Visar inlägg med etikett redovisning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett redovisning. Visa alla inlägg
torsdag 8 november 2012
Vilken information skall man som mindre aktieägare kunna ta del av?
Häromdagen gick ett antal börs-VD ut i affärspressen (den lilla rosa) och skrev en debattartikel över att man ville ta bort kraven på delårsrapporter. Givetvis som ett brev på posten gick nätmäklarnas sparekonomer (Välkommen Aktiespararnas fd VD Gunter Mårder nu på Nordnet) ut och beklagade sig över detta, liksom banker, analytiker mm mm. Lite kort sammanfattat så har finansmarknaden givetvis synpunkter på detta. Vilket inte är så konstigt då dessa lever på att folk handlar aktier, att det blir spännande rapportdagar då aktiekusrer gör stora gupp under stor omsättning och analytiker lägger pannan i djupa veck och kan analysera vinstmarginaler, prognoser och kvartalstendenser. och inte minst det nästan mytomspunna om Många i finansbranschen får sin försörjning kort och gått från detta och förändringar blir då ett hot mot den egna verksamheten.
Jag måste säga att jag till viss del förstår VDarna. En börsnotering medför enormt massa krav av ordningssamma och även rent formalistiska krav. Dokumentet med börsens noteringskrav är över 50 sidor tjockt! Som bolaget till punkt och pricka måste följa för att inte riskera straffavgifter eller i värsta fall en avstängning från börsen. Allt från krav på styrelser, free-float i aktier, informationskrav, vinstvarningar och krav på att upprätta kvartalsrapporter i enlighet med en viss redovisningsstandard och att detta och hur dessa till punkt och pricka skall upprättas. Någon som då bolagen måste bygga upp hela IR och ekonomifunktionen att hantera, enbart för att hantera kraven för börsnotering och något som inte ger vinst i plånboken.
Men å andra sida så bör ett bolaget givetvis ha en god informationsgivning. Ett företag måste informera på ett klart och tydligt sätt över verksamhetens utveckling och fortskridande. Som mindre aktieägare är man ständigt utsatt för ett informationsunderläge då man kanske inte blir bjuden på julbord med bolagets IR avdelning som vissa analytiker. Nej då är det viktigt med formella krav på att bolag skall informera hela marknaden korrekt och tydligt. Men måste man göra detta genom specifikt kvartalsrapporter enligt "revisorstandard" IAS 34?
Jag kan sammantaget tycka att det faktiskt vore helt okej att skippa kvartalsrapporter upprättade enligt med alla dessa krav och födkrokar för redovnsingsekonomer och revisorer.
För mig hade det varit helt okej att ett bolag istället kanske skicka ut viss väldigt förenklad information om orderingång, fakturering och någon översiktig skrivning om bolagets vinst och kassaflöde låt säga varje månad istället för fyra kvartalsrapporter. Skulle ge mig som investerare lika god information även om såklart allt här i världen är relativ. Lite högre krav på större bolag och mindre krav på mindre. Logiskt sett borde detta kunna medför att bolag kan friställa resurser från formella krav till mer informella informationsbesked som är mer anpassade efter verksamhetens särart. Dvs ett flyttat fokus från redovisning till operativ verksamhet.
tisdag 29 juni 2010
Svar på lite frågor (Investors "jättekassa")
Hej Stockman
Avanzas kundtidning placera.nu skrev om Investor och då jag føljt dem en tid før att førr eller senare køpa lite så førsøker jag følja med och læsa vad som sker. Och då kom återigen æmnet om deras jættekassa upp, och frågan ær hur mycket som återstår av den i dagslæget? Har før mig att jag læste, tror det var hos dig, att de ju anvænt en stor del av Scaniapengarna, bla. på nyemissioner, och nu senast har de ju æven køpt mer i SAAB. Men hos Avanza skriver de fortfarande om Investors jættekassa så nu tænkte jag att jag måste kika lite på det innan jag køper något utan att veta vad jag køper.
/U
Hej U
Du har givetvis rätt i detta fall. Investor har inte på något sätt en nettokassa. Investor har idag en nettoskuld. Vid senaste kvatalsrapporten redovisade Investor en nettoskuld på lite drygt 1,3Mdr. Sedan dess har man delat ut egen utdlening och tagit emot utdelning och litar vi på Investors föredömliga årsredovisning (diagram höger sida sid. 39) så delade investor ut mer pengar än man tog emot och detta har då ökat skulden sedan kvartalsrapporten med mellan tummen och penkfingret omkring 600Mkr. Sedan har man då sedan senaste kvartalsrapporten köpt SAAB aktier för dryga miljarden. Sedan har Investor oftast en ganska stor "burnrate" i form av kostnader så man kan nog anta att Investor idag har en nettoskuld omkring 3Mdr (observera att min felmarginal i detta fall är synnerligen stor, då jag inte räknat på det).
Sedan har ju ändå Investor en stabil finansiell situation. Vid senaste kvartalsrapport hade man t.ex. tillgångar för 152Mdr och på denna summa är 3Mdr ingen större skuld om än på marginalen, 2% eller vad det nu blir.
Ur ett annat perspektiv har dock Investor en stor kassa, bruttokassa. De senaste åren har Investor tagit upp stora lån med lång löptid (snittlånen är bundna på 13 år idag). och när man tagit upp lån så får man som bekant pengar på bankboken men måste betala ränta, vid senaste kvartalsrapport så hade Investor upptagna lån på 22,6Mdr samtidigt som man hade likvida medel/"kassa" på 17,6Mdr. Sedan hade man korta finansiella placeringar på 2,5mdr, 800Mkr i fordringar, 300mkr i pensionskuld.
Ur det perspektivet så har mao Investor en mycket stor kassa och stor finansiell frihet. Man kan mer eller mindre göra vad man vill utan att fråga banken om lov.
Men scaniapengarna är "slut" numera och fortsatta investeringar handlar om att antingen sälja tillgångar eller att öka sin nettoskuldsättning även om man handlar för likvida medel.
Avanzas kundtidning placera.nu skrev om Investor och då jag føljt dem en tid før att førr eller senare køpa lite så førsøker jag følja med och læsa vad som sker. Och då kom återigen æmnet om deras jættekassa upp, och frågan ær hur mycket som återstår av den i dagslæget? Har før mig att jag læste, tror det var hos dig, att de ju anvænt en stor del av Scaniapengarna, bla. på nyemissioner, och nu senast har de ju æven køpt mer i SAAB. Men hos Avanza skriver de fortfarande om Investors jættekassa så nu tænkte jag att jag måste kika lite på det innan jag køper något utan att veta vad jag køper.
/U
Hej U
Du har givetvis rätt i detta fall. Investor har inte på något sätt en nettokassa. Investor har idag en nettoskuld. Vid senaste kvatalsrapporten redovisade Investor en nettoskuld på lite drygt 1,3Mdr. Sedan dess har man delat ut egen utdlening och tagit emot utdelning och litar vi på Investors föredömliga årsredovisning (diagram höger sida sid. 39) så delade investor ut mer pengar än man tog emot och detta har då ökat skulden sedan kvartalsrapporten med mellan tummen och penkfingret omkring 600Mkr. Sedan har man då sedan senaste kvartalsrapporten köpt SAAB aktier för dryga miljarden. Sedan har Investor oftast en ganska stor "burnrate" i form av kostnader så man kan nog anta att Investor idag har en nettoskuld omkring 3Mdr (observera att min felmarginal i detta fall är synnerligen stor, då jag inte räknat på det).
Sedan har ju ändå Investor en stabil finansiell situation. Vid senaste kvartalsrapport hade man t.ex. tillgångar för 152Mdr och på denna summa är 3Mdr ingen större skuld om än på marginalen, 2% eller vad det nu blir.
Ur ett annat perspektiv har dock Investor en stor kassa, bruttokassa. De senaste åren har Investor tagit upp stora lån med lång löptid (snittlånen är bundna på 13 år idag). och när man tagit upp lån så får man som bekant pengar på bankboken men måste betala ränta, vid senaste kvartalsrapport så hade Investor upptagna lån på 22,6Mdr samtidigt som man hade likvida medel/"kassa" på 17,6Mdr. Sedan hade man korta finansiella placeringar på 2,5mdr, 800Mkr i fordringar, 300mkr i pensionskuld.
Ur det perspektivet så har mao Investor en mycket stor kassa och stor finansiell frihet. Man kan mer eller mindre göra vad man vill utan att fråga banken om lov.
