torsdag 28 augusti 2008

Därför finns börsen

En sak som alla som investerar i aktier borde vara införstådd i är frågeställningen, varför finns börsen? Att börsen är en handelsplats för aktier det tror jag alla i stort set har koll på och detta är en affärsverksamhet som idag är satt under stor press och förändring med allt fler aktörer som vill vara en attraktiv handelsplats. Mao har börsen fått konkurrens av ex. Chi-X, Tourquise och Burgundy för att nämna några obegripliga namn. Dessa handelssystem är sammankopplade på de mest sofistikerade sätt för att du skall kunna gå in via dina mäklare för att antingen köpa några aktier då du har en slant över eller att sälja några aktier då du vill köpa en sommarstuga eller helt enkelt några andra trevliga aktier. Med några enstaka klick och några kronor i courtage till din mäklare är en sådan transaktion genomförd.

Att börser finns har också utöver att vara en handelsplats ett par vad jag skulle vilja säga samhällsnyttiga funktioner. Den viktigaste funktionen är att börsen fungerar som en kapitalanskaffningsmekanism. Alla företag behöver pengar för att producera varor och tjänster. Kanske vill företaget expandera eller köpa upp en konkurrent eller så behöver företaget pengar för att stärka upp sin balansräkning för att fortsatt överleva. Om företaget är börsnoterat är detta en ganska automatiserad process där man ber ägarna skicka in pengar för denna transaktion. För att ta en nutida exempel så är idag företaget Retail & Brands (RNB) i en ekonomisk svacka efter att ha dragit på sig lite mycket skulder i samband med köpet av JC samtidigt som företagets lönsamhet vänt ned. Ekonomin har såldes blivit skral och för att säkerställa RNBs forsatta möjligheter så gör man i dagarna en nyemission där nuvarande aktieägare erbjuds att teckna nya aktier till ett pris om 6kr per aktie. Aktieägarna har att ta hänsyn till om detta är fördelaktigt eller ej ur investerarperspektiv och företaget får också i samma veva in pengar som kan användas i företaget verksamhet.

Men ett företag som vill expandera genom att köpa upp värsta konkurrenten kan ju också vara onoterat och om nuvarande ägarna inte har råd och banken inte ställer upp på lån (alt. om huvudägarna kanske inte vill stå i skuld till banken) så kan en kombinerad nyemission och börsintroduktion vara ett alternativ. Låt säga att Kalle och Lotta äger en framgångsrik IT-konsultfirma med 38 anställda och nu har en möjlighet uppenbarat sig att köpa en konkurrent för ett antal miljoner. I vart fall är detta en för stor summa för Kalle och Lotta som inte kan mäkta med dessa investeringar i privatekonomin. Men förvärvet skulle innebära goda möjligheter. Genom att då göra en börsintroduktion på en lite mindre börslista så kan Kalle och Lotta göra en nyemssion där företaget kanske får in ett antal nya aktieägare vilket späder ut Kalle och Lottas ägarandel men i gengäld så får företaget in pengar som gör det möjligt att köpa konkurrenten. Graden av utspädning gör detta självfallet mer eller mindre fördelaktigt för nya eller gamla ägare. Så priset på dessa nya aktier är ganska viktigt att ta hänsyn till.

En börsnotering kan också innebära att ett företag förfogar över ytterligare ett betalningsmedel. Vi kan här fortsätta med Kalle och Lottas IT konsultfirma som köpte upp konkurrenten och nu har 100 anställda och en hel del nya aktieägare. Verksamheten har rullar på ganska bra och man har kunnat dela ut lite vinster till aktieägarna dessutom. Nu uppenbarar sig en möjlighet att förvärva ytterligare en konkurrent IT konsultfirman Sture&Stellan AB. Sture och Stellan som är huvudägare i denna firma vill däremot inte sälja firman men man inser att för företaget vore det säkert en bra lösning att slå samman sig med Kalle och Lottas firma. I Kalle och Lottas firma så finns det tyvärr ganska lite pengar så firman skulle få svårt att finansiera förvärvet plus dessutom att Sture och Stellan är motvilliga till att sälja. Lotta, klok som alltid kommer med förslaget att Sture&Stellan AB kunde bli uppköpta mot aktier i utbyte vilket skulle betyda att båda firmornas huvudägare skulle bli stora delägare i en sammanslagen firma. Skulle det sen vara så att Stellan som alltid haft en förkärlek för snabba bilar skulle vilja köpa sig en Porsche så kan det stå honom fritt att sälja aktier i företaget precis lika enkelt som han kunde sälja sina gamla Ericsson aktier. Mao kan Kalle och Lotta köpa upp en konkurrent utan att betala någonting i reda pengar.

Börsen kan också vara en ren och skär försäljningsplats. Låt säga att en ägare i ett företag vill sälja sitt livsverk och gå i pension och dricka pinacolãda resten av livet. Kanske Anna-Stina som en gång i tiden startade bolaget flyg och far AB och de senaste åren mest varit passiv ägare och som nu vill använda dessa pengar för att investera i något annat bolag samt sätta lite guldkant på tillvaron. Hon kan då börsintroducera bolaget och på så sätt sälja det till hugade spekulanter (kanske framförallt nuvarande ledning dessutom). I detta fall är det inga nya aktier som kommer ut på marknaden utan Anna-Stinas gamla aktier som innan börsintroduktionen splittas till lämplig prisnivå för småsparare. Detta är en försäljningsmetod som både staten och kapitalet har ägnat sig åt flera gånger. Investmentbolag och Private equiyfonde som sålt ut helägda innehav till allmänheten likt Indutrade, Duni och Scania en gång i tiden. Men även staten har sålt ut många statliga bolag genom börsintroduktion såsom ex. SSAB, Pharmacia, AssiDomän och kanske mer kända Telia. Telia har som sagt de första 8 åren på börsen varit en flopp men de tre andra uppräknade bolagen var riktiga klipp för allmänheten.

Om man vill köpa aktier i nyintroducerade aktier är det viktigt att man räknar ordenligt så att det är en seriöst företag och inte någon huvudägare som egentligen vill sälja av ett sjunkande skepp eller en "bingolottsverksamhet" till överpris.

Alla våra svenska nu på börsen tillgängliga storföretag har just någon gång varit i situationer likt de enligt ovan och det är därav vi idag har möjlighet att köpa aktier i fina bolag som Sandvik eller HM. Faktum är att det på börsen sedan Skandia köptes ut från börsen inte finns något bolag som funnits på börsen sedan densamma öppnade i början av 1800-talet. Äldst på börsen idag är Handelsbanken som på 1850-talet behövde pengar för att expandera sin bankrörelse utanför Jönköping (!). De (mer troligtvis barnbarnsbarn) som då tecknade aktier och har kvar dessa än idag kan säkert skratta sig lyckliga.

Mao utan börsen så hade det varit betydligt svårare för många företag att få in pengar, expandera, köpa företag eller själv köpas upp. Börsen fyller såldes en viktig samhällsfunktion även om de flesta förknippar börsen som en handelsplats.

onsdag 27 augusti 2008

Andras pengar

Urban Bäckström har idag skrivit en insändare till Svenska dagbladet om att Sverige behöver en ny ägarpolitik där privata intressen faktiskt kan tillåtas i förmån för statligt och institutionaliserat ägande.

Bäckström är givetvis blåborgerlig så det förslår och skriver om hur svenska statsmakten i stort sett förföljt folk som har haft tillgångar och straffbeskattat detta och hans förslag om privatisering av AP fonder mm. är kanske att ta i men han har en mycket viktig poäng i att vi i Sverige måste fundera över OPM-förvaltning (OPM= Other peoples money) kontra att vi har ägare av kött och blod. Inte minst svenskt näringsliv själv (där Bäckström är VD) är en stor del av det förvaltningskapitalet då man är delägare av både Alecta och AMF pension och indirekt så är svensk näringsliv och fackföreningsrörelsen störst på området kapitalförvaltning. Tom större än bankerna i många fall…Men störst förvaltare av alla för våra aktier är ju staten själv som äger aktier i stort sett varenda storbolag på börsen.

Samtidigt så kan vi idag i tidningen Affärsvärlden läsa om AMF Pensions nytillträdde VD Ingrid Bonde som senast var generaldirektör på finansinspektionen. PÅ sitt nya jobb kommer fru Bonde att förfoga över mer än 300Mdr (!!) Mao en fond och livsparförvaltare som sitter på en enorm makt och kapitalbas (såvida inte spararna tar ut sina pengar).

Hur mycket är då 300Mdr det kanske är en svårbegriplig siffra som vi kanske behöver relatera till annat. Substansvärdet på Industrivärden är idag t.ex. drygt en 1/9 del av denna summa och Investor som är landets största Investmentbolag där är substansvärdet 182Mdr. Vi behöver mao lägga samman både Investor, Industrivärden, Ratos och Kinnevik för att komma upp på samma förvaltningsvolymer som AMF pension. Det är ju också på det sättet att AMF pension har betydligt fler sparare hos sig än vad det säkerligen är svenskar som betalar Tv-licens närmare bestämt finns det 3,3 miljoner sparare hos AMF. Även i detta fall förbleknar ju Investors dryga 100 000 aktieägare. Wallenbergare och Stenbeckare är mao idag allt mindre och mindre ägare.

Fondbolagens förening som också är en stor intresseorganisation i frågan har på senaste tiden lagt fram förslag på att fondsparare skall skattefritt kunna byta fonder vilket i en första anblick säkerligen låter bra men resultatet av ett sådant förslag skulle också leda till enorma fördelar för banker och fondbolag då fonder blir skattemässigt gynnade framför aktier och pengar säkerligen kommer rulla in från sparare som säljer sina aktier och köper fonder med resultatet att ännu fler säkerligen kommer ta omvägen via banken för att äga andelar av företag. Personligen så tycker jag att det vore olyckligt om ett sådant förslag kom till.

Vad tycker du, är det bra med förvaltare istället för ägare?

Själv äger jag gärna mina egna tillgångar och tycker om ägare av kött och blod. HM, Öresund, Securitas, Lundbergs hade aldrig varit lika framgångsrika som man varit om det var försäkringsbolag, statliga fonder och pensionsförvaltare som hade styrt och ägt majoriteten i bolagen

tisdag 26 augusti 2008

Har min spargris börjat bli omodern?

Själv tillhör jag den allt mer utrotningshotande skaran av individer som fortfarande äger en spargris (egentligen har jag tre men två är samlarobjekt) i vilken jag med jämna och ojämna mellanrum brukar lägga några växelpengar som ändå mest tar plats i plånboken. Och När "grisen" sen är full så tar man med den till banken för plundring och insättnings på ett sparkonto. Min bank verkar förövrigt också vara en av få banker som än i alla fall inte tar betalt för att lämna in mynt. Sicket (dialekt ja vet..) knepigt påfund att reta sina kunder med att ta betalt för sätta in pengar. Jag tänker i alla fall slåss för min rätt att ha kvar spargrisen och samla mynt.

