform, hade hellre sett en ny beskattning!

onsdag 8 december 2010

skatteförändringar för sparare

I morgon så presenteras då som bekant regeringen förslag på ett antal förändringar inom sparområdet. Kl 11 skall det visst hållas stor presskonferens och baluns i huvudstaden. Förslagen har för avsikt att träda i kraft vid årsskiftet 11/12 Återstår att analysera de förändringar man presenterar kommer säkert återkomma till ämnet på den sida.

Egentligen så ska man ju inte föregå och gissa allt för mycket om det man inte vet men det kan ju alltid vara lite kul. Gissar på att skatten på kapitalförsäkringar kommer höjas och bli samma som nya investeringssparkontot. ISPK kommer få fria placeringregler med en årlig skattesats på 1.2procent av kapitalet som tas ut 4ggr per år.

Sedan släpper man kanske bomben med obligatorisk flytträtt av alla privata pensionsförsäkringar. Imorgon får vi svaren och skatteproffsen lär tala för fullt i morgon em.

Annars funderar jag över en trollerilåda jag just fått som tack för en presentation undertecknad hållt över min blogg för ett antal pensionärer(!) Ikväll. Trevligt var det också.
Published with Blogger-droid v1.6.5

måndag 6 december 2010

And the winner is...

Svenska dagbladet har utsett ”Sveriges sämsta fond” och till dånet av pukor och trumpeter har denna ärefyllda titel efter en hård urvalsprocess tilldelats SEB Aktiesparfond. En aktivt förvaltad aktiefond som mestadels består av svenska aktier men också en del utländska diton och faktum är att SEB Aktiesparfond är en av SEB största fonder med ett enormt fondkapital så årligen SEB tar ut sisådär ett tresiffrig antal miljoner kronor i avgifter ur. Fonden har underpresterat sitt jämnförelseindex minst 13 år på raken. Grattis SEB kunder, till den fina utmärkelsen.

Nu ger jag mig ut på ganska så djupt vatten men jag gissar att fonden har sitt ursprung ur SEB Allemansfonder? Allemansfond var något skattesubventionerat sparande som infördes i slutet i början av 80-talet när den dåvarande regeringen tyckte vi sparade för lite ute i folkhemmen och upp till något visst takbelopp så fick man då spara skattesubventionerat på något sätt som jag är för ung för att uttala mig om hur det fungerade exakt.

Det var två typer av allemanssparande. Allemanskonton (ett sparkonto utan skatt på räntan?) samt allemansfonder. Faktum är att undertecknad gjorde sina första bekantskaper med aktier genom en allemansfond hos den lokala Sparbanken. Fast jag minns inte så mycket av det då detta var ungefär samtidigt som jag började utforska världen med en fin röd trehjuling. Lagom till jag började med multiplikationstabellen så avskaffades skattesubventionerna kan jag tänka mig, men fonderna fanns förstås kvar vilket dom gör än idag, (dock inte mitt innehav). Åter nu till SEB Aktiesparfond varför har nu denna fond blivit Sveriges sämsta fond med en hedrande morningstarrating på en stjärna.

Det första vi slås av är en avgift på 1,4%, ja plus sedan depåavgift på fonden till SEB, och courtage som fonden genererar till SEB mm. Så jag kan väl tänka mig att den verkliga avgiften ligger upp mot 2% som varje år naggar kapitalet i kanten. Vad är det för exklusivt innehåll som bankens skarpaste förvaltare har valt att lägga kapitalet i?

Ja de 8 största innehaven är i fallande ordning Volvo, Ericsson, HM, Nordea, Astra och Atlas Copco, på 9 plats finns någon indexprodukt mot Amerikanska S&P 500 och sedan Sandvik som 10:e innehav. Känns inte direkt som några högoddsare. Sedan har då förvaltare lyckats underprestera jämnförelseindex med någon procent per år med sin handel med resultatet att då fonden tappapr ung. 30% mot index över en 8-10 års period. Inte så kul. och faktum är att det känns väldigt mycket som en dyr indexpodukt. 

Ej idag finns det minst sagt bättre likvärdiga alternativ än SEB Aktiesparfond. Rekomenderar om man vill ha kvar samma fördelning (50/50 mellan utlandet och Sverige?) att man väljer en svensk indexfond

Men som sagt problemet är dom som sparat sedan 70-talet i fonden låt säga att man sparat 300 000kr i fonden och den idag är värd 1 Mkr (hypotetiskt exempel). Tyvärr lönar det sig då väldigt dåligt att byta fond om man nu inte idag önskar realisera kapitalet, för det är nog trots allt bättre att ha 1 Mkr i surfonden än 790 000kr i en fond som överpresterar surfonden med låt säga 1% per år.