Men scaniapengarna är "slut" numera och fortsatta investeringar handlar om att antingen sälja tillgångar eller att öka sin nettoskuldsättning även om man handlar för likvida medel.
torsdag 17 juni 2010
Kassaflöde for dummies
Häromdagen lyckades jag på något mirakulöst sätt logga in i statistikprogrammet google analytics och se vilka av de inlägg jag skrivit i denna blogg som varit mest populära. Flera av de allra mest lästa inläggen var de som innehöll rubriken …for dummies (följande inlägg är förresten allra vanligast att ni har läst) som jag skrivit ett antal.
Så jag tänkte passa på att skriva ett inlägg inom samma genre, denna gång blir det kassaflöde for dummies.
Jag vill först klargöra att jag är tekniskt sett totalt okunnig inom redovisning och har inte några studier inom detta område (okej några få poäng inom personalekonomi). Sedan har jag läst ekonomiska rapporter från börsbolag under dryga 10-talet år så en viss hum har jag kanske. Om än som lekman och detta inlägg är att betrakta som personligt.
Alla börsbolag redovisar i sina kvartalsrapporter tre typer av rapporter. Det är en resultatrapport, något som oftast tilldrar sig allra mest intresse där bolaget talat om vilken vinst man gjort och affärstidningarna basunerar ut om denna vinst var bättre eller sämre än genomsnittet av gissningarna av sveriges vassaste knivar i börslådan och om det var en chock, explosion eller katastrof (sätt valfritt ord före eller efter dessa ord så har du rubriken i DI eller SvD.
Sedan har vi då balansräkningen som talar om företagets ekonomiska ställning med tillgångar och skulder och det som är över när skulderna är dragna till aktieägarna det sk. Egna kapitalet.
Sist så har man en tredje uppställning den sk. Kassaflödesrapporten dvs sammanställning av in och utbetalningar som är genomförda.
För att exemplifiera kassaflödesrapporen i en ”for dummies” variant så använder vi denna gång ett exempel och vi tar företaget Systemair som lämpligtvis avger sin bokslutkommunike när de flesta andra skickar ut sin rapport för första kvartalet.
Den ser ut som följer
Rörelseresultat 66,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 20,1
Finansiella poster -2,8
Betald inkomstskatt -35,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital 48,6
Förändring av rörelsekapital 18,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten -21,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28,5
Periodens kassaflöde 16,8
Likvida medel vid periodens början 73,8
Omräkningsdifferenser i likvida medel -4,7
Likvida medel vid periodens slut 85,9
Innan vi går in på kassaflödesrapporten i detalj så måste först förklara skillnaden mellan ett positivt kassaflöde och en ”vinst” som bolaget gör. I den enklaste av världar köper företaget en maskin med den maskin tillverkar man sedan produkter av varor man köper (och betalar sin personal givetvis) in och efter låt säga 5 år så är maskinen utsliten och byts ut. I resultatrapporten fungerar detta på så sätt att man köper maskinen för kanske 100 000kr sedan skriver man av maskinen i sin bokföring på kanske 5 år med samma summa varje år, i detta faller så är maskinen en kostnad för företaget om 20 000kr per år fast det är ju inga pengar som den kostar mer än i bokföringen. Detta medför att resultaträkningen inte påverkas när man köper in eller ersätter maskinen, superförenklat. Kassaflödet det fungerar ju på så sätt att man betalar pengar för maskinen sedan gör man inga andra betalningar mer än löpande kostnader såsom löner, ström, momsinbetalningar och råvaror mm. innan det är dags att köpa en ny maskin. Kassaflödet handlar alltså om pengar in och ut, inte vinster på pappret. Ibland stämmer det ganska bra mellan resulat och kassaflöde, ibland stämmer det inte alls.
Kassaflödesrapporterna är normalt sett uppdelade i olika segment först tar man rörelsersultatet från resultatrapporten man lägger till någon rad om vilka ”kostnader” som inte finns i verklighetens pengar (t.ex. avskrivningar) då får vi ett ”pengaöverskott” (eller underskott) från den löpande verksamheten. Här har vi då inkluderat inkomsterna från försäljning minus löpande kostnader kan man säga. Någon rad om skatter ofta. Och någon rad om de räntor man betalat till banken. För systemair blir detta kassaflöde från verksamheten 66Mkr+20Mkr i ”justeringar” (läs avskrivningar oftast)-2,8Mkr till banken i räntor och -35Mkr till Skattmasen. Kvar blir ett överskott på 48,6Mkr.
Sedan har vi normalt sett en viktig rad som okså ingår i kassaflödet från verksamheten och det är förändring av rörelsekapitalet dvs hur har bolaget karvat eller lagt till i sin balansräkning. Man kanske har sålt av hela sitt lager exempelvis eller så har man byggt upp en stort lager. I systemairs fall är denna summan 18,1Mkr, dvs man har tagit 181 mkr från sin balansräkning genom att sälja av tillgångar i högre grad än man ”köpt in”. Anledningen till att man särredovisar detta är givetvis att detta många gånger är ”one timers” ett lager kan man ju bara sälja av en gång sedan är det tomt
Då ökar kassaflödet givetvis från den löpande verksamheten i systemairs fall till 66,7Mkr.
Sedan kommer vi ner på investeringsverksamheten . Hur mycket har bolaget investerat i nya tillgångar? I Systemair fall så har man gjort investeringar i maskiner, datorer eller andra materiella tillgångar om -21,4Mkr dvs invetseringarna har kostat pengar. Denna siffra är ofta intressant att ställa mot justeringarna mot rörelseresultet. Detta för att se att bolagets investeringar håller någorlunda jämn takt med avskrivningarna. Investerar man mycket mindre än man skriver av under lång tid ja då kommer bolaget i framtiden att hamna i ett läge där mycket tillgångar blir gamla så att säga.
Nästa rad i fallet systemair är kassaflöde från finansiering och kortfattat berättar denna summa hur företaget har agerat med sin bank. Har man tagit upp lån så har man ”fått” pengar av banken har man amorterat så har man ”givit åter” pengar till banken. I fallet Systemair så har man -28,5 i kassaflöde från finansiering dvs man har amorterat 28,5Mkr av sina skulder dvs företaget har krymt sin balansräkning med blivit av med skulder.
Sammanfattar vi läget efter dessa rader då får vi ett kassaflöde från redovisningsperioden, totalt sett.
Kvar är sedan ingående likvida medel dvs den summa pengar på bankontot som man hade när perioden började 73,8Mkr i fallet Systemair. Sedan en liten rad om omräkningsförändringar av dessa likvida medel. Kanske hade man t.ex. pengar på ett bankonto i grekland genom ett grekiskt bolag och i takt med försvagningen av Euron vs. Kronan så får man lov att värdera ner sina kontanter 4,7Mkr i förlust gör tex. Systemair under denna period.
Så summa summarum hade då Systamair 73,8Mkr i likvider i början, under perioden har man fått ett överskott på 16,8Mkr och sedan har man en liten valuta förlust på 4,7Mkr och följaktligen har man då när perioden är slut 85,9Mkr på banken.
Jag vet inte om jag förvirra mer än jag förklara kanske men det har kanske med att detta var inlägg nummer 600
Så jag tänkte passa på att skriva ett inlägg inom samma genre, denna gång blir det kassaflöde for dummies.
Jag vill först klargöra att jag är tekniskt sett totalt okunnig inom redovisning och har inte några studier inom detta område (okej några få poäng inom personalekonomi). Sedan har jag läst ekonomiska rapporter från börsbolag under dryga 10-talet år så en viss hum har jag kanske. Om än som lekman och detta inlägg är att betrakta som personligt.
Alla börsbolag redovisar i sina kvartalsrapporter tre typer av rapporter. Det är en resultatrapport, något som oftast tilldrar sig allra mest intresse där bolaget talat om vilken vinst man gjort och affärstidningarna basunerar ut om denna vinst var bättre eller sämre än genomsnittet av gissningarna av sveriges vassaste knivar i börslådan och om det var en chock, explosion eller katastrof (sätt valfritt ord före eller efter dessa ord så har du rubriken i DI eller SvD.
Sedan har vi då balansräkningen som talar om företagets ekonomiska ställning med tillgångar och skulder och det som är över när skulderna är dragna till aktieägarna det sk. Egna kapitalet.
Sist så har man en tredje uppställning den sk. Kassaflödesrapporten dvs sammanställning av in och utbetalningar som är genomförda.
För att exemplifiera kassaflödesrapporen i en ”for dummies” variant så använder vi denna gång ett exempel och vi tar företaget Systemair som lämpligtvis avger sin bokslutkommunike när de flesta andra skickar ut sin rapport för första kvartalet.