Häromdagen läste jag att ett stort hot nu börjar uppenbara sig mot spargrisen när banken Nordea nu inför en elektronisk spargris. "Spargrisen" fungerar på så sätt att när man handlar med sitt plastkort så avrundas köpeskillingen upp till närmsta 10, 50 eller 100kr och skillnaden mellan ex. 44kr och 50 kr sätts automatiskt in på ett sparkonto. Dvs när man konsumerar s måste man också spara. Jag tycker detta är ett behjärtansvärt exempel på en mycket bra tjänst, inte minst

Om jag själv skulle haft barn så skulle jag själv tycka detta vore ett alldeles utmärkt ungdomskort, Bra initiativ Nordea!

torsdag 21 augusti 2008

Nedskrivningar verkar vara en ny trend bland fastighetsbolag


Nedskrivningar av fastighetsvärden verkar vara den senaste trenden bland våra svenska fastighetsbolag. Efter flera år med ständigt stigande fastighetspriser och därmed även extra redovisade vinster då alla börsnoterade fastighetsbolag numera enligt IFRS skall redovisa verkligt värde på sina fastighetstillgångar. Mao så möter fastighetsbolagen i sina jämförelsesiffror resultat som förra året blev dopade av värdestegringar medan man i år då tvingas ta förluster på samma rad i resultaträkningen. Mao så faller resultaten på bred front för i stort sett samtliga fastighetsbolag men dock med undantag av det "pyttelilla" fastighetsbolaget ICT som äger fastigheter i det geografiska område där jag bor.

Annars redovisar fastighetsbolagen en ganska tudelad bild i sina rapporter. I grunden finns det en mycket stark hyresmarknad där fastighetsbolagen inte har några problem att höja sina hyror även om beståndet är helt kommersiellt eller bostäder samt mycket låga vakansgrader. Detta är mycket viktigt då det är till syvende och sist är stabila hyresintäkter som är och förblir de viktigaste intäkterna. Bolagens driftskostnader har däremot ökat något till följd av löneinflation och högre byggkostnader. Mao en i grunden klart positiv underliggande marknad.

Däremot har det en mycket trögare marknad för transaktioner dvs köp och försäljning av fastigheter och detta leder också till att direktavkastningskraven för fastigheter ökat marginellt sista tiden (mao fallande priser på fastigheter). Någon vidare finanskris har däremot inte drabbat fastighetsbolagen som fortfarande enligt mig har förvånansvärt låga räntekostnader och detta gäller även bolagen med lite högre belåning.

Det är ju alltid svårt att spekulera i hur stora nedskrivningar av fastighetspriser som det kommer bli och i längden är det ju på det sätt ökade hyresintäkter motverkar nedskrivningar då ökade hyresintäkter ökar fastigheternas avkastning. Samtidigt är det så att direktavkastningen på fastigheter överlag är mycket låga idag. De allra mest attraktiva fastigheterna (motv centrala stockholm) säljs idag med direktavkastningskrav på mellan 4 och 5% vilket idag är lägre än räntekostnader. Men även fastighetsbolag med en utpräglad strategi att äga fastigheter med hög direktavkastnings (ex. fastighetsbolaget Kungsleden) har idag många gånger "bara" genomsnittliga direktavkastning runt 6,5-7% mot för några år sedan då man hade bestånd med 8-9% i direktavkastning. Man behöver inte gå många år tillbaka i tiden för att inse att dagens direktavkastningskrav är mycket låga generellt. Ur ett historiskt perspektiv borde det således finnas en viss fallhöjd för fastighetspriser enligt mig.

Genom att läsa fastighetsbolagens rapporter så kan man nog också dra slutsatsen att någon vidare bankkris har det verkligen inte blivit i Sverige då fastighetsbolagen utan problem idag till 75-80% av bokförda fastighetsvärden kan finansiera med banklån till räntor omkring 5% eller någon eller några tiondelar högre. Riskviljan hos de svenska bankerna är mao ganska hög mot svenska fastighetsbolag samtidigt som det också visar att den svenska kreditmarknaden idag är väl fungerande. Man kan ju självfallet diskutera om dessa låga räntor och riskpremier är bestående eller om det kommer förändras. Till viss del så kan det ju faktiskt vara så att börsfallet kan ha dämpat ränteutvecklingen då investerare flytt från riskfyllda tillgångar såsom aktier och istället investerat i obligationer och andra räntebärande tillgångar som i sin tur har pressat ned räntenivåer. Med en sådan teori så kommer fastighetsbolagen få det tuffare räntemässigt den dagen börsen vänder upp. Däremot har räntemarknaden under sommaren varit förhållandevis volatil men ändå låga räntor för fastighetsbolagen i alla fall i en internationell jämförelse. Fastighetsbolag och även för den del bolånetagare i allmänhet får i USA ex idag betala 6-7% i ränta på bottenlån hos banker trots att fedräntan är 2% mot Sveriges reporänta på 4,5%, vi har det trots allt ganska bra i Sverige om man säger så.

Många fastighetsaktier har det senaste året gått ned kraftigt eller närmare bestämt mycket kraftigt för att vara fastighetsaktier som normalt sett är ganska så stabila. Knappast förvånande tycker jag då många fastighetsaktier för dryga året hade mycket höga värderingar där kurserna låg bra mycket högre än substansvärdet. Idag har ju dessa kurser korrigeras och värderingen är återigen vad man skulle kunna säga mer normal. Är det då kanske tom köpläge på fastighetsaktier? Överlag så tror jag att man skall vara ganska försiktig och nog inte lägga alla sina pengar i fastighetsaktier. Skälet till min försiktighet är just det faktum att det är först nu som fastighetsbolagen har börjat skriva ned sina fastigheter och blir det en snabb korrigering ned till normala avkastningskrav så kan det bli ganska stora nedskrivningar som kommer tära på bolagens egna kapital.

Belåningen i fastighetsbolagen medför också ganska stor hävstång på substansvärdet om fastighetsvärden måste skrivas ned ex 10-20%.Ett fastighetsbolag med låt säga 200kr i fastighetstillgångar och 150kr i lån (substansvärde 50kr per aktie, soliditet på 25%) tappar 40% av substansen om fastigheterna skriv ned med 10% och direktavkastningen på fastigheterna därmed exempelvis ökar från 6% till 6,6% vilket inte helt skall uteslutas, dessutom kan banker i en sådan miljö blir mer restriktiva. Förhoppningsvis så tar så stora förändringar en viss tid och kan företaget öka sitt driftsöverskott med 3% om året i två år så blir en 10% ökning av direkavkastningskravet "endast" en 7% fastighetsnedskrivning. I generella drag så torde lågbelånade fastighetsbolag med stor andel bostadsfastigheter nog vara de stabilaste i dagsläget sådana bolag har också möjlighet att expandera i tider av ökade avkastningskrav men i det stora hela mår fortfarande svenska fastighetsbolag inom de flesta sektorer överlag mycket bra.

tisdag 19 augusti 2008

Skördetider


Den här tiden på året är det skördetider för spannmålsbönder på norra halvklotet och jag tror att de flesta som vistas på landsbygden har nu säkert sett en och annan skördetröska ute på sädesfälten. Spannmålsodling är minst sagt en riskfylld verksamhet och i normalfallet så sår man på våren och skördar på hösten och under denna tidsperiod kan mycket hända. Vädret kan gäcka många bönder och i år verkar det som svenska spannmålsbönder får en ganska beklagligt år i största allmänhet då växtperioden varit mycket varm och torr och nu så här i skördetider så har det mest regnat hela tiden. Dessutom så är det inte bättre att skördarna på många andra platser på det norra halvklotet i år verkar ganska bra. De senaste åren uppgång på spannmålspriser (främst vete) har även gjort att jordbruket har fått ett ordenligt uppsving de senaste åren med större skördar som följd och givetvis så har många spannmålsbönder då också givetvis satsat på just vete. Dessa samverkande effekter samt säkerligen också ett visst mått av finansiell spekulation har i år lett till sjunkande vetepriser i år. Således dubbel olycka för just svenska bönder detta år.

Men bönder är ett härdat folk och många bönder har säkerligen lagt undan en hel del i ladorna för sämre tider även om jordbruksinvesteringarna gått upp kraftfullt inte minst de sista två åren. För ett antal år sedan så läste jag också faktiskt att just lantbrukare tillhör en av de yrkesgrupper där aktieägande (börsaktier) är allra vanligast.

Några bönder som också har skördat friskt den senaste tiden är Kinnevik och Vostok Naftas jordbruksföretag Black Earth Farming. Medierapporteringen runt detta bolag har i mångt och mycket kretsat runt två frågor dels priset på jordbruksmark som varit billig i Ryssland (mycket billigt för att relatera till Sverige) samt veteprisets utveckling då företaget är kraftfullt exponerat mot detta. Lite trist så har jag knappt läst en enda artikel/analys etc. om företagets egentliga kärnverksamhet, att bedriva jordbruksverksamhet.

De senaste åren har företaget med hjälp av pengar från ägarna expanderat mycket kraftigt och man har försökt få kontroll över så mycket mark som möjligt samt för säsong de senaste åren . Mycket av marken har också varit i närmast uselt skick och i många fall helt legat i träda och det svåraste av allt har säkerligen varit att få tag i anställda som kan jordbruk, få till en fungerande infrastruktur runt rörelsen, inventarier och maskin osv osv. Mao stora möjligheter men även stora risker och en verksamheter som kräver mer kapital än vad företaget har i intäkter. Därav nyemissionerna.

Men åter till just kärnverksamheten att bedriva jordbruk och mycket av "triggern" i bolaget är om man lyckad med konststycket att omvandla en mycket lågproducerande jordbruksverksamhet till högproduktiv. Idag så gav bolaget ut ett pressmeddelande om att ung. halva årets skörd nu är bärgats och man har därför preliminära skörderesultat. Till idag har drygt halva årets skörd bärgats och resultaten tyder överlag på att avkastningen i jämförelse med förra året ökar betydligt. Dels är ju förklaringen att man denna säsong sått 3 ggr så mycket åkermark, ung. 150 000 ha mot fjolårets ung. 50 000ha åkermark. Desto mer glädjande är också att man till denna säsong lyckas förbättra skördarna sett som avkastning i ton/ha. Årets resultat tyder på avkastningar på runt 4,4ton/ha för vete (förra årets lyckades man bara med 3 ton/ha) och för korn är det i år prognoser på 3,3ton/ha. Precis enligt vad bolaget skrev i sin årsredovisning ang. förväntningar på resultatet. Prognosen är sedan att bolaget skall lyckas med konsttycket att omvandla jord i i stort sett träda till jord av högsta europeiska standard med hjälp av mordern teknik som det varit ont om i Ryskt jordbruk.