Men tänk på att inte nyspara i ditt gamla "sur"fondinnehav och meddela gärna din bank att du önskar den årliga utdelningen utbetalad i kontanter istället för i nya fondandelar i "surfonden. för att på så vis minska problemen.

lördag 4 december 2010

Förändring är det enda givna

Vi människor är nog av naturen konservativa, vilket är en mycket klok överlevadsstratergi. Det hade varit synnerlign korkat att tro att det inte blir sommar nästa år, eller att de flesta som har en bil faktiskt vill ha en likvärdig bil nästa gång man byter, eller att vi vill äta samma julmat som vi gjorde förra julen. IKEA kommer finnas kvar som varumärke för all framtid.  Konservatism, förändring är ett hot.

Samtidigt förändras vårt samhälle ständigt och jämt och har alltid så gjort. Många saker vi tar för givet kanske inte är så givna i framtiden? Om man på 1960-talet skulle sagt att man år 2010 kan få en stor inkomst genom att sitta bakom en dator och lägga ut bilder och skriva korta texter om sig själv som tex. Blondinbella.se eller kenzas.se så hade nog många sett detta som något synnerligen märkligt. Utan på 1960-talet precis som idag så ser man nog dagens samhälle ganska så statiskt. Fast ibland så blir det ju dramatik som en rejäl finanskris eller krig.

Idag den 4 december för exakt 334 år sedan hängde Sveriges framtid på en ytterst skör tråd. Eller bildligt talat så hängde den svenska kungamakten och självständigheten på en värjspets tillhörande Överste Nils Bielke som var chef över det svenska livregementet vid slaget vid Lund år 1676. Sverige vann det synnerligaren blodiga slaget och hade så inte skett så är det nog Sveriges gränser idag sett betydligt annorlunda ut och kanske hade vi inte ens varit ett självständigt land? En liten smått bortglömd dramtisk händelse och tänk om Zlatan Ibrahimovic hade varit dansk?

Även i placeringssammanhang är det många som är konservativa och inte sällan hör man t.ex. individer som skriver eller säger att man köper en aktie man skall äga resten av livet. Att vara långsiktig har som sagt varit en framgångfaktor. Inte sällan för fram fram exempel såsom Handelsbanken (som är en av världens framgångsrikaste aktier sedan år 1900) eller H&M. Själv tycker jag detta är nonsens. Världen förändras, och kommer förändras, företag lika så för all framtid. Vi har idag ingen aning som ett bolag som Sandvik finns kvar som självständigt bolag som 30 år, vi har ingen aning om framtia finanskriser, eller vilka förändringens vindar som mänskligheten tar, eller hur vi förrändrar vår energiförsörjning. Att inför denna föränderliga framtida idag tro att man kan göra enskilda aktieplaceringar till tidens ände förefaller i alla fall enligt mig som rena rama fantasierna. Av 10 placeringar idag och framåt för "evig tid" är man nog nästan dömd att investera i något av framtidens FACIT,  Nordbanken eller HQ Bank. Därmed inte sagt att man kan investera långsiktigt, det bör man givetvis göra men det finns inget skäl att till varje pris hålla kvar vid en investering man gjort, enbart för sakens skull. Ibland finns synerligen goda skäl att faktiskt inte äga ett företag.

Och när det ändå är helg och lite lättsamhet kan få lov att prägla vårt sinne så titta gärna på följande Youtubevideo över världens flygtrafik under 24 timmar. Ser detta lilla bisamhälle likadant ut som 100 år?

onsdag 1 december 2010

Vind i seglen för PG?


Det är kallt och elpriserna har rusat i höjden den senaste månaden. Osökt kommer man då in på kraftföretag, producenter av elektricitet, detta livselixir för dagens urbana människor.

Internationellt sett är kraftindustri en kraftigt underviktad sektor på stockholmsbörsen. På de flesta börser runt om i världen så finns det nästan alltid ett kraftbolag bland de allra största företagen. Inte allt för sällan är det gamla statliga kolosser som tagit hjälp av privatkapital för genomförande av stora investeringar som ett kärnkraftverk eller jättelika dambyggen. I Sverige lyser dock kraftföretagen med sin frånvaro sedan tiden då Graninge och Sydkraft blivit uppköpta av vardera Fortum och EON. Det är synd tycker jag, som jag skrivit flera gånger tidigare Den statliga jätten Vattenfall är fortsatt helt och hållet statligt och finns inte på börsen. Så det blir nog en underviktad sektor på Stockholmsbörsen även framgent.