Den ser ut som följer
Rörelseresultat 66,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 20,1
Finansiella poster -2,8
Betald inkomstskatt -35,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital 48,6
Förändring av rörelsekapital 18,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten 66,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten -21,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28,5
Periodens kassaflöde 16,8
Likvida medel vid periodens början 73,8
Omräkningsdifferenser i likvida medel -4,7
Likvida medel vid periodens slut 85,9
Innan vi går in på kassaflödesrapporten i detalj så måste först förklara skillnaden mellan ett positivt kassaflöde och en ”vinst” som bolaget gör. I den enklaste av världar köper företaget en maskin med den maskin tillverkar man sedan produkter av varor man köper (och betalar sin personal givetvis) in och efter låt säga 5 år så är maskinen utsliten och byts ut. I resultatrapporten fungerar detta på så sätt att man köper maskinen för kanske 100 000kr sedan skriver man av maskinen i sin bokföring på kanske 5 år med samma summa varje år, i detta faller så är maskinen en kostnad för företaget om 20 000kr per år fast det är ju inga pengar som den kostar mer än i bokföringen. Detta medför att resultaträkningen inte påverkas när man köper in eller ersätter maskinen, superförenklat. Kassaflödet det fungerar ju på så sätt att man betalar pengar för maskinen sedan gör man inga andra betalningar mer än löpande kostnader såsom löner, ström, momsinbetalningar och råvaror mm. innan det är dags att köpa en ny maskin. Kassaflödet handlar alltså om pengar in och ut, inte vinster på pappret. Ibland stämmer det ganska bra mellan resulat och kassaflöde, ibland stämmer det inte alls.
Kassaflödesrapporterna är normalt sett uppdelade i olika segment först tar man rörelsersultatet från resultatrapporten man lägger till någon rad om vilka ”kostnader” som inte finns i verklighetens pengar (t.ex. avskrivningar) då får vi ett ”pengaöverskott” (eller underskott) från den löpande verksamheten. Här har vi då inkluderat inkomsterna från försäljning minus löpande kostnader kan man säga. Någon rad om skatter ofta. Och någon rad om de räntor man betalat till banken. För systemair blir detta kassaflöde från verksamheten 66Mkr+20Mkr i ”justeringar” (läs avskrivningar oftast)-2,8Mkr till banken i räntor och -35Mkr till Skattmasen. Kvar blir ett överskott på 48,6Mkr.
Sedan har vi normalt sett en viktig rad som okså ingår i kassaflödet från verksamheten och det är förändring av rörelsekapitalet dvs hur har bolaget karvat eller lagt till i sin balansräkning. Man kanske har sålt av hela sitt lager exempelvis eller så har man byggt upp en stort lager. I systemairs fall är denna summan 18,1Mkr, dvs man har tagit 181 mkr från sin balansräkning genom att sälja av tillgångar i högre grad än man ”köpt in”. Anledningen till att man särredovisar detta är givetvis att detta många gånger är ”one timers” ett lager kan man ju bara sälja av en gång sedan är det tomt
Då ökar kassaflödet givetvis från den löpande verksamheten i systemairs fall till 66,7Mkr.
Sedan kommer vi ner på investeringsverksamheten . Hur mycket har bolaget investerat i nya tillgångar? I Systemair fall så har man gjort investeringar i maskiner, datorer eller andra materiella tillgångar om -21,4Mkr dvs invetseringarna har kostat pengar. Denna siffra är ofta intressant att ställa mot justeringarna mot rörelseresultet. Detta för att se att bolagets investeringar håller någorlunda jämn takt med avskrivningarna. Investerar man mycket mindre än man skriver av under lång tid ja då kommer bolaget i framtiden att hamna i ett läge där mycket tillgångar blir gamla så att säga.
Nästa rad i fallet systemair är kassaflöde från finansiering och kortfattat berättar denna summa hur företaget har agerat med sin bank. Har man tagit upp lån så har man ”fått” pengar av banken har man amorterat så har man ”givit åter” pengar till banken. I fallet Systemair så har man -28,5 i kassaflöde från finansiering dvs man har amorterat 28,5Mkr av sina skulder dvs företaget har krymt sin balansräkning med blivit av med skulder.
Sammanfattar vi läget efter dessa rader då får vi ett kassaflöde från redovisningsperioden, totalt sett.
Kvar är sedan ingående likvida medel dvs den summa pengar på bankontot som man hade när perioden började 73,8Mkr i fallet Systemair. Sedan en liten rad om omräkningsförändringar av dessa likvida medel. Kanske hade man t.ex. pengar på ett bankonto i grekland genom ett grekiskt bolag och i takt med försvagningen av Euron vs. Kronan så får man lov att värdera ner sina kontanter 4,7Mkr i förlust gör tex. Systemair under denna period.
Så summa summarum hade då Systamair 73,8Mkr i likvider i början, under perioden har man fått ett överskott på 16,8Mkr och sedan har man en liten valuta förlust på 4,7Mkr och följaktligen har man då när perioden är slut 85,9Mkr på banken.
Jag vet inte om jag förvirra mer än jag förklara kanske men det har kanske med att detta var inlägg nummer 600
måndag 22 mars 2010
Vad är en stark balansräkning del 2?
I föregående inlägg berördes översiktigt (for dummies) några faktorer som påverkar om en balansräkning är stark eller svag. En viktig sak att hänsyn till är tillgångarnas volalitet/svängningar och att alla skulder inte behöver vara skulder till en bank eller finansinstitut lika så behöver ju inte ”eget kapital” var en allt för säker tillgång
Låt mig ta några exempel. Pensionsskulder är en vanlig skuld att ha i balansräkningen då många tjänstepensioner är förmånsbaserade t.ex. att man får 20% av slutlönen i tjänstepension. Sedan säkrar företaget denna kostnad antingen genom preliminära försäkringspreier till exemplvis Alecta eller behåller skulden i egen räkning. Pensionsskulder beräknas försäkringstekniskt med riskfri ränta/avkastning. Pensionsskulder är således något som ökat många företags balansräkningar då den sjunkande räntan matematiskt ökat skulderna. Högre räntenivåer (med bibehållen försäkringsteknisk inflation)leder då omvänt till minskande pensionsskulder.
Andra volatila balansräkningsposter kan vara valuta. Ett vanligt fenomen i större svenska företag är att man har en förhållandevis omfattande försäljning i europeiska länder och ofta har man då också tagit upp lån i samma valuta som man har sina inkomster i. SCA är exempelvis ett företag med stor skuldbörda och försäljning i Euro. När nu Euron gått ned leder detta till att SCA får mindre omsättning och mindre vinster men i gengäld så ”försvinner” en hel del skuld vid omräkning till SEK som är företagets redovisningsvaluta. Med tanke på Euros kräftgång första kvartalet så får SCA miljarder i minskad nettoskuld (som inte syns i resultaträkningen) men i gengäld som sagt sämre omsättning och vinst. Gungor och karuseller.
Verkligt värde är ett annat begrepp i dagens redovisningsdagar. Enligt IFRS (internationell redovisningsstandard med både gott och ont i sig)så skall företag värdera sina tillgångar till verkligt värde. Mest utslag blir ju detta för exempelvis fastighetsbolag och resultaträkningen kan ju slås fram och tillbaka som en jojo när uppvärderingar eller nedskrivningar av fastigheter nu springer raka vägen genom resultaträkningen. Man inser också vilken stor redovisningsmässig resultateffekt som sådana händelser i relation till det löpande driftsnettot som kanske motsvarar några procent av fastighetsvärdet.
Goodwillposter är som bekant också en sak som i högsta grad är intressant att ha viss hum om. En goodwillpost uppstår när ett företag köper ett annat företag och man betalar mer för företaget än det köpta företagets egna kapital. Goodwillspostens storlek blir sedan köpepris minus köpta företagets eget kapital. Förr i tiden så var man i redovisning tvungen att skriva av goodwill varje år det skall idag inte göras utan man skall pröva om dotterbolag idag betingar samma pris på marknaden som när man köpte dem. Här kan det vara väldigt stora skillnader mellan olika företag, SEB har skrivit av samtlig goodwill från förvärven i Baltikum och redovisat detta som förluster, Swedbank har inte tagit några avskrivningar alls på sin goodwillpost. Lite märkligt kan jag som amatör tycka.
Även omvänd goodwill kan uppstå, när nu Spyker köper SAAB automobile för ett pris under eget kapital så gör man i redovisningens värld omedelbart en vinst(!) då eget kapital är högre än köpesumma, hur tokigt det än låter…i redovisningens värld.