Med svenska mått mätt så är fortfarande avkastningen synnerligen blygsam men i förhållande till fjolåret så tyder det på att skördarna blir ung. 30-60% bättre i år än fjolåret. Mao kommer intäkterna bli betydligt mycket högre än fjolåret. Nu är det ju givetvis också så även utgifterna som bolaget har är betydligt större i år än förra året så det återstår att se om bolaget kan visa vinst detta år. Troligtvis inte men mycket pekar faktiskt åt rätt håll för bolaget och det återstår och se om bolaget klarar av att bygga upp andra inkomster vid sidan av spannmålsproduktionen ex. kött eller mjölkproduktion.

Runt Black Earth Farming så finns mycket stora politiska risker och det är nog ingen som med riktig säkerhet kan säga hur Kreml kommer hantera utländska investerare som "lägger beslag" på den bästa ryska svarta jorden. Med tanke på den ryska historien så bör man vara beredd på att det kan bli en mycket skumpig resa även om såväl Kinnevik som Vostok Nafta har gjort affärer i ryssland i många år och säkerligen har bra upparbetade politiska kanaler. Putins gamle judokompis har också knutits till bolaget och kanske är en sådan sak viktigare än man tror.

Det finns många faktorer som gör Black Earth farming till en mycket för att inte nästan säga extremt svårvärderad aktie. Vilka ägarförhållanden finns egentligen på marken?, vilket värde skall åsättas marken? Vilka spannmålspriser kommer gälla? Vilken är den långsiktiga avkastningen som man kan förvänta sig från åkerarealen? Hur kommer bolagets kostnadsutveckling se ut? Hur kommer infrastrukturen fungera? Hur kommer den inhemska ryska marknaden prissätta spannmål? Missväxt? Vad har huvudägarna för långsiktig plan för bolaget? Osv. osv

Så skall du köpa Black Earth Farming så tycker jag det skall vara i små doser men helt klart är det spännande med ett jordbruksföretag på börsen.

På bild, ja vilka sädesslag är det som undertecknad höll i sin hand för några månader sedan då skörden ännu inte var mogen?

måndag 18 augusti 2008

Pensionssystemet mer jämställt än vad länsförsäkringar tror


I förra veckan så presenterade försäkringsbolaget Länsförsäkringar en rapport om män och kvinnors pensioner. Länsförsäkringar är ett bolag som jag personligen har ganska högt förtroende för, man har bla. Många konkurrenskraftiga erbjudanden på pensionsområdet och dessutom blir man ju som kund också delägare i firman då länsförsäkringar är ett kundägt bolag. Utan att vara allt för insatt i frågan så tror jag faktiskt idag att det pågår en debatt om att omvandla länsförsäkringar till ett vanligt aktiebolag som mycket väl skulle platsa på börsen. Är man då kund hos länsförsäkringar så kommer man i ett sådant fall troligtvis bli tilldelad en liten skvätt gratisaktier precis som Föreningsbankens gamla kunder idag äger ett antal gamla gratis aktier i Swedbank.

Länsförsäkringar rapport ang män och kvinnors pensioner är helt klart angelägen idag. Säkerligen kommer det nog nästan ta en generation av svenskar innan vi förstår de stora förändringar som vi gjort i pensionssystemet och hur detta påverkar våra liv. Enligt mig är förändringar i pensionssystemet oftast till det bättre då förändringarna skapar mer stabila statsfinanser än ex. Grekland och Frankrike som troligtvis om några år kommer ha ytterst dåliga statsfinanser enbart pga ett allt för frikostigt pensionssystem. Reformation av pensionssystem är popuära frågor att ta beslut om men i längden är det nödvändigt. 30-50-talister har levt i en gräddfil som deras barn inte kommer göra. Vi svenskar behöver alltså lära oss mer om pensionen och hur våra val påverkar desamma det är en samhällsviktig fråga. Främst handlar ju valen inte om att byta ppm fonder från tillväxtmarknadsfonder till vattenfonder till räntefonder till guldfonder i rätt tid utan betydligt mer jordnära frågor såsom pensionsålder, hur vi väljer att studera, hur vi väljer att vara föräldralediga, om vi är sparsamma eller slösaktiga osv. Detta är frågor som är mycket viktiga för det handlar om för de flesta om din försörjning under ganska många år. För att kunna vara en klok konsument när man köper olika varor så måste man ju som sagt kunna göra medvetna val. Även om länsförsäkringas rapprt säkerligen mycket syftar till att skrämma oss svenskar till att spara mer i pensionsförsäkringar. Mer om mina tankar om detta kan du läsa i följande inlägg.

I Länsförsäkringars rapport slås det an en ton att just kvinnliga löntagare kommer få det mycket knapert på ålderns höst och överskriften på pressmeddelandet som länsförsäkringar spred ut till landet var "Kvinnor är dubbla förlorare på pensionsdagen". Först belyser man problematiken med att kvinnor har lägre löner än män och då jag själv arbetat med lönekartläggningar (krav på arbetsgivare med mer än 10 anställda enligt jämställdhetslagen) kan jag bekräftfta att så är fallet båda när det gäller lika (dvs samma jobb) och likvärdigt jobb (dvs av arbetsgivaren lika lönemässigt värderat jobb). Kvinnliga anställda får helt enkelt idag på de flesta arbetsplatser idag inte lika bra betalt som sina manliga kollegor. Utöver detta har vi ju också problematiken att många kvinnor tyvärr har valt att arbeta inom många yrken med lägre lönenivåer. I Sverige har vi tyvärr också en form av systematisk lönediskriminering av individer som arbetar med vård, skola och omsorg då dessa sektorer i samhällsekonomin i stort sett förbjudits att tjäna pengar vilket självklart drabbar lönen. Då dessa sektorer har haft stor andel kvinnor så har denna indirekta diskriminering drabbat just kvinnor.

Dessa alla jämställdhetsproblem gör att vi idag har ganska stora löneskillnader mellan män och kvinnor tyvärr. Vad som däremot är än mer anmärkningsvärt i Länsförsäkringar rapport är att även om kvinnor haft samma lön som män så får man en lägre pension!

Hur kan det nu vara så? Har vi inte kommit längre idag år 2008 än att vi medvetet i vårt pensionssystem skall diskriminera kvinnor utöver lönediskrimineringen? Eller är det helt enkelt på det sättet att kvinnor är sämre än männen på att välja PPM fonder? Varför annars denna ojämställda tillvaro på ålderns höst?

Skillnaden beror inte alls på pensionssystemet utan självklart på jämställdheten i samhället. Trots att det i en familj är så att två makar tjänar exakt lika mycket så väljer kvinnan i genomsnitt idag att studera längre, vara mer föräldraledig, gå ned på deltid för att få ihop livspusslet, i högre utsträckning än män ta hand om sjuka barn osv osv. Jag är den första att förespråka att dess a val skall vara familjens egna och tycker oftast illa om kvotering och jämställdhetstvingande bestämmelser men å andra sidan så tror jag innerst inne att inte så många kvinnor egentligen vill ha sämre pension.

En dag här, en dag där, en timme här, en timme där det kanske inte är så mycket? I längden blir det väldigt mycket. En enda (!!) förlorad tusenlapp i lön för några timmars frånvaro 30 år innan pensionen betyder faktiskt att din pension sänks med ung 6,50kr i månaden om du tar ut pensionen under 10år (3,59kr i dagens penningsvärde med en antagen inflation om 2%). Förutsättningarna för denna kalkyl är pensionsuppräkningar på 3% per år i den allmänna pensionen, en 6% avkastning på PPM fonder och en lika likvärdig 6% avkastning på en avtalspensionsavsättning om 4,5% av lönen. Gå man under några år ner på deltid så blir det ganska många tusenlappa och ganska mycket lägre pension. De familjer som vill ha en jämställd pension bör således i sitt familjeliv vara jämställda.

En annan tråkighet idag är ju också att vi har regler för sparande (aktiebaserat) till pensionen som i stort sett missgynnar individer med låg lön idag med det är subventionerat om man börjar komma upp till lite högre löner. Har du låg lön är det nog mer fördelaktigt att amortera om du har lån på ditt boende eller rent sparande i aktier än att sätta in pengar i pensionsförsäkringar. Jämställdheten i samhället idag i kombination med pensionssystemet utformning visar ändå vikten av inkomstneutrala avdragsrätter för pensionssparande och gärna möjligheten till pantförskrivningen på någondera partnern med tanke på skilsmässostatistiken. Just för att familjerna själva kan kompensera den partnern som går ner i tid, är hemma med sjuka barn, är mer föräldraledig osv. Idag är detta mycket svårt tråkigt nog.

Så sammanfattningsvis pensionssystemet i sig är mycket jämställt men våra egna val i livet gör pensionerna ojämställda. Vad tänker du göra åt det?

Min förhoppning är att Länsförsäkringar har HELT FEL och att både män och kvinnor i min egen ålder är lika mycket förlorare på pensionsdagen.

lördag 16 augusti 2008

Är den tilltagande värdepapperiseringen bra eller dålig?


De senaste året har det varit en klar trend att antalet värdepapper blir allt fler detta både för instiutionella placerare och även för oss privatpersoner. Det är bara och gå i på i stort sett vilken banks hemsida som helst och man köper överösas av erbjudanden om at köpa de mest allehanda värdepapper. oavsett om man vill ha trygga placeringar eller värdeppaper med kraftig hävstång så finns det allt till salu. I min egen depå kan man numera handla de mest besynnerliga värdepapper.

Värdepperiseringen för privatpersoner verkar också följa trender på de finansiella marknaderna och så fort som det i media skrivs o olika tillgångar som åker upp och ned så dröjer det inte många veckor innan det dyker upp olika värdepapper där man kan dra nytta av den senaste utveklingen oavsett om det handlar om guldpriset, aktieindex i långt-bort-i-stan, kokosbönor eller zinkpriset. Utifrån dessa värdepapper skapas det sedan nya värdepapper som kanske innehåller olika garantier om att få tillbaka en del av satsat kapital oavsett hur markanden utvecklas för att attrahera även placerare som vill ta lägre risk.

Det skapas ju också en mängd värdepapper av olika banktillgångar såsom ex. bostadslån där bankerna sinsemellan säljer olika bostadslån som obligationer. och säkerligen dröjer det inte många år innan man som privatperson kanske kan köpa upp grannens bostadslån...

Allt fler värdepapper har också motpartsrisker dvs att värdepappret inte har en inteckning i något (ex. en andel av ett aktiebolag) utan istället så "garanteras" värdet av en utställare vilket oftast är en bank av något slag. Går banken i konken så är mao "värdepappret" inte värt någonting då banken inte kan uppfylla sitt åtagande. Mest intressant blir ju detta i vissa fall. Jag läste ex. en "analys" igår som förutsåg att den nu pågående finans och bankkrisen skulle resultera i investmentbankernas död och de flesta större skulle tvingas gå i konken. Analysförfattarens placeringsförslag var då "det säkraste som finns", guld och den bästa direkta placeringen tyckte författaren var guldcertifikat garanterat av en holländska investmentbank.....här hade nog författaren behövt tänka en liten bit till.