Ett litet antal av mindre elkraftföretag finns dock. Bolag såsom Elous vind (även om dom först och främst är ett byggföretag som säljer färdiga vindkraftprojekt), Sedan har vi pyttelilla Rindi som driver fjärrvärmeverk. Annars får vi lov att gå övergränsen till Norge eller Finland för att hittabolag att äga små andelar i.

Fast börsen har fått ett litet nytillskott i bolaget Arise Windpower med gamla volvochefen PG som styrelseordförande och frontfigur. Bolaget  har målsättningen att med tiden bli ett hyfsat stort kraftföretag helt och hållet inriktad på vindkraft.  Idag har man kommit en liten bit på vägen genom att man har 22 vindkraftverk i drift och ung. lika många under byggnation, sedan har man då ganska så aggressivatillväxtplaner och i pipeline (dvs under projekttering, tillståndsprocesser etc.) har bolaget idag ung. 400 nya vindkraftverk och man vill sedan expandera. Idag finns det väldigt många små kooperativ, ekonomiska föreningar, storbönder, små aktiebolag som äger indkraftverk och säkerligen vill Arise vara delaktig i en konsoliderig av den svenska vindkraftmarknaden.

I grund och botten absolut ingen raketforskning utan ganska lättförståligt, att bedriva vindkraftsverksamhet. Sätt upp vindkraftverk och sälj el som man producerar. Sedan kan man förstås ha olika mer eller mindre grundlagda åsikter hur lönsamt detta är och hur effektivt just vindkraften med dagens möjligheter är, eller för den delen om vindkraft är fula att titta på. Denna diskussion lämnar jag lite därhän och konstaterar för och främst att lönsamheten för vindkraft beror väldigt mycket på vad man kan köpa vindkraftverk för. Samt att det finns fördelar och nackdelar med all kraftproduktion.

Vindkraft är en synnerligen kapitalkrävande som affärsverksamhet, fullt i klass med att att investera i hyreshus. Vindkraftverk är kort och gott dyra och har en begränsad livslängd. Dessa två faktorer ger stora utslag för Arise då bokföringstekniska avskrivningar blir en väldigt stor del av bolagets kostnader. Avskrivningar är ju också en synnerligen komplex kostnadspost för ett bolag och det är inte helt givet att avskrivningarna står i full proporttion mot ”värdeförfallet” på vindkraftverk. De stora avskrivningarna gör också att det blir stora differenser mellan redovisat resultat och löpandekassaflöde exkluderat investeringar. Något som är svårt att begripa sig på och svårt för bolaget att tala om på ett pedagogiskt sett.

Då Arise har förhållandevis lite vindkraftverk i drift och stora expansionsplaner så är bolaget svåranalyserat i ytterligare en dimension enligt mig. Inte lätt att skapa sig en uppfattning om heheten. Ett rimligt sätt att värdera bolaget enligt mig är skuldsättningsgrad och eget kapital. Skuldsättningsgraden avgör den finansiella risken och eget kapital hur mycket pengar som tillhör aktieägarna (enligt bolagets redovisning).

Enligt suntförnuftmetoden (kan man patentera den?) så finns det ju ingen anledning att betala mer för ett vindkraftverk som är börsnoterat än om man själv skulle köpa ett vindkraftverk för eller? Lönsamheten från vindkraftverk ligger inte direkt mycket över avkastningskraven man som ägare kan tänkas ha att det innebär att man skulle vilja betala speciellt mycket premium mot substansen (jämför med att investera i fastighetsaktier där man vill köpa med rabatt mot redovisat eget kapital.

Arise har idag ca, 1,2Mdr i eget kapital och knappt 800Mkr i skulder. Det känns ganska så betryggande med en soliditet bättre än de flesta fastighetsbolag. I alla fall den närmsta tiden lär man kunna betala sin expansion med egna medel utan att göra nyanskaffning av kapital från ägarna. Dock kan det bli värre i framtiden med så stora expansionsplaner. 300vindkraftverk*30Mkr=sammanlagt kapitalbehov på 9Mdr, kanske kan man låna upp 70% av denna summa men det behövs ändå miljardbehov av eget kapital som måste genereras fram av verksamheten eller tas in som friska pengar från aktieägarna. Ett tredje alternativ är att man använder sin egen aktie som betalning. Med det kapitalbehovet måste man räkna med att dagens aktiekurs kan komma att bli utspädd. Mao skulle man kunna argumentera för att man kan tänkas vilja betala inte mer än just omkring 1,2Mdr för bolaget idag plus minus lite felmarginal. Med 30,6M aktier innebär detta ca. 32-33kr per aktie. Ur det perspektivet känns börskursen på drygt 40 dyr kort och gott och ligger inte inom en okej säkerhetsmarginal.