Låt mig ta några exempel. Pensionsskulder är en vanlig skuld att ha i balansräkningen då många tjänstepensioner är förmånsbaserade t.ex. att man får 20% av slutlönen i tjänstepension. Sedan säkrar företaget denna kostnad antingen genom preliminära försäkringspreier till exemplvis Alecta eller behåller skulden i egen räkning. Pensionsskulder beräknas försäkringstekniskt med riskfri ränta/avkastning. Pensionsskulder är således något som ökat många företags balansräkningar då den sjunkande räntan matematiskt ökat skulderna. Högre räntenivåer (med bibehållen försäkringsteknisk inflation)leder då omvänt till minskande pensionsskulder.
Andra volatila balansräkningsposter kan vara valuta. Ett vanligt fenomen i större svenska företag är att man har en förhållandevis omfattande försäljning i europeiska länder och ofta har man då också tagit upp lån i samma valuta som man har sina inkomster i. SCA är exempelvis ett företag med stor skuldbörda och försäljning i Euro. När nu Euron gått ned leder detta till att SCA får mindre omsättning och mindre vinster men i gengäld så ”försvinner” en hel del skuld vid omräkning till SEK som är företagets redovisningsvaluta. Med tanke på Euros kräftgång första kvartalet så får SCA miljarder i minskad nettoskuld (som inte syns i resultaträkningen) men i gengäld som sagt sämre omsättning och vinst. Gungor och karuseller.
Verkligt värde är ett annat begrepp i dagens redovisningsdagar. Enligt IFRS (internationell redovisningsstandard med både gott och ont i sig)så skall företag värdera sina tillgångar till verkligt värde. Mest utslag blir ju detta för exempelvis fastighetsbolag och resultaträkningen kan ju slås fram och tillbaka som en jojo när uppvärderingar eller nedskrivningar av fastigheter nu springer raka vägen genom resultaträkningen. Man inser också vilken stor redovisningsmässig resultateffekt som sådana händelser i relation till det löpande driftsnettot som kanske motsvarar några procent av fastighetsvärdet.
Goodwillposter är som bekant också en sak som i högsta grad är intressant att ha viss hum om. En goodwillpost uppstår när ett företag köper ett annat företag och man betalar mer för företaget än det köpta företagets egna kapital. Goodwillspostens storlek blir sedan köpepris minus köpta företagets eget kapital. Förr i tiden så var man i redovisning tvungen att skriva av goodwill varje år det skall idag inte göras utan man skall pröva om dotterbolag idag betingar samma pris på marknaden som när man köpte dem. Här kan det vara väldigt stora skillnader mellan olika företag, SEB har skrivit av samtlig goodwill från förvärven i Baltikum och redovisat detta som förluster, Swedbank har inte tagit några avskrivningar alls på sin goodwillpost. Lite märkligt kan jag som amatör tycka.
Även omvänd goodwill kan uppstå, när nu Spyker köper SAAB automobile för ett pris under eget kapital så gör man i redovisningens värld omedelbart en vinst(!) då eget kapital är högre än köpesumma, hur tokigt det än låter…i redovisningens värld.
onsdag 17 mars 2010
Vad är en stark balansräkning?
När man läser analyser, tidningskommentar och andra mumbo-jumbo så möter man ofta på begreppet ” har en stark (eller svag) balansräkning” och vad sjutton betyder då detta?
Och vad är då en stark balansräkning? Och man kan nog ställa sig frågan precis som i SPPs tvreklam är det något absolut eller något relativt? Går det exakt fastställa om en balansräkning är stark eller svag?
Nej starka och svaga balansräkningar är i högsta grad något relativt och det är mycket som ”beror på”.
I grunden så är en balansräkning på ena sidan en uppräkning av ett företags tillgångar och den andra sidan av balansräkningen talar om hur mycket av dessa tillgångar som är finansierade av egna pengar respektive andras pengar (In debt we trust). Ett företag kan exempelvis äga en maskin värd 0,9Mkr och sedan har man 0,1Mkr i kontanter på banken. Man finansierar denna verksamhet sedan med att ha ett banklån på 0,3Mkr och det egna kapitalet uppgår då till 0,7Mkr. Ett nyckeltal som då uppkommer är soliditet (dvs egna kapitalet/tillgångar) i detta fallet 70%.
Talar soliditeten om hur stark en balansräkning är? Inte direkt…
Företaget i detta fall kanske går dåligt och har en förlust i sin rörelse till följd av dålig försäljning och i värsta fall kanske banken som har lånet säger upp sin kredit till företaget och i och med att man har mindre pengar i kassan än lån så kommer man då inte kunna betala för sig (såvida man inte får lån någon annan stans) trots att företaget har en soliditet på 70% (som att som privatperson ha lån på 30% av en lägenhet).
Mao kommer vi in på begreppet räntebärande nettoskuld. I exemplet ovan så har ju företaget en räntebärande nettoskuld på 0,2Mkr. Ett företag med låt säga en soliditet på 50% vilket t.ex skulle kunna vara ett företag som äger en maskin för 0,5 Mkr och 0,5Mkr i kontanter och detta sedan är finansierat med lån på 0,5Mkr och eget kapital på 0,5Mkr kan ju trots lägre soliditet helt sakna en räntebärande nettoskuld. I detta fall ovan så kan ju man använda sina kontanter för att amortera av hela lånet så kan banken säga vad dom vill.
Sedan beror ”styrkan” i balansräkningen också på verksamheten. Exempelvis så kan man jämföra ett företag som uthyrare av bostadsfastigheter i centrala Stockholm med ett stålverk i Borlänge. Tillgångar i form av hyresrätter i Stockholm är ju synnerligen stabila, det kommer ju varje månad in hyror från hyresgästerna. Att i det läget ha en räntebärande nettokuld och kanske en soliditet på 50% är inte något som gör banken nervös men däremot ha en stor nettoskuld trots en solidtet på 50% före ett stålverk kan däremot göra banken nervös vill det sig illa i konjunkturen och ingen vill köpa stål ja då kan det bli tufft och det är inte alltid bokföreningsvärdet på stålverket ger så mycket trygghet åt långivaren.
Mao tillgångarnas ”kvalité” är i högsta viktig. En tillgång kan ju vara en stadig realtillgång som ett hyreshus eller en växande skog, mellantinget är kanske då ett stålverk eller stora pappersmaskiner men tillgångarna kan ju också vara av mer immateriell kvalité. Ett exempel på en sådan är ju varumärken. Ett varumärke kan ju vara synnerligen värdefullt (tänk Coca-Cola) samtidigt är ett varumärke betydligt mer utsatt för händelser inom ett företag. Ett företag som äger hyreshus kan inte direkt göra så mycket åt fastighetskonjunkturen (även om man för den delen kan missköta sina fastigheter givetvis) men det är ju synnerligen enkelt för ett företag att förstöra sitt varumärke. Svenska Facit var ett urstarkt internationellt varumärke på kontorsmaskiner nästan i klass med IBM på 60-talet men man missade hela den digitala revolution och vips så var varumärket inte mycket värt. Den gamla olympiasponsorn Kodak är väl på väg att vandra samma väg. Skulle det komma ut att KapAhl systematiskt utnyttjar barnarbetare och har kläder med farliga kemikalier så kan det bli problematiskt med nettoskulder mao.
Sammanfattningsvis ett företag med stabila tillgångar och starka konjunkturokänsliga intäkter exempelvis ett fastighetsbolag kan dra på sig skulder och ändå ha en stark balansräkning (om soliditeten är betryggande) medan konjunkturkänsligt bolag utan direkta fasta tillgångar inte kan ha några vidare nettoskulder exempel på en sådan verksamhet är t.ex. en byggkonsultfirma dom bör inte ha mycket banklån.
Nej nu avslutas detta inlägg så blir det en del 2 två istället för ett toklångt inlägg..
Och vad är då en stark balansräkning? Och man kan nog ställa sig frågan precis som i SPPs tvreklam är det något absolut eller något relativt? Går det exakt fastställa om en balansräkning är stark eller svag?
Nej starka och svaga balansräkningar är i högsta grad något relativt och det är mycket som ”beror på”.
I grunden så är en balansräkning på ena sidan en uppräkning av ett företags tillgångar och den andra sidan av balansräkningen talar om hur mycket av dessa tillgångar som är finansierade av egna pengar respektive andras pengar (In debt we trust). Ett företag kan exempelvis äga en maskin värd 0,9Mkr och sedan har man 0,1Mkr i kontanter på banken. Man finansierar denna verksamhet sedan med att ha ett banklån på 0,3Mkr och det egna kapitalet uppgår då till 0,7Mkr. Ett nyckeltal som då uppkommer är soliditet (dvs egna kapitalet/tillgångar) i detta fallet 70%.