Motpartsrisker är något som det enligt mig läggs alldels för lite vikt vid. Aktieindexobligationer som numera var och varannan svensk placerar i marknadsförs som att pengarna alltid är säkra oavsett hur det går på marknaden. Vad som däremot inte berättas är attprodukten garanteras av banken och några andra garantier finns inte...Flera svenska banker säljer ju dessutom andra bankers strukturerade produkter. Svenska Erik Penser fondkomission har t.ex. sålt strukturerade produkter från Bear Stears som var på vippen att gå omkull. Ett lågrisksparande belv helt plösligt ganska mycket högrisk.

Motpartsriskerna medför ju också att banken som garanterar värdeppapret kommer skydda sig mot riskerna genom att själ handla i olika marknander. Om bankens kunder köper en säljwarrant på oljepriset så kommer banken själv att gå in och sälja olja på termin på en råvarubörs. Det som du själv gör i din aktiedepå med warranter på ex. olja påverkar mao indirekt vad priset på bensinpumpen står i.

Vad tycker ni om den allt mer tilltagande värdepapperiseringen? är det bara av godo då det öppnar möjligheterna till att tjäna pengar på majspriset eller är det ett problem att det på allt fler marknader blir en allt mer tilltagande spekulation genom olika värdepapper? Skulle det behövas regleringar?

På bild, mitt största värdepapper, min fru.

torsdag 14 augusti 2008

Så kan du vända på saker och ting


Tidigare ha jag på denna blogg skrivit en del om fördelar och nackdelar med kapitalförsäkring och jag tror läsarna förstått att jag personligen inte riktigt stämmer in i jubelkören för hyllandet av kapitalförsäkringar och tvärt om tror jag att en majoritet av aktiesparna skulle tjäna ekonomiskt på att använda en vanlig aktiedepå. Däremot är den allra största fördelen med kapitalförsäkringar är givetvis att man inte alls behöver deklarera sina transaktioner och därigenom behöver man inte heller ta hänsyn till skattekonsekvenser på sina aktieaffärer, Har man däremot en vanlig aktiedepå eller Vp konto så är det tyvärr så att hur man än vrider sig så kommer aktietransaktioner medföra olika skattekonsekvenser. Säljer man en aktie eller fonder som man haft länge med stor vinst medför detta också att man måste betala 30% av vinsten i skatt vilket är sådär lagom roligt. Det är också ofrånkomligt att viss köpa ibland inte riktigit blir som man tänkt sig och kanske utvecklas negativt.

När man tar olika placeringsbeslut så bör man självklart inte grunda detta på skattekonsekvenser utan de aktier/fonder som man väljer att investera i skall man självfallet köpa för att man tror att denna investering kommer utvecklas långsiktigt bra oavsett om skatten då blir hög eller låg. Fokuserar man mer på skatten är på placeringarna blir det lite tokigt. Lika så skall man självklart också sälja aktier som man inte tror har en långsiktigt god avkastningspotential alldeles oavsett om man ligger minus och har en högt anskaffningsvärde eller om aktierna varit ditt livs affär. Det är först i efterhand som man egentligen bör tänka på skattekonsekvenser och liknade samt ev. göra olika transaktioner som ex. vändningsaffär som jag skall ta upp nedan för att förbättra skattesitsen. Men grunden är att skatten bara är en bisak spelar föga roll långsiktigt om du har en kapitalförsäkring eller en vanlig depå. Det som spelar roll är hur bra investeringar du gör.

Först tänkte jag ta en kort-kort version på hur aktier beskattas i en vanlig depå

Aktieutdelningar och ränteinkomster beskattas med 30% och det normala är att kontoförande bank i samband med aktieutdelningar drar bort skatten direkt. Uppgifter av detta slag hamnar direkt på deklarationsblanketten och vållar aldrig direkt några skattebekymmer då skatten redan är dragen. Om man säljer en aktie med vinst så måste man skatta för 30% av vinsten. Från försäljningspriset får man dra bort courtage och lika så skall man lägga till courtaget på inköpspriset. Detta medför faktiskt att courtaget är avdragssgillt till 30% till skillnad i en kapitalförsäkring där man alltid betalar fullt courtage. Har man i samband med nyemissioner köpt sk. Inköpsrätter dvs att man då tecknar /köper mer aktier skall även detta läggas till inköpspriset. Det sammanlagda inköpspriset kallas omkostnadsbelopp. Om en aktie splittas 2:1 medför detta omkostnadsbeloppet halveras per aktie. Så försäljningspriset minus omkostnadsbelopp medför den skattepliktiga vinsten. Egentligen är set inte så komplicerat även om bankerna gärna i sin reklam får det att verka så för att vi kunder skall satsa på fondsparande eller kanske en lite dyrare kapitalförsäkring.

Har man gjort förluster på en aktieaffär medför detta att man får en avdragsrätt på förlusten. I första hand så skall förlusten kvittas mot andra aktievinster. Har man då gjort en vinst på låt säga 10 000kr och en förlust på 10 000kr medför detta att man inte behöver betala någon skatt alls, vi återkommer till detta senare. Skulle det vara så olyckligt att man inte har några vinster så skall vinsten främst dras av mot andra kapitalinkomster te.x räntor och aktieutdelningar och är det sedan fortfarande förluster kvar så kan förlusten till 70% dras av mot andra inkomster t.ex löneinkomster vilket medför att en förlust på 10 000kr medför ett skatteavdrag på (10 000*0,7)x0,3=2100kr. Mao så är det inte helt lyckligt att göra allt för aktiva aktieaffärer om man är "nolltaxerare" (t.ex. barn) då detta medför att man måste skatta för vinster men däremot så kan man inte få tillbaka pengar på förluster. Då du inte har några andra inkomster att dra av mot. Sparar man till barn är det nog därför klokt att spara och "lägga i byrålådan" eller göra kloka affärer.

Det senaste dryga årets kräftgång på börsen (där många svenskar sålt av fonder och aktier) i kombination med flera års börsuppgång före detta har säkerligen idag skapat ett behov av viss skatteplanering. Så även för mig. Strax efter årsskiftet så valde jag att sälja av en hel del gamla fonder och vissa aktier av skälet att vi inom några år skall adoptera förhoppningsvis vilket kostar ung en kvarts mille samt att vi också troligtvis kommer byta boende (inte minst då de sociala myndigheterna här i kommunen tycker att vår 70 kvm lilla lägenhet är för liten för att adoptera). Pengar som skall konsumeras inom några år ville jag alltså inte ha aktieplaceringar så jag valde att plocka ut en bra slant från depån och placera om i räntebärande precis som jag också gjorde förra sommaren då vi köpte en ny bil (tajmingen var synnerligen god sett i efterhand) I mitt fall var innebar detta att jag realiserade vinster som jag i kommande deklaration måste ta upp. För att lindra skatteffekten har jag gjort vändningaffär.

En vändningsaffär går till på följande sätt.

Du hr gjort en vinst på 20 000kr efter att ha sålt dina aktier i Aktiebolaget tuggummifabriken vita tänder. Detta medför en skatt som skall skickas in till skatteverket i samband med deklaration om 20 000*0,3=6000kr men du äger också vissa aktier som ligger på minus. Dessa aktier vill du dock behålla då du har förtroende för att dessa placeringar genererar en långsiktigt god avkastning samtidigt så innebär den latenta förlusten att dessa aktier har ett större värde än dess pris idag då du kan använda förlusten hos dessa aktier för att minska din vinst. Låt säga att du äger 600 aktier i Berras frukt och grönt AB som ligger med förlust på 10 000kr. Du har förhoppningar om att fruktmarknaden har goda framtidsutsikter med en allt mer hälsosam befolkning så du vill egentligen behålla dina aktier men du vill gärna dra nytta av skattevinsten av en förlust. Därför väljer du att en dag sälja dina 600 aktier i BFG på så sätt får du får en kvittningsbar förlust vilket medför att du sparar 3000kr i skatt genom att förlusten på 10 000kr skall kvittas mot vinsten som var på 20 000kr. Dagen efter så köper du tillbaka dina BFG aktier som du har precis lika många av och som är värda lika mycket, dessutom ligger dom inte på förlust längre vilket tom för vissa kan upplevas psykologiskt bra.

Tänk på att det normalt sett skal uppfyllas viss villkor för att en vändningsaffär skall godkännas skattemässigt. Man måste visa att man tagit en marknadsrisk dvs du får inte sälja aktierna och sedan direkt köpa tillbaka dem. I de största bolagen på börsen så är ju omsättningen så hög att det för skatteverket säkerligen räcker med att man väntar någon timme innan man köper tillbaka aktierna men tumregeln är att man säljer aktierna och sedan köper tillbaka aktier dagen efter eller kanske en dag till om man vill vänta in ett kortsiktigt köpläge. Vill det sig väl så kan det tom bli så att man köper tillbaka sina aktier för en kurs som är lägre och man då kanske kan lägga ett par hundralappar eller någon tusenlapp till likvida medel. Vill det sig illa kan det givetvis också gå tvärt om och man får slanta upp några hundralappar.

Självfallet kan man också göra omvändna kvittningsaffärer dvs du har först sålt aktier med förlust. Då det inte direkt är förmånligt att göra förluster kan du då för att kvitta bort förlusten sälja något som ligger med vinst för att på så sätt slippa betala vinstskatt i framtiden. Det mest förmånliga situtionen skattemässigt är givetvis att det går så jämt ut som möjligt eller med en mindre realiserad kapitalvinst.

Även i räntesparande kan man göra vändingaffär om du sparar i en kort räntefond. Korta räntefonder ökar sakta och säkert nästan dagligen i värde men en gång om året så delar de flesta fonder ut en utdelning för att fonden skall slippa betala skatt enligt svenska fondbestämmelser utdelningen medför att fonden sjunker lika mycket i värde. Detta medför att utdelningen från fonden dras det kupongskatt på direkt medan en försäljning av skatteberäknas i samband med deklaration. Man kan då sälja fonden några dagar innan utdelningen för att slippa betala kupongskatten och sedan så köper du samma fond igen efter utdleningen. Har du 100 000kr i en räntefond före försäljningen så har du då 100 000kr att köpa fonden för medan du kanske bara hade haft 99 000kr i fonden (återinvesterat) om du varit med på utdelningen och betalat in din kuponskatt. Å andra sidan har du en ränteinkomst (reavinst i räntefonder räknas som ränta) som du har en latent skatteskuld på men denna kan du ju tjäna in genom ränta på ränta.