Sedan är problemet i och för sig att en del av Arise värde ligger i projekt som kanske inte direkt har något värde i balansräkningen. Ett godkänt miljötillstånd är ju guld värt, till skillnad mot pengar på banken som inte kan bygga något vindkraftverk utan tillstånd.

Arise rapporter kräver också ganska ingående redovisningstekniska kunskaper kan jag tycka just för att ha koll på avskrivningar dvs hur skriver Arise av sina vindkraftverk? och hur förhåller sig detta i relation till verkligheten? Ett helt nyuppsatt vindkraftverk kan ju tänkas nästan öka i värde intitalt, medan ett gammal verk som bör bytas inom något år förfaller snabbt i pris, om Arise tillämpar rak avskrivning innebär detta att man initialt sänker sina resultat i redovisningstekniska termer och då man har mycket gamla verk överskattar sina vinster.

Redovisningen får också stora utslag på det redovisade egna kapitalet som då kan underskattas eller överskattas. I vart fallså tycker jag inte det finns skäl att betala mer än eget kapital för ett bolag som äger och driver vindkraftverk.

Preparatus superviviet

Cornucopia skriver idag om survivalism, dvs att förbereda sig inför större och mindre katastrofer såsom strömavbrott, vilse i skog, vatten som inte fungerar osv. Som gammal "survivalist" (skulle i och för sig aldrig kalla mig survivalist) sedan barnsben (skogsmulle, scoutverksamhet, friluftsfantast, 5-dubbel distriksmästare i scoutfemkamp i Västergötland (innehåller bla. eldning på tid), utbildad jägarsoldat under värnplikten, några överlevnadskurser, vänner som utbildar inom överlevnad och personal recovery (en militär term för hantering av "strandsatta" individer t.ex. en utskjuten pilot), och har tillbringat dagar nedgrävd i en snödriva) så känner jag mig manad att kommentera hans inlägg även om säkerligen många nu tycker att detta ligger långt utanför det normala inlägget på denna blogg.

Men detta är som sagt fördelen med att ha en egen blogg, man får faktiskt skriva om vad man vill, pilutta dig kära läsare! Denna gång handlar det inte om ekonomiska förberedelser.

Så hur gör man då om man då vill förbreda sig inför "störningar"?
Det första man måste lära sig är psykologi. Har du inte koll på dina egna känslor i samband med störningar mot vardagens besvär så är du rökt, basta!. Det spelar ingen som helst roll vilka praktiska kunskaper du har eller tillgänglig god utrustning då det handlar om hur du hanterar den specifika situationen. Framförallt behöver du vara rationell under stressade situationer. Det handlar både om att hur du reagerar vid ett försenat tåg och hur du hanterar att vara hungrig, frusen eller hur du ställs inför ett strömavbrott. Många individer kan vara lysande att hantera stress under ett schackparti, eller kungar på att tillaga rötter från kaveldun men urusla på att hantera att vara frusen och hungrig på ett stillastående tåg med toaletter ur funktion.

Det finns en gammal tumregel som lyder STOP för visso främst använd vid situationer man gått vilse men väl användbart i de flesta obehagliga situationer. STOP betyder STANNA, TÄNK (dvs börja inte irra omkring och göra fel saker), ORIENTERA (hur ser läget ut, vad är det som hänt), PLANERA (vad kan jag göra härifrån som är rationellt). Du måste öva på detta, finns ingen annan utväg.Teoretiskt kanske du kanske någorlunda lära dig grundläggande kunskaper.


Boende
Man bor som sagt som man bor och detta påverkar hur man kan och bör förbereda sig. Den som bor i ett veduppeldat hus har förstå bra förspänt mot den som bor i ett hus uppvärmt med direktverkande el. Bor man på 20kvm på tredje våning i ett hyreshus så har man inte så stora möjligheter att påverka och möjligheterna till kompletterande värmekällor är inte så stor mer än en rejäl dos värmeljus.