Talar soliditeten om hur stark en balansräkning är? Inte direkt…
Företaget i detta fall kanske går dåligt och har en förlust i sin rörelse till följd av dålig försäljning och i värsta fall kanske banken som har lånet säger upp sin kredit till företaget och i och med att man har mindre pengar i kassan än lån så kommer man då inte kunna betala för sig (såvida man inte får lån någon annan stans) trots att företaget har en soliditet på 70% (som att som privatperson ha lån på 30% av en lägenhet).
Mao kommer vi in på begreppet räntebärande nettoskuld. I exemplet ovan så har ju företaget en räntebärande nettoskuld på 0,2Mkr. Ett företag med låt säga en soliditet på 50% vilket t.ex skulle kunna vara ett företag som äger en maskin för 0,5 Mkr och 0,5Mkr i kontanter och detta sedan är finansierat med lån på 0,5Mkr och eget kapital på 0,5Mkr kan ju trots lägre soliditet helt sakna en räntebärande nettoskuld. I detta fall ovan så kan ju man använda sina kontanter för att amortera av hela lånet så kan banken säga vad dom vill.
Sedan beror ”styrkan” i balansräkningen också på verksamheten. Exempelvis så kan man jämföra ett företag som uthyrare av bostadsfastigheter i centrala Stockholm med ett stålverk i Borlänge. Tillgångar i form av hyresrätter i Stockholm är ju synnerligen stabila, det kommer ju varje månad in hyror från hyresgästerna. Att i det läget ha en räntebärande nettokuld och kanske en soliditet på 50% är inte något som gör banken nervös men däremot ha en stor nettoskuld trots en solidtet på 50% före ett stålverk kan däremot göra banken nervös vill det sig illa i konjunkturen och ingen vill köpa stål ja då kan det bli tufft och det är inte alltid bokföreningsvärdet på stålverket ger så mycket trygghet åt långivaren.
Mao tillgångarnas ”kvalité” är i högsta viktig. En tillgång kan ju vara en stadig realtillgång som ett hyreshus eller en växande skog, mellantinget är kanske då ett stålverk eller stora pappersmaskiner men tillgångarna kan ju också vara av mer immateriell kvalité. Ett exempel på en sådan är ju varumärken. Ett varumärke kan ju vara synnerligen värdefullt (tänk Coca-Cola) samtidigt är ett varumärke betydligt mer utsatt för händelser inom ett företag. Ett företag som äger hyreshus kan inte direkt göra så mycket åt fastighetskonjunkturen (även om man för den delen kan missköta sina fastigheter givetvis) men det är ju synnerligen enkelt för ett företag att förstöra sitt varumärke. Svenska Facit var ett urstarkt internationellt varumärke på kontorsmaskiner nästan i klass med IBM på 60-talet men man missade hela den digitala revolution och vips så var varumärket inte mycket värt. Den gamla olympiasponsorn Kodak är väl på väg att vandra samma väg. Skulle det komma ut att KapAhl systematiskt utnyttjar barnarbetare och har kläder med farliga kemikalier så kan det bli problematiskt med nettoskulder mao.
Sammanfattningsvis ett företag med stabila tillgångar och starka konjunkturokänsliga intäkter exempelvis ett fastighetsbolag kan dra på sig skulder och ändå ha en stark balansräkning (om soliditeten är betryggande) medan konjunkturkänsligt bolag utan direkta fasta tillgångar inte kan ha några vidare nettoskulder exempel på en sådan verksamhet är t.ex. en byggkonsultfirma dom bör inte ha mycket banklån.
Nej nu avslutas detta inlägg så blir det en del 2 två istället för ett toklångt inlägg..
torsdag 11 februari 2010
skattefordran vs. skatteskuld
De båda investmentbolagen Investor och Industrivärden brukar ju ständig och jämt jämföras med varandra så det är väl lika bra att vi fortsätter göra detta även i en och annan bloggpost. Denna gång tänkte jag jämföra utdelningar från båda dessa ägarbolag.
Investor dom sänkte sin utdelning från 4,75kr till 4kr och Industrivärden sänkte sin utdelning från 4,50 kr till 3kr per aktie.
Ett investmentbolags aktieutdelningar är ju en hel del mattematik som jag skrivit om tidigare såvida inte investmentbolaget vill dra på sig att betala skatt (vilket är vansinne då pengar blir trippelbeskattade för aktieägarna). Sedan har investmentbolaget om jag förstår saken rätt också möjligheten disponera en del skattefordringar och skatteskulder mellan åren utan att direkt för inbetalningar.
Dessa former av bokslutsdispositioner verkar nu både Investor och Industrivärden dragit nytta av. Kortfattat så kan man säga att Investor i detta bokslut ”överutdelar” dvs man skickar iväg mer pengar till sina aktieägare än vad man egentligen skulle behöva medan Industrivärden denna säsong ”underutdelar”.
Bolagen som Investor är ägare i sänkte i många fall sina utdelningar kraftigt under fjolåret, SEB och Husqvarna och Electrolux ställde helt in utdelningarna under fjolåret exempelvis. Bokföringsmässigt skall detta göra avtryck i Investor denna säsong som tekniskt sett nog inte skulle haft högre utdelning är 2,50kr eller något.
Nu delar man istället ut 4kr och får på så sätt en skattefordran. Då flera innehavs bolag återupptagit sina utdelningar eller ökat dem något så kan man nog tro att Investor till nästkommande år kan komma att öka utdelningen.
Industrivärden å sin sida är det i många fall en omvänd situation där många av innehavsbolagen höll upp sina utdelningar ganska så bra under fjolåret, Volvo delade ut 3kr, Sandvik 3,15kr osv. Bara Munters ställde in utdelningen helt. I mattematikens värld så innebar detta att Industrivärden egentligen skulle delat ut 3,5-3,6kr per aktie i egen utdelning i år. Nu delar man istället ut 3kr per aktie och ”underutdelar” således mot mattematiken. Man drar mao på sig en skatteskuld. Nu förhåller det sig så att flera av Industrivärdens innehav denna utdelnings säsong sänker sina utdelningar, volvo ställer in, ssab och Sandvik minskar utdelningen kraftigt vilket medför att Industrivärden i teorin skulle få en rejält sänkt utdelning nästa år. Men med tanker på ”överutdelningen” i år så finns det kanske skäl att anta att utdelningen nästa år kanske kan bibehållas på 3kr, särskilt om det böja ljusna lite i konjunkturen för verkstadsbolagen.
Investor dom sänkte sin utdelning från 4,75kr till 4kr och Industrivärden sänkte sin utdelning från 4,50 kr till 3kr per aktie.
Ett investmentbolags aktieutdelningar är ju en hel del mattematik som jag skrivit om tidigare såvida inte investmentbolaget vill dra på sig att betala skatt (vilket är vansinne då pengar blir trippelbeskattade för aktieägarna). Sedan har investmentbolaget om jag förstår saken rätt också möjligheten disponera en del skattefordringar och skatteskulder mellan åren utan att direkt för inbetalningar.
Dessa former av bokslutsdispositioner verkar nu både Investor och Industrivärden dragit nytta av. Kortfattat så kan man säga att Investor i detta bokslut ”överutdelar” dvs man skickar iväg mer pengar till sina aktieägare än vad man egentligen skulle behöva medan Industrivärden denna säsong ”underutdelar”.
Bolagen som Investor är ägare i sänkte i många fall sina utdelningar kraftigt under fjolåret, SEB och Husqvarna och Electrolux ställde helt in utdelningarna under fjolåret exempelvis. Bokföringsmässigt skall detta göra avtryck i Investor denna säsong som tekniskt sett nog inte skulle haft högre utdelning är 2,50kr eller något.
Nu delar man istället ut 4kr och får på så sätt en skattefordran. Då flera innehavs bolag återupptagit sina utdelningar eller ökat dem något så kan man nog tro att Investor till nästkommande år kan komma att öka utdelningen.