Skattemässigt (om vi bortser från alla andra faktorer) skall man alltså i en vanlig depå vara långsiktig med sina vinster för att på så sätt få allt längre uppskov med skatten medan man gärna skall klippa förluster ganska tidigt för att på så sätt ta fram förluster. Den som ibland ägnar en tanke eller två åt "skatteplanering" kan helt klart dra nytta av kvittningsregler.

onsdag 13 augusti 2008

Långt kvar till nästa extrautdelning för Holmen


Holmen är ett i grunden välskött och traditionellt svenskt skogsföretag. Grunden finns i en tryckpappersverksamhet, kartong och sågverksrörelse och sedan har man skogsförvaltning av ett stort skogsinnehav samt ett dotterbolag som är energibolag. Mao är det prima virke i Holmen om det inte vore för den bedrövliga situationen överlag för traditionell skogsindustri idag. Skogen och kraften skall ge stabilitet i verksamheten och utgör en trygghet i verksamheten och den industriella verksamheten skall generera avkastningen så är det tänkt. I dagsläget kan man nog närmast likna kraften och skogen med en respirator och industrierna som allt mer insjuknande patienter då det verkligen inte går något vidare för Holmen idag även om en viss del av detta halvårs resultat tyngs av otur i form av skogsbränder och stoppade dagar på bruk.

För tidningspapper som är en av Holmens viktigaste är det idag bistra tider och efterfrågan på tidningar blir allt sämre. Därtill är det idag inte speciellt ljust för varken kartong/förpackningar eller sågade trävaror som av naturen är en mer konjunkturkänslig verksamhet. För att möta de allt sämre tider som är i antågande så är Holmen likt de flesta andra skogsföretag i stort sett tvingade att dra ned på kapacitet. Idag annonserar man t.ex. att Wargöns bruk med över 300 anställda skall läggas ned. Det kommer säkerligen bli en dyr historia med nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Självklart också en tragedi för omgivningen runt bruket i allmänhet och för de anställda i synnerhet. Aktieägarna får nog räkna med röda siffror för Holmen kommande kvartal med förhoppning om att nedläggning stärker lönsamheten långsiktigt. Likt SCA som till viss del är en konkurrent med Holmen så pågår det idag projektering för att upprätta vindkraftverk på Holmens 1 Mha stora marker. Men då Holmen har ett energibolag i koncernen så lär man nog stå för fiolerna i investeringarna själva då jag inte tror Holmen är berett att konsolidera sin kraftverksamhet och slå samman denna med något kraftbolag.

Holmen har ganska logiska och begripliga finansiella mål vilka går ut på att Holmen skall tjäna så mycket pengar att avkastningen täcker ett marknadsmässigt avkastningskrav på det investerade kapitalet som finns i Holmens alla tillgångar. Idagsläget handlar detta om att Holmen allra minst skall ha en avkastning på sysselsatt kapital om 7-8%. Holmens verksamhet genererar idag inte denna avkastning och har därigenom lönsamhetsproblem. Holmen skall också ha en stark finansiell ställning och genom det kan man då ha en jämn och stabil utdelning till ägarna där man årligen delar ut omkring 5% av det egna kapitalet. I de lägen man har en för stark balansräkning så har man historiskt sett justerat detta genom att ge extra utdelningar till aktieägarna ibland på så stora extra utdelningar som 30 kr per aktie. Till en extra utdelning är det idag mycket långt då den allt mer pressade resultatutvecklingen verkligen pekar åt fel håll. Dessutom så har Holmens investeringar i ett nytt modernt sågverk (tas i drift nästa år) och en ny pappersmaskin i Spanien lett till att skuldsättningen i Holmen gått upp mer än brukligt. Den något sämre balansräkningen har också uppmärksammats av kreditvärdare och Holmens kreditbetyg (BBB+) har idag negativa utsikter. Holmen har idag ett eget kapital om ca. 190 kr per aktie ett kapital som fram till årsskiftet säkerligen kommer växa till sig några kronor till. Skall man då gå på Holmens utdelningspolicy om 5% av eget kapital så medför detta en utdelning på omkring 10 kr per aktie mot de senaste årens utdelning om 12k per aktie. Med tanke på skuldsättningen så kan man nog inte se att Holmen har överdrivet stark balansräkning. Mao kan det finnas skäl att Holmens aktieägare för första gången på många år får se en sänkt aktieutdelning.

Holmen skall vara glad att man huvudägare som är långsiktig och väl stadd i kassan och dessutom en erfarenhet av att ha hanterat kriser och kapitaltillskott förr för som det ser ut idag kan det mycket väl bli stora problem in om svensk skogsindustri. Holmen är trots allt ett bolag som trots allt lär klara av kriser bättre än sina konkurrenter som utan skog och krafttillgångar kan få det än mer besvärligt.

Holmens aktie som sådan är ganska svårt att ha någon direkt uppfattning om men man bör nog vara ganska försiktig med investeringar i denna aktie enligt mig och främst är nog aktien att se som en form av skogsobligation som det ser ut idag dvs stor substans men knackig verksamhet. Enligt mig finns det också risker i situationen som Holmen befinner sig i med stora investeringsbehov samtidigt som marknaden viker och hur skall det gå för det nya sågverket som startar nästa år? Men stigande papperspriser, stigande priser på trävaror, stigande dollar och sjunkande inköpspriser hade nog varit mumma för ledning och ägare.

På bild, ett vattenfall i Jämtland

tisdag 12 augusti 2008

Gräva där man står


Häromdagen läste jag på tåget i pappers –DI en intervju med Gustaf Adelswärd som är VD och arvtagare för Baroniet Adelswärd som ligger utanför Åtvidaberg. För ett Baroni finns givetvis en synnerligen anrik Historia och traditionsbunden verksamhet med ett ansvar för kommande generationer samtidigt är det givetvis så att Baroniet måste drivas professionellt som vilket annat företag som helst. Baroniet Adelswärd har idag sin huvudsakliga verksamhet i Jord och skogsbruk men även fastigheter, uthyrning av en golfbana, aktieförvaltning och snart också vindkraft men också delägare i något mindre mera nystartat företag i trakten. Egentligen skulle man kunna säga att det är en form av privat diversifierat investmentbolag som förvaltar en ganska stor förmögenhet som Baron Adelswärd har att ta sig an.

Gustaf Adelswärd verkar helt klart vara en man med fötterna på jorden och med en stor portion ödmjukhet inför uppgiften att föra arvet vidare och samtidigt också vetskapen om att man måste förändra och ta vara på de investeringsmöjligheter som efter hand dyker upp och en omvärlds som givetvis också påverkar ett företag som Baroniet. Däremot verkar han ha en klar uppfattning om att de investeringar som görs skall genomföras i den geografiska närhet till där Baroniet verkar och i intervjun ställde han sig ganska frågande inför investerare som investerade passivt så långt bort geografiskt i diversetillväxtländer att man knappat begriper vad man investerar i.

I bjärt konstrant till Baronen står Avanzas sparekonom Clas Hemberg som i en artikel på avanzas slår ett slag för sparande i mäklarfirmas BRIC paket med fonder. Dvs en fond vardera i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Detta är fonder som enligt herr Hemberg kommer ge den bästa avkastningen de kommande åren. Motivet är att det är här tillväxten finns och det är här som man då skall investera för att det är här som det kommer gå upp, ja ni har nog hört det förut. Några direkt argument för att det skulle vara en fördelaktig prislapp eller synnerliga goda företag man investerar i görs inte. Pardoxen att en hög BNP tillväxt inte alls historiskt sett givit den bästa avkastningen från aktier snarare har mycket hög BNP tillväxt skapat ganska medioker långsiktig avkastning från aktier och desto mer framgångsrikt verkar länder med låg stabil BNP tillväxt kombinerat med låg inflation och stabil politisk grund. Sverige har historiskt sett visat sig vara ett mönsterland för investeringar vilket inte minst så väl många "Gasellföretag" som svenska börsnoterade storföretag visat de senaste åren.

Jag tror personligen man har mycket att vinna på att gräva där man står dvs att man främst investerar i det som man oftast har förhållandevis god insyn och kunskap om. Det finns egentligen inga direkta skäl att man skall springa benen av sig för att investera i en Kinafond eller någon fastighetsinvestering i Balkan framför att investera i motsvarigheten här hemma.

Jag tror man tvärt om vinner en del på att få god insikt i det lokala näringslivet. Inte heller blir det då allt för ovanligt att man då har en förhållandevis god kunskap om börsnoterade företag som verkar i den geografiska närheten och detta företags kunder och underleverantörer. Kanske har man vänner som arbetar på företag som man kan få god upplysning om hur det går för firman, kanske kan man ha möjlighet att göra studiebesök eller kanske så medverkar företagen i olika former av investeringsträffar som t.ex. Aktiespararna anordnar.

Det finns flera exempel på mycket stora förmögenheter såväl i aktieportföljer som investeringar i andra typer av tillgångar som haft stor anknytning till "hembygden". Hur många aktiemiljonärer lär det inte finnas i Sandviken? Hur många Göteborgare har inte gjort sig stora pengar på Volvoaktier? Eller skåningar som investerat i Öresund och Trelleborg? För att inte tala om Norrköping och Lundbergs. Mao finns det många som genom en stor kunskap och insikt i dessa företag tagit del av det långsiktiga värdeskapandet med utgångspunkten till vad som egentligen funnits runt husknuten. Dessutom har ju många lokala företag som Sandvikens Jernverk och Trelleborg vuxit ut till internationella storföretag som även dom kommer gynnas av den goda utvecklingen i BRIC länderna. Trots allt finns det ju bara två företag i Kina som omsätter mer än "Göteborgsföretaget" Volvo, båda dessa är oljebolag.

På bild, undertecknad nere i skidtunneln i Torsby (både surrealistiskt och rätt långt hemifrån dock)

måndag 11 augusti 2008

Tankar om valutor


Valutor är någonting som i högsta grad påverkar investeringar av olika slag samtidigt som det är mycket, mycket svårt att förutse hur olika valutor kommer röra sig den kommande tiden. Senaste veckan har t.ex. dollarn stärks förhållandevis mycket mot SEK osv. så intresset för valutaexponering har nog hux flux ökat nu igen så det kanske känns som aktuellt med lite valutatankar.

I generella termer tycker man inte skall lägga för mycket krut på valutor då det är en marknad som är mycket svår att direkt ha någon uppfattning om och det är också mycket svårt att dessutom tjäna pengar på valuta även om man kanske skulle ha rätt uppfattning. Valutamarkanden är enorm och den är synnerligen likvid och välanalyserad. Valutamarknaderna är betydligt större än aktiemarknaden t.ex. Varje dag säljs och köps det enorm mängder av olika valutor. Vad som styrpriset på en viss valuta är inte alltid helt lätt att förstå sig på. Även om hög tillväxt, hög ränta och sunda statsfinanser teoretiskt sett skulle leda till starkare valuta och självklart det omvända förhållandet. USA har nog mycket att skylla sig själva för att dollarn har tappat så mycket i värde. Det finns också fler ibland konstlade priser där olika valutor kanske har en fast växelkurs mot varandra mot att det egentligen borde vara så att en vsis valuta borde stärks i förhållande till den andra. Jag tror att fler än en riksbankschef har ägnat en tanke på peggen mellan Kinas Yaun och amerikanska dollarn.