Jag rekommenderar dock skarpt oavsett hur du bor att du är förberedd på att kunna övernatta kallt. Dvs oavsett hur du bor så bör du ha ett rejält täcke, filtar eller ännu helst en rejäl sovsäck.
T.ex. en sovsäck som tål en sisådär 15-20grader minus i tält med "god" komfort


Matlagning

Äta bör man annars dör man som sagt. Men faktum är att vi klarar oss förvånasvärt bra utan mat ett tag. En kexchokladkaka kan vi utan problem klara oss på i flera dagar, bara vi har vatten. Vatten är en begränsade sak och det kan som sagt vara svårt att bunkra upp direkt mycket vatten i hemmet löpande. Tipset är förstås att toalettstolens spolmagasin innehåller ung. 5liter helt prima vatten (ja såvida vattnet är rent när det kommer in i bostaden). Vintertid med snö tillgängligt är ju vatten en ickefråga då är det bara att smälta snö och vips så har du vatten. Tänk dock på att smälta snö gör man inte i en handvändning, det tar tid om man vill ha flera liter.
Men det kan som sagt vara trevligt att laga mat även när spisen inte fungerar. Rekommenderar att alltid ha hemma antingen ett sprit, bensin eller gaskök. Själv har jag två gaskök och ett spritkök. Gas är helt klart trevligast och en liten gastub á 220g (OBS, en 450g på bilden nedan) räcker i ung. 3 dagar/person vid snabb matlagning tre gånger per dag, spritkök förbrukar under sammatid omkring 1liter T-sprit. En fyra personersfamilj behöver således fyra tuber gas alt. 4 liter T-sprit för några dagars frånvaro av el.


Har man tillgång till braskamin, vedspis mm. Så är det ju bara att laga maten på/i denna förstås.
Matlagning i sig innebär ju också att man behöver råvaror. Ett välfyllt skafferi (viktigast), kylskåp, frys, ev. lite konserver, En OK lista hittar du här. Komplettera med att ha ett förråd av pulversoppor och mycket torkad och rökt mat hemma. Dessa urgamla sätt att bevara mat. Faktum är att det går utmärkt att torka en så vardaglig produkt som köttsfärsås och förvara upp till ett år i skafferiet (får ta och skriva mitt recept på detta i något annat inlägg) vilket är en underbar delikatess om man skulle råka vara på vandringstur en helg eller kunna tillaga vid det stora strömavbrottet när grannen knaprar kalla mariekex. Blåbär är också lysande att torka och ha i skafferiet. Fungerar både i musli och går att göra soppa på. Lök är nog det enklaste man kan torka och gott är det också.

Göra upp eld
Det kan tyckas synnerligen basalt att göra upp eld. Man jag vill nog påstå att många faktiskt inte skulle klara av det under kärva förhållanden. Det är en sak att göra upp eld med torr ved i braskaminen en helt annan sak att göra upp eld i en regnig skog. Då krävs det rätt handlag, minst sagt speciellt om man nu inte har färdighuggen och torkad ved utan får elda vad naturen erbjuder.

Om man vet om att det kan komma att vara kräva förhållanden och det kan behövas göra upp eld så rekommenderar jag överkursen, att skaffa en eldpåse. Dvs en liten påse med innehåll som förbättrar oddsen för en lyckad eld betydligt. Rullat tidningspapper indränkt i stearin är bland de bästa eldstartare man kan ha och några små tjärpinnar är inte dumt heller. Bark från enebuskar är prima i naturen.

På tal om eld så rekommenderar jag alla att ha någon eller några fotogenlampor hemma (med bränsle!). Det är en mycket billig och klok belysning (ger också lite värme) och kostar ca. hundralappen styck. Själv har jag några stycken Feuerhand. Passar bra till kräftskivan också och inte bara vid strömavbrott.


Kommunikationer
Du kanske åker buss eller tåg ofta? Räkna med att bli strandsatt förr eller senare och troligtvis då mitt i krävaste vintern. I bil skatt man alltid ha reflexväst, varningstriangel, en varm filt med mera. Fast det vet du  ju redan. Även när man åker tåg (som undertecknad gör ganska ofta) så kan man behöva ett litet nödkit. Själv har jag i stort sett alltid en liten fleccefilt, vattenflaska och en liten godisbit nedpackat i väskan. Kan var trevligt att ha om det värsta skulle inträffa, kanske inte minst till dina medpassagerare.

Att hålla sig i form
Det kanske allra viktigaste när det gäller överlevnad är att man är fit for fight. All upptänklig erfarenhet visar att desto högre fysisk prestationsförmåga du har desto bättre klarar du påfrestande situationer. En situation som kan vara "obehaglig" för en frisk, vältränad individ kan för en svag och sjuklig individ vara direkt "farlig". Kanske det viktigaste av allt är att om man är frisk och stark så har man större förmåga att hjälpa andra i utsatta situationer. En individ som sällan har ansträngt sig i stark kyla kommer uppleva detta som synnerligen obehagligt.

Men tro nu inte att jag är någon fullblodssurvivalist detta då jag igår lyckades förfrysa toppen på min högertumme under en skidtur i 18 minusgrader med pannlampa, inte mycket till föredöme här inte...och värker i tummen gör det nu också.
MediaCreeper