Industrivärden å sin sida är det i många fall en omvänd situation där många av innehavsbolagen höll upp sina utdelningar ganska så bra under fjolåret, Volvo delade ut 3kr, Sandvik 3,15kr osv. Bara Munters ställde in utdelningen helt. I mattematikens värld så innebar detta att Industrivärden egentligen skulle delat ut 3,5-3,6kr per aktie i egen utdelning i år. Nu delar man istället ut 3kr per aktie och ”underutdelar” således mot mattematiken. Man drar mao på sig en skatteskuld. Nu förhåller det sig så att flera av Industrivärdens innehav denna utdelnings säsong sänker sina utdelningar, volvo ställer in, ssab och Sandvik minskar utdelningen kraftigt vilket medför att Industrivärden i teorin skulle få en rejält sänkt utdelning nästa år. Men med tanker på ”överutdelningen” i år så finns det kanske skäl att anta att utdelningen nästa år kanske kan bibehållas på 3kr, särskilt om det böja ljusna lite i konjunkturen för verkstadsbolagen.
torsdag 14 januari 2010
Vad är "verkligt" värde?
E24.se utmärkta skribent Per Lindwall gör ofta djupdykningar ner i årsredovsiningar (ett gemensamt intresse med undertecknad) och förundrar sig över många egenheter. En av dessa egenheter är helt sonika realtillgångars krav att redovisas till ”verkligt” värde. Mycket kortfattat så betyder det att om ett börsbolag äger en fastighet så skall denna i balansräkningen tas upp till verkligt värde, lika så om ett bolag äger börsaktier och likaså om man äger åkrar eller skog.
Fastighetsbolag har varit mycket pigga på denna redovisning de senaste åren, i takt med att fastigheterna har stigit i värde. När nu den kommersiella fastighetsmarknaden vänt åt andra hållet så är det många fastighetsbolag som inte skrivit ned värdet, eller det verkar finnas en korrelation till balansräkningen. Starka och stabila företag som Huvudstaden och Castellum t.ex. har tagit rejäla nedskrivningar medan Kungsleden och flera andra bolag inte tyckt att just deras fastigheter är värda mindre.
Andra företag som synnerligen intressanta att se på ur ”verkligt värdeprincipen” är de skogsägande skogsbolagen Holmen och SCA. Båda dessa bolag är synnerligen konservativa kan tyckas och Lindwall ställer en berättig fråga om det värde som står i balansräkningen egentligen har någon rim och reson. I själva verket så är marknadspriset säkerligen rejält högre, Lindwall dillar in sig att värdet på SCA skog (som för övrigt är ung lika stor som konungariket Belgien) nog borde tas upp till ung. 60Mdr (om vi räknar 300kr per kubiken på mark och på rot stående skog). Det finns mao mångmiljardtillgångar som bolaget inte officiellt talat om att man äger.
Jag håller med Lindwall i att SCA svamlar en hel del i sin redovisning och kan hålla med om att nog är på sin plats för SCA att tala om hur mycket dotterbolaget SCA skog tjänar i sin officiella årsredovisning. Skogsbolaget (som heter just SCA Skog) klumpas idag in inom affärsområdet ”skogsindustriprodukter” och man kan på så sätt ”dölja” dåligt lönsamma delar med ett dotterbolag som säljer virke och som alltid gör vinster. Idag är det svårt att få reda på hur mycket skogen ger i vinster och hur mycket sågverken ger i vinster t.ex. Man talar heller inte om hur mycket virke man själv säljer och hur mycket man köper från andra. Köper man från andra så växer ju den egna skogen samtidigt som man i teorin kan karva lite på sitt egen kapital genom att avverka egen skog framför att köpa externt.
Sedan är det givetvis så att SCA inte får en bättre resultaträkning för att man inte särredovisar hur mycket skogen tillför resultatet specifikt. En pizza blir som bekant inte större för att man delar den i fyra och ett hus blir inte flashigare i vinterkylan för att en mäklare värderar upp den.
Fastighetsbolag har varit mycket pigga på denna redovisning de senaste åren, i takt med att fastigheterna har stigit i värde. När nu den kommersiella fastighetsmarknaden vänt åt andra hållet så är det många fastighetsbolag som inte skrivit ned värdet, eller det verkar finnas en korrelation till balansräkningen. Starka och stabila företag som Huvudstaden och Castellum t.ex. har tagit rejäla nedskrivningar medan Kungsleden och flera andra bolag inte tyckt att just deras fastigheter är värda mindre.
Andra företag som synnerligen intressanta att se på ur ”verkligt värdeprincipen” är de skogsägande skogsbolagen Holmen och SCA. Båda dessa bolag är synnerligen konservativa kan tyckas och Lindwall ställer en berättig fråga om det värde som står i balansräkningen egentligen har någon rim och reson. I själva verket så är marknadspriset säkerligen rejält högre, Lindwall dillar in sig att värdet på SCA skog (som för övrigt är ung lika stor som konungariket Belgien) nog borde tas upp till ung. 60Mdr (om vi räknar 300kr per kubiken på mark och på rot stående skog). Det finns mao mångmiljardtillgångar som bolaget inte officiellt talat om att man äger.
Jag håller med Lindwall i att SCA svamlar en hel del i sin redovisning och kan hålla med om att nog är på sin plats för SCA att tala om hur mycket dotterbolaget SCA skog tjänar i sin officiella årsredovisning. Skogsbolaget (som heter just SCA Skog) klumpas idag in inom affärsområdet ”skogsindustriprodukter” och man kan på så sätt ”dölja” dåligt lönsamma delar med ett dotterbolag som säljer virke och som alltid gör vinster. Idag är det svårt att få reda på hur mycket skogen ger i vinster och hur mycket sågverken ger i vinster t.ex. Man talar heller inte om hur mycket virke man själv säljer och hur mycket man köper från andra. Köper man från andra så växer ju den egna skogen samtidigt som man i teorin kan karva lite på sitt egen kapital genom att avverka egen skog framför att köpa externt.
Sedan är det givetvis så att SCA inte får en bättre resultaträkning för att man inte särredovisar hur mycket skogen tillför resultatet specifikt. En pizza blir som bekant inte större för att man delar den i fyra och ett hus blir inte flashigare i vinterkylan för att en mäklare värderar upp den.
måndag 30 november 2009
Lär dig läsa genom tidningsnotiserna
Jag tillhör de individer som anser att det som investerare är betydligt mer relevant att läsa olika företags rapporter och redovisningar än vad det är intressant att läsa notiser och rubriker i affärspressen. Det är nog få som blivit rika på att investera efter den dagsaktuella uppfattningen i Dagens Industri.
Redovisning är svårt, eller närmare bestämt är det min personliga uppfattning att det är så. Självklart är en del av förklaringen att jag inte är någon företagsekonom utbildad på Handels utan i själva verket är jag novis eller amatör. Dock så får man ju per automatik någon form av grundläggande kunskaper enbart genom att år efter år läsa rapporter och redovisningar.
Det första man bör lära sig är att redovisning inte är en fullständigt exakt vetenskap. I själv verket är det dock så att redovisningen skall med betryggande säkerhet ge en god bil över företagets ekonomiska ställning och resultat. Betänk här att denna ekonomiska ställning inte enbart är till för att berätta för aktieägarna hur duktig man varit utan också, för företagets banker för skatteverk osv.
Det finns en hel del ”snabbtjänster” idag där man snabbt och lätt kan gå in och se över ett företags redovisade vinst per aktie, eget kapital per aktie och tom historik över många av dessa siffror. Jag slår gärna ett slag för den föredömliga hemsidan www.borsdata.se t.ex. där man kan hitta mycket information väldigt enkelt även om det gäller att sila en del av det som står där.
Problemet är att redovisningen i många fall för aktieägare (och för den delen för obligationsägare också) kanske inte riktigt speglar utvecklingen i ett företag eller att det är mycket saker som påverkat resultat men som kanske inte direkt är något som speglar framtiden. Ett lysande exempel är ju fastighetsbolag. Ett fastighetsbolag tjänar sina pengar på att hyra ut fastigheter och för hyran betala räntor, fastighetsdrifts osv. Det som blir över är det som en lekman skulle säga är ”vinsten”. ”Vinsten” kan man ju sedan använda för att amortera på lånen, man kan hålla kvar dom i bolaget och använda dom för en expansion eller så kan man dela ut pengarna till sina ägare. Dock i ett fastighetsbolag så utgör värdet på själva fastigheterna en stor summa, inte minst i relation ”vinsten”. I det fallet utgör värderingen av fastigheterna ett betydande osäkerhetsmoment i redovisningen.
Man kan jämföra med en privatperson som kanske räknar med att det exempelvis kostar 9000kr i månaden att drifta runt ett ett hus med 1 Mkr i lån. Samtidigt om det skulle vara så att huset faller 10% i pris så innebär detta kanske 150 000kr i ”kostnad” att äga huset då blir det dyrt. Men så länge man inte byter bostad så är detta något som inte direkt påverkar det månatliga flödet. Även omvänt om huset stiger i pris så medför ju detta vinster, en del har väl tom haft större ”vinster” än lönen man haft under de senaste 10 åren i storstadsområden.