Även om valutor inte bör vara styrande för investeringar kan det däremot vara nyttigt att ha en förståelse för hur valutor påverkar olika företag för det kan skilja sig ganska mycket hur det ser ut från företag till företag. Dels så finns det företag som påverkar generellt sett lite av valutor. Exempel på sådana företag är ett företag som finns i Sverige och har produktion, försäljning osv. här i landet alena. Ett sådant företag påverkas mycket marginellt av valutor och möjligtvis kan det ligga en viss risk i om det landet valuta försvagas väldigt mycket. En sådan situation kan lätt leda till en allt mer tilltagande inflation och högre räntor vilket kanske påverkar företagets kunders köpkraft samt att det minskar resultatet tillfölj av dyrare finansnetto om företaget är belånat. Men det är främst en fråga om indirekta exponeringar.

Sedan finns företag med mycket stor valutaexponering dvs ett företag som t.ex. tillverkar varor här i Sverige och som sedan exporterar sina varor för att t.ex. säljas i USA. Skulle då dollarn sjunka kraftigt så medför detta att företaget ställs inför valet att antingen höja sina priser alt. att man får sämre marginaler. Ingendera är egentligen trevliga val. Ett exempel på företag som varit drabbat av just denna problematik är Volvo PV som har mycket försäljning i USA. För Volvo PVs del har de senaste årens kraftiga dollarförsvagning gröpt ur alla form av lönsamhet och verksamheten går idag med stora förluster. En stor del a problemen går att koppla till att företaget säljer mycket i USA och tillverkar mycket i Sverige. Ett företag som Atlas Copco har i mångt och mycket likartade problem meen helt klart är det så att efterfrågan på gruvutrustning och kompressorer varit större än större än efterfrågan på stora svenska bensinslukande personbilar varit i USA.

Givetvis finns det också företag med omvänd exponering när det exempelvis gäller dollar dvs ett företag som köper in produkter i dollar men som sedan har försäljning i Sek eller Euro. Ett exempel på företag som gynnats kraftigt av de senaste årens dollarfall är Hennes & Mauritz men även SSAB som har de flesta av sina råvaruinköp som man tecknar på konrakt skriva i dollar. SSAB är ett dolar som gynnats enormt de senaste åren av i mångt och mycket konstant fallande dolla och en numera nästan aldrig sinande efterfråga på stål. Nu har ju också SSAB till viss del hedgat sig bort från risken med stigande dollar genom att köpa upp en kandensiskt/amerikanskt företag och därmed ökat sin produktion och försäljning på den nordamerikanska kontinenten. Det är inte helt ologiskt att HM och SSAB inte hängt med i den senaste tidens ganska kraftiga börsuppgång tillskillnad mot företagen som är vinnare på den senate tidens dollarförstärkning.

Det finns också företag med "omräkningsexponering" (tror knappast det ordet finns i SAOL) dvs man tillverkar och säljer varor i samma land men där en stor del av försäljningen sker i en annan valuta. Ett bra exempel på ett sådant företag är AssaAbloy samt också Securitas. AssaAbloy har mycket försäljning i dollar men man har också mycket tillverkning i dollar följden blir vid en dollarförsvagning givetvis att företagets vinster minskar i redovisningsvalutan Sek, dessutom krymper till viss del balansräkningen och bolagets egna kapital men företaget har inga problem med att hålla uppe sina marginaler och tjäna pengar. Man kan mao lätt luras och tro att ett resultat egentligen är bättre eller sämre än vad det egentligen är om man räknar bort omräkningseffekterna. Sådana företag är i mångt och mycket trevliga tycker jag då man slipper oroa sig för marginalen annat än i "kärnaffären" med efterfrågan på bolagets produkter som i fallet AssaAbloy eller tjänster som i fallet Securitas.

Det finns också företag som vars varor säljs och köps i en viss valuta (främst dollar givetvis) fast varor egentligen kanske inte säljs i USA. Exempel på sådana företag är gruv och oljeindustri men även också skogsmassa. Många gånger leder en dollarförsvagning till ökade priser på råvarorna om efterfråga är konstant och även tvärt ofta fallandepriser om efterfrågan är konstant om dollarn skulle stärkas. Sedan kan ju konspiratoriskt resonera om huruvida det är oljan som styr dollarn eller tvärt om…

Så sammanfattningsvis tycker jag man skall bry sig mycket lite om valutasvängningar men däremot bör man vara försiktig med bolag som ä kraftigt valutaexponerade och som dramatiskt kan få sin lönsamhet beskuren av förändringar som i mångt och mycket ligger utom företagets möjlighet att påverka. Ett bra portföljtips kan vara att köpa aktier som har motvänd exponering dvs ett företag som gynnas av ett dollarfall och ett företag som missgynnas av det samma. På så sätt kan man genom portföljtänkande hedga bort en del osäkerhetsmoment i valutor och oberoende av hur valutorna utvecklas så både gynnas och missgynnas man och genomsnittutvecklingen blir förhoppningsvis god. En kraftigt ensidigt exponerad aktieportfölj (givetvis kan det vara obligationer och reala tillgångar också) kan bli problematisk om man har fel uppfattning om valutarörelser eller att man helt enkelt kanske "glömt bort" att ett företagets resultat de senaste åren varit dopande eller underutvecklade tillföljd av valutor.

På bild, "forsen" i jämte "skutan"

torsdag 7 augusti 2008

skogsfastigheter for dummies


På denna blogg har jag ibland berört vissa former av alternativa investeringar av olika slag och jag tänkte ta tillfället iakt att prata om ytterlige en investeringsform som inte är berört i bloggen innan, att äga skog. Först så vill jag påpeka att jag inte på något sätt är en expert, har några personliga erfarenheter eller ens är direkt kunnig heller för den delen heller när det gäller skogsfastigheter utan det som skrivs nedan har i mångt och mycket teoretiska utgångspunkter från litteratur som jag läst och vänner och bekanta som äger skog. Om ni upptäcker några direkta fel i innehållet ned så kommentera gärna.

Att äga eller deläga jord och skogsbruksfastigheter är faktiskt mycket vanligare än man tror här i landet och t.ex. 5% del av Handelsbankens kunder äger sådana tillgångar och det gäller säkert de andra storbankerna också. Dessutom har ju vissa Banker i mångt och mycket specialiserat sig på jord och skogsbruksfastigheter bla Danske Bank och Landshypotek. Detta inlägg skall dock inte handla om jordbruk (vilket jag egentligen är lite mer insatt i) utan om investeringar i skog.

Det första man bör tänka på om man som privatperson köper en skogsfastighet är att man i och med köpet kommer att bli företagare i din egen näringsverksamhet dvs en enskild firma skattetekniskt. Det normala idag är nog också att man då både är enskild företagare samt löntagare och då blir man av skatteverket tilldelad en FA skattsedel. Precis som med andra näringsverksamheter som kommer verksamheten klassas som aktiv eller passiv (olika skatteklasser). Det gå också att äga skog i ett aktiebolag men då krävs det alltid ett förvärvstillstånd från Länsstyrelsen och det får man lättast om man hänvisar till regionalt företagande mm.

En skogsfastighet består av två eller tre delar. Dels ofta någon form av fastighet som kan vara en sommarstuga eller ett hus. Dessa kommer då klassas som privatbostad och ingår då inte i näringsverksamheten såvida man inte hyr ur fastigheterna likt ett hyreshus. De övriga två delarna är dels marken som skogen står på samt skogen givetvis. Markens kvalitet är viktig för den långsiktiga avkastningen och det som man då brukar ange är den uppskattade "tillväxtkraften" i marken vilket ges i nyckeltalet bonitet medan storleken anges i hektar (ha) vilket är 100x100m. Desto högre bonitet desto snabbare växer skogen och vice versa. Detta är en av förklaringarna till varför det är billigast att köpa skog som ligger ganska nära fjällområden (låg bonitet) och som dyrast att köpa skog i bördiga marker i t.ex. Skåne där skogen växer betydligt snabbare (hög bonitet)

Skogen kan ju vara av väldigt skiftande karaktär allt från i stort sett kalhyggen, obrukbar mark (sk. Impedient) eller stora färdigvuxa 100 åriga tallar. Dessutom kan ju skogen innehålla flera olika trädslag som är mer eller mindre attraktiva) Dessa skillnader är i högsta grad mycket påverkande för vilket pris som fastigheten betingar en fastighet med mycket avverkningsbar skog blir ju väldigt attraktiv och en fastighet med skog som inte kommer kunna avverkas på många år blir därmed betydligt billigare. För att kunna göra någotsånär jämförbara priser mellan olika fastigheter så brukar man årligen i en skogsbruksplan uppskatta beståndet av skog samt också skogsinnehållet i kubikmeter eller som det ofta brukar heta, skogskubikmeter (skm). Detta är ju däremot inte samma som den ved som man kan sälja vid avverkning utan det brukar försvinna ca. 20% av skm vid slutavverkning. Sedan är det ju så fantastiskt att skogen växer varje år med några procent dvs gör man ingenting med sin skog under två år så kommer antalet skm ha ökat tack vare att skogen växt.

Skogens och markens kvalitet avgör således det mesta av priset på skogsfastigheten. Precis som med hyreshus är det idag också det vanligaste att man lånar pengar till skogsinvesteringar men här skiljer det sig ganska mycket mot hur man får låna i jämförelse med ett hyreshus. I ett hyreshus kanske man får lova att låna maximalt 75% av marknadsvärdet medan det på skogsfastigheter är lite mer besvärligt. Marken är ju en dundersäker tillgång men däremot så kan ju markägaren avverka skog så att värdet på fastigheten sjunker detta betyder att ju bättre och äldre skog det finns på fastigheten desto mindre(!) pengar får man låna. Är det en fastighet med mycket ung skog får man således låna mycket. Dessa kalkyler finns för att skydda bankerna från kreditförluster.

Men säg då t.ex. at du har sett på en skogsfastighet som kostar 1 Mkr och där banken maximalt kan tänka sig låna ut 600 000kr och man själv kanske bara är beredd att satsa 200 000kr hur kan man då finansiera denna skog? I samband med att man köper skog är det brukligt att man också avverkar en viss del av den avverkningsbara skogen. Detta kan man då sälja som sk. Avverkningsrätter till ett skogsföretag dvs att skogsföretaget ges rätt att avverka skog. För detta får man då ersättning låt säga 400 000kr varav man får 300 000kr som förskott. På så vis får man ihop till sin fastighet och kan betala säljaren. När sedan avverkningsrätten har gått till likvid så kan man dessutom börja amortera av sina lån. Dock är ju skogsintäkter en inkomst för ditt enskilda företag som du måste betala skatt på. För att stimulera näringsverksamhet och skogsägande så finns då ett sk. Skogsavdrag vilket är hälften av virkesförsäljningar i detta fall får man alltså göra avdrag med 200 00kr i den första deklarationen. Dessa avdrag måste dock återföras enligt vissa regler inom ett antal år. Skogen ger också ganska oregelbundna inkomster då det vissa år är mycket stora intäkter och andra år mesta kostnader. Därför får man sätta in skogsinkomster utan att betala skatt (avkastningsskatt som en pensionsförsäkring dock) på ett sk. Skogskonto. När man sedan tar ut pengar och betalar kostnader återförs skatten. Dvs liknande regelverk som konstnärer har.

Precis som med hyreshus så finns det vissa regler för hur man måste minst sköta sin fastighet. Detta regleras i Skogsvårdslagen. Det viktigaste man bör komma ihåg i den är att ekonomiska och miljömässiga skäl skall väga lika tungt. Man får då inte bedriva t.ex. skövling av skog. Det viktigaste reglerna är annars att alla avverkad skog måste återplaneras samt att det på en fastighet aldrig får finnas mindre än 50% skog/kalmark yngre än 20 år.

Skog kan innehålla mycket alternativa intäkter utöver den rena skogen. Man kan te.x. arrendera ut jakträttigheter på skogen vilket kan ge intäkter på allt mellan 10-300kr på ha. I Vissa fall vill en teleoperatör sätta upp en mast på fastigheten vilket då ger lite hyresintäkter. Om det finns blåsiga kullar på fastigheten kan man sitta på en riktigt guldgruva antingen kan man då ställa upp ett eget vindkraftverk (2Mw kostar ca. 20-35 Mkr) eller så låter man någon annan ställa upp ett vindkraftverk och då kan man a ut arrende på många gånger upp mot 100 000kr per år och vindkraftverk (normalt 3-5% av omsättningen). Vindkraftverk är dock tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och det kan ta flera år innan en sådan miljöprövning går igenom. Däremot så är det i allemansrättens land helt fritt att plocka bär och svamp från vilken skog man vill. Vill man däremot plocka själv är det ju fritt fram att fylla på matkällaren eller sälja blåbärsylt på torget. PÅ sikt kommer det säkert utvecklas nya anvädningsområden för mark och skogsråvara. Sverige sitter ju på stor möjligheter att t.ex. utveckla biodiesel ur tallolja.

Men är det då inte väldigt jobbigt att äga skog?
Här kan man nog se på två olika sätt. Det kan vara mycket jobbigt att äga skog om man sköter om alla drift själv, som röjning, gallring, ekonomi, plantering, avverkning osv. Precis på samma sätt som det är mycket jobbigt att äga ett hyreshus om man sköter om all drift och underhåll själv. Pga att ägarna av vår svenska skog förändras betydligt de senaste 30 åren och många idag inte längre bor i skogen så har det också blivit allt mer vanligt att man likt ett hyreshus hyr in någon som tar hand om driften och idag erbjuder de allra flesta skogsbolagen skogsbruksavtal dvs där skogsbolaget tar hand om alla praktiska göromål som man själv inte vill sköta om.

Med tanke på skogens avkastning där skogen växer varje år utan något vidare kassaflöde men med förmodat stor avkastning i framtiden samt att det normalt drivs som näringsverksamhet öppna stora möjligheter för en viss typ av köpare. Nämligen de som idag driver mycket framgångsrika enskilda företag med större intäkter än vad man egentligen behöver i lön. Sådana individer kan då köpa en "billig" skog med väldigt mycket ungskog och därmed kostnader och på så sätt kvitta inkomsterna från den andra näringsverksamheten med "förlusten" i skogen. Skogen växer sedan med tiden till sig ock kanske väljer man då att sälja skogen som då är mycket mer värdefull och dessutom blir en kapitalvinst…. En utmärkt pensionsförsäkring för dessa enskilda företagare, hörde jag någon nämna konsult och skogsägare, Göran Persson?

Så är då skogen en bra eller dålig investering? Framförallt är skog en mycket trygg och stabil realinvestering som på sikt kan tänkas ge några procent högre avkastning än inflationen i mångt och mycket vad den tänkbara avkastningen från hyreshus kan ge. Dessutom är skog ett synnerligen gott inflationsskydd i motsats .ex. många aktier. Självklart är det också på det sättet att man kan köpa dyrt och billigt vilket i högsta grad påverkar den långsiktiga avkastningen från skogen samt givetvis också katastrofer som stormar och skogsbränder. Men spring nu inte och köp skog bara baserat på detta blogginlägg. Ett bra tips kan vara att läsa boken SKOG den är mycket läsvärd.

Jag själv skulle mycket väl kunna tänka mig i framtiden äga en liten plätt skog om den gick att köpa för ett attraktivt pris i närheten. Kanske också en hel del av sentimentala skäl då jag tycker om att vistas i skog och mark och varför då inte i sin egen?

På bild, lite svensk skog

onsdag 6 augusti 2008

Aktieutdelning från investmentbolag



I samband med att Investmentbolag släpper sin andra kvartalsrapport så brukar man allid kunna med någorlunda säkerhet räkna ut vad årets aktieutdelning kan komma tänkas bli dvs den aktieutdelning som delas ut våren 2009. Industrivärden t.ex är som sagt ett rent investmentbolag med idel börsnoterande aktier som tillgångar och man omfattas då fullt ut av skattereglerna för svenska investmentbolag som jag skrivit om i tidigare blogginlägg för ung ett år sedan och då istället använde Öresund som exempel.

De svenska reglerna för fonder och investmentbolag finns för att aktieägare inte skall trippelbeskattas utan "bara" dubbelsbeskattas dvs först så betalar ett bolag skatt på dess vinster och sedan så betalar aktieägarna skatt på aktieutdelning vilket betyder att en utdelad vinstkrona först beskattas med 28% i bolagsskatt och sedan 30% i utdleningsskatt. Om det då finns en fond eller Investmentbolag mellan aktierna och dess ägare så skulle ju detta betyda att vinsterna trippelbeskattades om investmentbolagen beskattades. Därför är det på så vis att rena investmentbolag slipper att betala skatt så länge man själv i egen utdelning delar ut minst det skattepliktiga beloppet dvs ett svenskt investmentbolag kan inte samla vinster på hög (då måste man skatta). I det skattepliktiga beloppet för investmentbolag finns följande:

* intäktsräntor är skattepliktiga medan utgiftsräntor och förvaltningskostnader är avdragsgilla
* mottagen utdelning är skattepliktig medan lämnad utdelning är avdragsgill
* realisationsvinster på aktier är skattefria men i gengäld beskattas en schablonintäkt, som uppgår till 1,5 procent av aktieportföljens marknadsvärde vid beskattningsårets ingång. Schablonintäkt utgår inte för näringsbetingade aktier, som utgörs av onoterade aktier samt marknadsnoterade aktier för vilka innehavet motsvarar minst 10 procent av röstetalet. För att marknadsnoterade näringsbetingade aktier skall exkluderas ur underlaget för schablonintäkt krävts att de innehafts i minst ett år.

Vad medför nu detta för Industrivärden den kommande utdelningen?

Vi börjar med schablonintäkten på 1,5%. Då Industrivärden mestadels äger aktier där man äger mer än 10% av röstetalet men under år 2007 köpte upp sig kraftigt i Volvo där man inte äger så mycket aktier så beräknas schablonskatten för år 2008 på 13% av aktieportföljen enligt Industrivärdens egen information på deras hemsida. Vid ingången av år 2008 uppgick aktieportföljens storlek till 65 844Mkr. Vilket då betyder att Schblonskatten blir ung 128Mkr.

Sedan måste vi ta med inkommande aktieutdelningar och andra intäktsräntor. Här tar vi hjälp av Q2 rapporten där man i resultatrapporten kan läsa att Industrivärden har fått utdelningar på 2908 Mkr på detta skall vi sedan lägga aktieutdelningen från Hemtex på ett par miljoner dvs ung. 2910 Mkr kommer Industrivärden få i inkommande utdelningar. Några direkta inkomsträntor blir det inte att tala om då bolaget är ganska häftigt belånat.

Sedan tillkommer då avdragen som vi måste räkna av dessa 3038Mkr. Det första avdraget är den ränta som Industrivärden betalat sina lån. Första halvåret uppgick räntan till 252 Mkr så vi kanske kan gissa att ränteutgifterna på helåret hamnar på kanske 520Mkr om det inte görs några större förändringar i portföljen. Sedan skall vi också räkna av dels kostnaderna för förvaltningen dvs lön till de anställda, pensioner, julbord, styrelsemöten och kopieringsmaskiner som Industrivärden gör av med samt nettoresultatet av den korta handeln (som drivs i ett dotterbolag som är rörelsedrivande i värdepappershandel). I år så har man ju gjort förluster på trejdingen vilket medför att det är en kostnad på 38Mkr hitllis i år så vi får nog räkna med att de dystra tiderna fortsätter och detta på helåret ger kostnader på 80Mkr på helåret.

Kalkylen ser då ut så här:

Inkomster och schablon: 3038Mkr

Avdrag: 600 Mkr

Utdelningspliktig summa: 2438Mkr

Antal aktier: 386,271 Miljoner aktier

Utdelningspliktig summa per aktie: 6,31 kr per aktie

Mao så tror jag att Industrivärden kommer höja aktieutdelningen till nästa år med ungefär +20%(!) så man slipper betala skatt och skälet för detta är främst den goda direktavkastningen från Volvo där man köpt mycket aktier som överstiger låneräntan och då höjer det utdelningspliktiga resultatet samt också det faktum att Handelsbanken som är ett av Industrivärdens största innehav gjorde en extra utdelning till följd av försäljningen av SPP. Med tanke på de skakiga tiderna och osäkra konjunkturutsikterna där kanske aktieutdelningar måste sänkas i framtiden så tror jag att Industrivärden kommer hålla kvar sin ordinarie utdelning på 5kr per aktie men däremot så kommer man till kommande årstämma föreslå aktieägarna att rösta för en extra utdelning om 1kr eller kanske 1,25kr per aktie dvs en sammantagen utdelning på ung 6kr på aktie. Idag ger detta en direktavkastning på över 7% på C-aktien till följd av rabatten. Förutsättningen för att denna höga utdelning skall bibehållas även 2009,2010 osv kräver att innehavsbolagen ökar sin ordinarie utdelning de kommande åren. Främst gäller detta de största innehaven som får störst effekt på Industrivärden dvs. Sandvik, SHB, SSAB, SCA, Ericsson och Volvo. Med tanke på Industrivärdens skuldsättning så tror jag det kan bli ett visst tryck från deras sida att portföljbolagen skall vara ganska friskosta med utdelningar. I Ett sådant läge är det bra att majoriteten av Industrivärdens innehav är bra stadda i kassan.