Även industriföretag kan ha många punkter i redovisningen som kan göra det mycket svårt att se den bakomliggande lönsamheten och ekonomiska ställning. Det kan vara att man redovisat vinster till följd av att sälja någon del av företaget, kanske engångsförluster till följd av att man skrivit ned värdet på ett dotterbolag, men det kan också vara att just en del av företaget gör stor förluster men företaget i övrigt är synnerligen välordnat. En försäljning eller nedläggning osv. av just denna del kan helt förändra företaget möjligheter till uthållig lönsamhet och det där p/e talet man studerade visade sig inte alls vara korrekt. Ibland kan det också vara stora skillnader mellan kassaflödet och vinsten
Så även det är klokt att ta del av nyckeltal och snabböversikter så bör man ”läsa igenom” resultatet genom att studera företagets egen redovisning, om just detta resultat är företagets potential eller genomsnittliga lönsamhet.
Redovisning är svårt, eller närmare bestämt är det min personliga uppfattning att det är så. Självklart är en del av förklaringen att jag inte är någon företagsekonom utbildad på Handels utan i själva verket är jag novis eller amatör. Dock så får man ju per automatik någon form av grundläggande kunskaper enbart genom att år efter år läsa rapporter och redovisningar.
Det första man bör lära sig är att redovisning inte är en fullständigt exakt vetenskap. I själv verket är det dock så att redovisningen skall med betryggande säkerhet ge en god bil över företagets ekonomiska ställning och resultat. Betänk här att denna ekonomiska ställning inte enbart är till för att berätta för aktieägarna hur duktig man varit utan också, för företagets banker för skatteverk osv.
Det finns en hel del ”snabbtjänster” idag där man snabbt och lätt kan gå in och se över ett företags redovisade vinst per aktie, eget kapital per aktie och tom historik över många av dessa siffror. Jag slår gärna ett slag för den föredömliga hemsidan www.borsdata.se t.ex. där man kan hitta mycket information väldigt enkelt även om det gäller att sila en del av det som står där.
Problemet är att redovisningen i många fall för aktieägare (och för den delen för obligationsägare också) kanske inte riktigt speglar utvecklingen i ett företag eller att det är mycket saker som påverkat resultat men som kanske inte direkt är något som speglar framtiden. Ett lysande exempel är ju fastighetsbolag. Ett fastighetsbolag tjänar sina pengar på att hyra ut fastigheter och för hyran betala räntor, fastighetsdrifts osv. Det som blir över är det som en lekman skulle säga är ”vinsten”. ”Vinsten” kan man ju sedan använda för att amortera på lånen, man kan hålla kvar dom i bolaget och använda dom för en expansion eller så kan man dela ut pengarna till sina ägare. Dock i ett fastighetsbolag så utgör värdet på själva fastigheterna en stor summa, inte minst i relation ”vinsten”. I det fallet utgör värderingen av fastigheterna ett betydande osäkerhetsmoment i redovisningen.
Man kan jämföra med en privatperson som kanske räknar med att det exempelvis kostar 9000kr i månaden att drifta runt ett ett hus med 1 Mkr i lån. Samtidigt om det skulle vara så att huset faller 10% i pris så innebär detta kanske 150 000kr i ”kostnad” att äga huset då blir det dyrt. Men så länge man inte byter bostad så är detta något som inte direkt påverkar det månatliga flödet. Även omvänt om huset stiger i pris så medför ju detta vinster, en del har väl tom haft större ”vinster” än lönen man haft under de senaste 10 åren i storstadsområden.
Även industriföretag kan ha många punkter i redovisningen som kan göra det mycket svårt att se den bakomliggande lönsamheten och ekonomiska ställning. Det kan vara att man redovisat vinster till följd av att sälja någon del av företaget, kanske engångsförluster till följd av att man skrivit ned värdet på ett dotterbolag, men det kan också vara att just en del av företaget gör stor förluster men företaget i övrigt är synnerligen välordnat. En försäljning eller nedläggning osv. av just denna del kan helt förändra företaget möjligheter till uthållig lönsamhet och det där p/e talet man studerade visade sig inte alls vara korrekt. Ibland kan det också vara stora skillnader mellan kassaflödet och vinsten
Så även det är klokt att ta del av nyckeltal och snabböversikter så bör man ”läsa igenom” resultatet genom att studera företagets egen redovisning, om just detta resultat är företagets potential eller genomsnittliga lönsamhet.
måndag 2 november 2009
En hel del fina kaassaflöden
Efter att ha läst ett antal kvartalsrapporter från diverse börsbolag så kan man konstatera att många bolag inte direkt har några lysande rörelseresultat i långkonjunkturens spår och att efterfrågan för det stora flertalet bolag ligger klart lägre i år än för ett år sedan men att man nu börjar se lite tecken på att efterfrågan är bättre än tidigare i år. Den stora tusenkronorsfrågan är om vilken som nu är ”nivån” på efterfrågan och hur mycket av denna efterfrågan som utgöra av olika statliga stimulanser.
På en punkt har däremot en del bolag fantastiska siffror, deras kassaflöden. I många bolag rinner det in rejält med pengar numera till aktieägarnas fromma och i många fall så är också kassaflödena betydligt bättre än vad bolagens redovisade resultat är.
Ett bolag som fått upp sitt kassaflöde ordentligt är exempelvis SCA. På månaderna juli till september så hade bolaget ett operativt kassaflöde om 4,8Mdr(!!) Vilket var mer dubbelt så mycket som det redovisade resultatet före skatt. Ett bolag som Sandvik redovisade förluster men hade ändå klarat att få in rejält med pengar i bolaget så att man kunnat betala av sin nettoskuld.
Vad beror då dessa i många fall direkt urstarka kassaflöden på? Och varför är det en så stor skillnad mot de redovisade resultaten?
Många bolag har i lågkonjunkturens spår gjort stora kostnadsbesparingar. Man har sagt upp personal, man har skaffat mindre lokaler, man har försökt minska sina lager osv. En annan hjälp på traven har många företag också fått av riksbanken om sänkt sina räntor vilket medför att många företag nu har lägre ränteutgifter än tidigare. En del av dessa kostnadsbesparingar syns i resultaträkningen direkt som te.x. minskade ränteutgifter och mindre löneutbetalningar. Andra syns inte i resultat.
Om ett företag säljer av sitt lager så märks detta inte speciellt mycket i resultaträkningen (såvida man säljer för upptaget värde i balansräkningen) nej detta påverkas i mångt och mycket inte alls. Däremot så medför det givetvis att kassaflödet in i bolaget blir bättre på bekostnad att man då säljer av tillgångar i balansräkningen. Vi kan t.ex. ta liknelsen med en familj som får 40 000kr i månadslön efter skatt varje månad och har en miljon i bostadslån. Och månatliga utgifter på låt säga 20 000kr i månaden. Om denna familj nu bestämmer sig för att sälja bilen en månad så medför ju detta att familjen får extra inkomster på kanske 80 000kr om bilen nu är värd så mycket. Det gör inte familjen rikare eller fattigare men däremot så kanske familjen har möjlighet att betala av sina lån med 80 000kr, precis så fungerar det fört.ex. Sandvik när dom säljer av delar av sitt enorma nickellager inget som syns i deras resultat, men i deras kassaflöden i rena pengar. Trots att dom går med förlust så får dom in mycket pengar och kan tom betala av lån.
Om vi t.ex. tar SCA som brukar vara ganska så stabilt från kvartal till kvartal så medför ett kassaflöde på 4,8Mdr som dom redovisade för senaste kvartalet en årstakt på 19,2Mdr, tror man att detta är SCA uthålliga kassaflödesnivå så framstår ju dagens aktiekurs som rena rånet då det operativa kassaflödet då blir 27kr per aktie och aktien då handlas i lite knappt ett pris på 4ggr kassaflödet (tänk 25% i årlig ränta) vilket är rejält billigt. Givetvis är så inte fallet (troligtvis) utan mycket av dessa kassaflöden är precis som SCA VD sa i kvartalsrapporten, en form av engångseffekter en lagarneddragning kan man som sagt bara göra ”en gång”. Precis som familjen som sålde av bilen som får det svårt att skaffa sig extra inkomster på 80 000kr månaden efteråt.