Aktuellt substansvärde på aktien är idag ung. 106-107 kr och substansrabatten är därmed ung 23%.

tisdag 5 augusti 2008

Bubblor kommer och går



Idag har jag läst två intressanta inlägg. Dels den förre riksbanksledamoten Willy Bergström som skrivit om bubblor i finansmarknaden och jag håller med honom till viss att Riksbanken i högre grad bör uppmärksamam bubblor dels ett blogginlägg på samma tema av Charlie som skriver bloggen klirr-i-kassan. Båda tar upp hur skadliga olika bubblor av olika slag kan ar för samhällsekonomin. Det finns mängder med historiska exempel på bubblor av olika slag allt från Tulpanhysterin i Holland, fastighetsyran i Japans storstäder på 80-talet, ITbubblan runt millenniumskiftet, Järnvägsobligationer på 1800-talet, inflationsbubblor, Guldbubblan i slutet av 70-talet, valutor, oljekriser, svenska fastigheter på 80-talet och listan kan byggas på i nästan oändlighet. Bubblor som blåses upp och som sedan pyser ut kan var oerhört smärtsamma om man själv är mitt ibland den och oftast är det synnerligen svårt att avgöra om det är en bubbla eller inte. Oftast tanker vi bilen, köper hus, investerar i aktier åker på semester och betalar räntor egentligen utan en minsta tanke om det rimliga eller orimliga i dagens priser.

Det finns alltid flera olika aktörer i spekulationsbubblor. Allt från investerare dvs dom som investerar i en tillgång för att dra nytta av en värdeuppgång, spekulanter dvs sådana som kanske tror att det kan vara en bubbla och som då vill tjäna pengar och allt som oftast finns det "mäklare" dvs de som köper och säljer tillgångar och som tjänar pengar på transaktionerna och allt som oftast finns också utlånare dvs de som förser marknaden med likviditet. Mäklare och utlånare som som bekant allt som oftast är en del av den finansiella sektorn. Tyvärr är det ofta så att den finansiella sektorn ensamt får ta på sig ansvaret för bubblor som uppkommer dessutom är det ofta så att den finansiella sektorn dessutom oftast får ganska stora förluster den dagen en bubbla pyser ut. Speciellt i de fall det i bubblan ligger mycket lånat kapital som i fallet av dagens finansbubbla i främst USA. Den finansiella sektorn är i högsta grad ofta delaktiga i just förmedlandet av tillgångarna som är utsatta för spekulation och ofta kan den som köper olika form av investeringar känna sig ha fått helt fel information om en typ av investering. Den som köpte en kombinationsobligation kanske trodde han köpte en lågriskinvestering, den som fick rådet av sin bank att satsa på aktiefonder för föräldraarvet är säkerligen fly förbannad när fonderna gått ned 30-40% och lika så känner sig säkert den som satsade på en lågriskhedefond ganska besviken när de historiska avkastningarna ifrån denna hedgefond visade sig helt uppåtväggarna när fondens hela marknad havererar, lika så kan den som idag har svårt att betala sina bostadslån känns sig besviken på banken som nu minsann har höjt räntan mer än reporäntan eller ställer sig från om hur banken kunde lura på sina kunder så höga lån. Den som köpte en aktieindexobligation eller satte in pengarna på ett högräntekonto känner sig säkert mycket besviken den dag det visade sig att banken blev insolvent och sparpengarna försvann upp i rök…

Efter bubblor har briserat uppkommer alltid krav på reglering och åtgärder för vad som borde gjorts för att undvika bubblan. I dagsläget kan man höra debatter om hur spekulation i råvaror borde förbjudas då det knappast är så att de flesta som köper råvarucertifikat egentligen vill köpa 4 ton majs eller 1200 fat nordsjöolja, åtgärder mot att stävja blankning för hur kan man få lova att sälja aktier som man inte äger?, Vad skall göras för att banker inte skall låna ut så mycket pengar då dom besvisligen kastat pengar efter låntagare?, hur kan man få bostadslån för mer än bostaden är värd? Hur kan man få bunta ihop subprimelån med statsobligationer och sälja detta som AAA obligationer? Osv osv. För knappa 10 år sedan var det debatter om optionsprogram och hur AP-fonder med våra pensionspengar kunde investera i sådana bolag som Information Highway oh Framfab. Regleringar infördes på många håll och kanter och säkerligen får vi nu om något år se ytterligare iver från lagstiftare att stävja upp finansmarkanden.

I grunden är det alltid vi själva som måste bära ansvar för våra investeringar, våra husköp, vår konsumtion och vårt sparande. Det är vi samhällsmedborgare som ligger bakomspekulationer och det är också vi som måste betala för spekulationen i efterhand precis som vilken bakfylla som helst. Ofta höjs det röster för att banker borde "brinna" eller helt tvärt om att staten måste gå in och ta över vissa banker för att rädda ekonomin. I USA använder man sig av båda alternativen och personligen kan jag tycka att flera av "räddningsoperationerna" är synnerligen märkliga och inte något som jag på lång sikt tror främjar en god utveckling. Utskickade chackar till insolventa låntagare, checkar till trafikanter så man slipper betala det höga oljepriset, blankningsförbjud av vissa bankaktier, statligt garanterade av Fennie och Freddies obligationsportfölj men inget statligt övertagande av aktier.

Bubblor kommer och går som sagt. Det vi kan lära oss är att inte med hull och hår dras med i dem och vi bär ALLLTID ett ansvar för vårt lånande, konsumerande, sparande och investerande. Däremot bör man nog inte lyssna speciellt intresserat på individer som säger att allt är et enda stort spel med allt som har med värdepapper att göra är ett enda stort bingolotto ty bakom varje aktie finns ett företag med anställda och ägare, bakom varje råvarutermin finns det en råvara osv i högsta grad verkliga produkter.

För övrigt kan man konstatera att det idag blev ganska "trångt i dörröppningen" när många ville köpa aktier igen….

måndag 4 augusti 2008

Industrivärdens aktiehandel på krita, allt mer besvärligt

Idag var det Industrivärdens tur att presentera sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet och denna rapport är ett skolexempel som visar på problemet med att handla aktier på krita. För ung ett år sedan så började Industrivärden handla aktier i Volvo för stora summor samtidigt som man stöttade SSAB med en nyemission vid förvärvet av IPSCO. För Industrivärden var detta stora affärer och de stora inköpen gjordes med lånade pengar genom ett längre obligationslån som man tog upp strax innan förvärvet. Summasummarum var att man kunde utöka sin aktieportfölj med fler SSAB och Volvo aktier fast i gengäld var man tvungen att börja betala ränta på lånet. I det läget så var skuldsättningen i Industrivärden förhållandevis låg till en skuldsättnings till knappt 15%. Industrivärden hade också bra kontroll på sitt operativa kassaflöde dvs de flesta innehaven förväntades öka sina aktieutdelningar och Industrivärden kunde på så sätt få ett visst anstånd med att betala ut den egna aktieutdelningen. Huruvida man gav sig in en maktkamp med Christer Gardell som året innan köpt in sig stort i Volvo eller om man såg ett gyllene köpläge i just Volvo låter jag vara osagt.

Inlägg för ett år sedan

Ganska lagom till Industrivärden sedan hade handlat sina aktier började aktiemarknaden så sakteliga vända ned och har i mångt och mycket varit ganska kraftigt fallande sedan dess med en börs som har gått ned ung. 40%. Givetvis har detta drabbat en skuldsatt aktör som Industrivärden dubbelt dvs lånen är lika höga (något lägre till följd av det operativa kassaflödet) med aktieportföljen vänt ned. Hävstången i denna belåning medför att det egna kapitalet i Industrivärden fallit i skarpare takt än vad portföljen egentligen motiverade. Industrivärdens substansvärde har därför gått ned i högsta grad väsentligt och i samma takt som substansvärdet har gått ned har också Industrivärdens skuldsättning gått upp och befinner sig idag över 20% vilket i alla fall tidigare var Industrivärdens maxtak för hur hög skuldsättning man kan tänka sig. En skuldsättning på 20% är i och för sig kanske inte någon direkt dunderhög skuldsättning som knappast medför att bolaget är överbelånat men dock medför att det kanske inte är dags att dra på sig mer skulder och öka risknivån i portföljen. Dessutom riskerar man ju högre skuldsättning i fall aktiemarknaden skulle vända ned.

Industrivärdens VD sade idag att han tyckte att det inte var någon direkt fara för skuldsättningen och han tyckte också att Industrivärdens innehav var mycket lågt prissatta på börsen oh har defakto en direktavkastning som ligger klart högre än låneräntan på obligationslånet som ligger på 4,6% i alla fall 4-5 år till. Så det var bara att vänta på att aktiemarknaden "skulle nyktra till" så skulle prissättningen på aktierna återgå till normalläge vilket skulle vara en bra bit högre än dagens nivåer. Kanske har den gode Herr Nyrén rätt i att börsen generellt det är lågt värderad men i ett sådant läge skulle man ju gärna önska att Industrivärden kunde köpa mer aktier, dagens skuldsättning gör detta i mångt och mycket omöjligt och enda chansen till större förändringar av portföljen är om Industrivärden väljer att sälja aktier för att köpa något annat. Knappast något läge man vill vara i om man vill köpa aktier.

Industrivärdens investmentbolagskollega Investor har i mångt och mycket gjort precis tvärt om mot Industrivärden då man sålt av stora poster aktier under de senaste 1,5 åren. Många gånger dessutom till priser betydligt högre än börskurser. Idag så sitter Investor med en mycket stor nettokassa på knappt 15Mdr som kan komma väl till pass för att utöka sina investeringar de kommande åren. Industrivärden lär säkerligen nu dras med skuldsättning under en ganska lång tid. Hur skulle man då kunna lösa upp denna knut? Nyemission är fullkomligt uteslutet med hänvisning till substansvärdesrabatten. Däremot kanske det ligger nära tillhands att Indsutrivärden väljer att söka upp en ny ägare för något av innehaven. Kanske säljer man Ericsson till Investor som kanske skulle må bra av en dominerande huvudägare. Kan dock bli budplikt situationer i sådana fall. Kanske blir SSAB eller Munters uppköpta? Ett annat alternativ är att man väljer att sälja aktier till sin egen Huvudägare Lundbergs genom att Lundbergs köper upp sig i t.ex. Sandvik eller Handelsbanken. Eller att Holmen köper upp t.ex. tryckpappers verksamheten i SCA som då kan välja att dela ut pengar till Industrivärden genom ett inlösenprogram som kan minska ned skuldsättningen.

Som mindre småsparare tycker jag vi kan lära oss ganska mycket på denna historia. Handlar man aktier för lånade pengar finns det alltid en risk att detta medför att möjligheterna att köpa mer aktier i fall aktiemarknaden "blir på fyllan" blir allt mer begränsade. Dessutom så tenderar ju också räntenivåer att gå upp samtidigt som aktiemarknaden går ned vilket kan göra situation än med prekär likt de gjort för Industrivärden och Mats O Sundqvist t.ex.
MediaCreeper