På en punkt har däremot en del bolag fantastiska siffror, deras kassaflöden. I många bolag rinner det in rejält med pengar numera till aktieägarnas fromma och i många fall så är också kassaflödena betydligt bättre än vad bolagens redovisade resultat är.
Ett bolag som fått upp sitt kassaflöde ordentligt är exempelvis SCA. På månaderna juli till september så hade bolaget ett operativt kassaflöde om 4,8Mdr(!!) Vilket var mer dubbelt så mycket som det redovisade resultatet före skatt. Ett bolag som Sandvik redovisade förluster men hade ändå klarat att få in rejält med pengar i bolaget så att man kunnat betala av sin nettoskuld.
Vad beror då dessa i många fall direkt urstarka kassaflöden på? Och varför är det en så stor skillnad mot de redovisade resultaten?
Många bolag har i lågkonjunkturens spår gjort stora kostnadsbesparingar. Man har sagt upp personal, man har skaffat mindre lokaler, man har försökt minska sina lager osv. En annan hjälp på traven har många företag också fått av riksbanken om sänkt sina räntor vilket medför att många företag nu har lägre ränteutgifter än tidigare. En del av dessa kostnadsbesparingar syns i resultaträkningen direkt som te.x. minskade ränteutgifter och mindre löneutbetalningar. Andra syns inte i resultat.
Om ett företag säljer av sitt lager så märks detta inte speciellt mycket i resultaträkningen (såvida man säljer för upptaget värde i balansräkningen) nej detta påverkas i mångt och mycket inte alls. Däremot så medför det givetvis att kassaflödet in i bolaget blir bättre på bekostnad att man då säljer av tillgångar i balansräkningen. Vi kan t.ex. ta liknelsen med en familj som får 40 000kr i månadslön efter skatt varje månad och har en miljon i bostadslån. Och månatliga utgifter på låt säga 20 000kr i månaden. Om denna familj nu bestämmer sig för att sälja bilen en månad så medför ju detta att familjen får extra inkomster på kanske 80 000kr om bilen nu är värd så mycket. Det gör inte familjen rikare eller fattigare men däremot så kanske familjen har möjlighet att betala av sina lån med 80 000kr, precis så fungerar det fört.ex. Sandvik när dom säljer av delar av sitt enorma nickellager inget som syns i deras resultat, men i deras kassaflöden i rena pengar. Trots att dom går med förlust så får dom in mycket pengar och kan tom betala av lån.
Om vi t.ex. tar SCA som brukar vara ganska så stabilt från kvartal till kvartal så medför ett kassaflöde på 4,8Mdr som dom redovisade för senaste kvartalet en årstakt på 19,2Mdr, tror man att detta är SCA uthålliga kassaflödesnivå så framstår ju dagens aktiekurs som rena rånet då det operativa kassaflödet då blir 27kr per aktie och aktien då handlas i lite knappt ett pris på 4ggr kassaflödet (tänk 25% i årlig ränta) vilket är rejält billigt. Givetvis är så inte fallet (troligtvis) utan mycket av dessa kassaflöden är precis som SCA VD sa i kvartalsrapporten, en form av engångseffekter en lagarneddragning kan man som sagt bara göra ”en gång”. Precis som familjen som sålde av bilen som får det svårt att skaffa sig extra inkomster på 80 000kr månaden efteråt.
torsdag 20 augusti 2009
Riskanalyser av fastighetsbolags substansvärden
I veckans upplaga av tidningen affärsvärldens så har man samlat en diger skara förståsigpåare i en börspanel som fått tycka till om den framtida utvecklingen på börsen. I panelen så ingick så ofta som förr den notoriske optimisten Mats Qviberg. Mats Qviberg är ju en framgångsrik gammal aktiemäklare som blivit miljardär på äldre dar genom fantastiska affärer ihop med kompanjonen Sven ” pessimisten” Hagströmer.
Mats Qviberg tog i artikeln upp fastighetsbolag och han ställde sig lite frågande till priset på Fabege där för övrigt Qviberg är både huvudägare och styrelseledamot. Och han jämförde priset på aktien (idag 36kr) med substansvärdet på företaget vilket i senaste rapporten är på 59kr per aktie. Substansvärdet på ett fastighetsbolag räknas helt sonika ut genom att man tar värdet på alla tillgångar dvs fastigheter och ev. pengar och drar sedan bort bolagets skulder, kvar blir då ett substansvärde.
Substansvärdesaffärer är ju för övrigt H&Q sfärens gamla hemmaplan där man genom åren gjort en mängd goda affärer på att köpa något som handlas till ett pris understigande dess substans och sedan realisera det fulla värdet. Listan innehåller bla. nedläggningen av Custos, övertagandet av Drott har skapat mången krona i Qvibergs plånboko.
Om man skall tro redovisningen i Fabege så handlas alltså bolaget idag med 40% substansrabatt historiskt stor rabatt helt klart på fastighetsbolag. Och Mats Qviberg bedyrade att revisorer och andra granskade ögon intygade att substansvärdet var just var det var om inte mer. Nu är det ju så att ett fastighetsbolag inte enbart är ett substansvärde utan många andra faktorer är minst lika viktiga att ta hänsyn till när det gäller fastighetsaktieaffärer. Kassaflöden, ränteteckningsgrader, vakansgrader, hyresutveckling osv. men i denna bloggpost skall vi just fokusera på en enda sak substansvärdet.
Substansvärdet är i senaste Fabegerapporten är 59kr och priset 36kr. Marknaden litar antagligen inte på att bolaget skall kunna behålla sitt substansvärde eller så värderar man ned bolaget för den dåliga avkastningen dvs driftsöverskottet i relation till investerat kapital. Den första punkten är alltså om marknaden inte litar på bolagets substansvärde, låt oss leka med lite siffror.
Fabege ägde sista juni fastigheter för 29,4Mdr och övriga tillgångar för 0,8Mdr. Sedan så hade man räntebärande lån som uppgår till ung 19Mdr samt övriga skulder på ung 1,2 Mdr för enkelhetens skull. Man har då ung. 10 Mdr i eget kapital och det utgör substansvärdet.
För att bolagets egna kapital skall gå ned så måste antingen bolaget ha en löpande förlust eller så måste bolagets tillgångar skrivas ned. Fabege som välartat fastighetsbolag lär knappast sätta sig i situationen att förlora pengar löpande på driften såvida inte räntan löper helt amok. Återstår då nedskrivningar av tillgångar dvs att bolagets fastigheter sjunker i pris mao det som marknadens aktörer idag prisar in i Fabegeaktien utifrån ett substansvärdesperspektiv.
Om vi tänker oss att fastigheterna sjunker med 10% i pris vad händer då med bolagets substansvärde? Då skrivs fastigheterna ned från 29,4 till 26,46Mdr och bolaget har fortfarande skulder på 19 + 1,2 kvar blir då 6,2Mdr i substansvärde plus övriga tillgångarna på 0,8Mdr. Då Fabege har 164 382 154 utestående aktier så blir då substansvärdet på ungefär 42,6 kr per aktie. Sedan bör man ju också komma ihåg at bolaget har en viss löpande intjäning som bättrar på substansvärdet lite för varje kvartal.
Om fastigheterna skrivs ned med 20% i pris ja då faller substansvärdet ned till 23,5+0,8=24,4 minus skulderna på 20,2Mdr och kvar blir 4,2Mdr eller 25,5kr per aktie.
Mao dagens akiekurs på Fabegeaktien prisar in att fastigheterna skall skrivas ned med ungefär 12-15% procent i Fabeges fall, förvaltningsresultatet oräknat. Den viktigaste aspekten för värdet på näringsfastigheter är sedan hyresnivåerna, kommer dessa sjunka med 12-15%? Det berör vi inte i denna bloggpost.
Mats Qviberg tog i artikeln upp fastighetsbolag och han ställde sig lite frågande till priset på Fabege där för övrigt Qviberg är både huvudägare och styrelseledamot. Och han jämförde priset på aktien (idag 36kr) med substansvärdet på företaget vilket i senaste rapporten är på 59kr per aktie. Substansvärdet på ett fastighetsbolag räknas helt sonika ut genom att man tar värdet på alla tillgångar dvs fastigheter och ev. pengar och drar sedan bort bolagets skulder, kvar blir då ett substansvärde.
Substansvärdesaffärer är ju för övrigt H&Q sfärens gamla hemmaplan där man genom åren gjort en mängd goda affärer på att köpa något som handlas till ett pris understigande dess substans och sedan realisera det fulla värdet. Listan innehåller bla. nedläggningen av Custos, övertagandet av Drott har skapat mången krona i Qvibergs plånboko.
Om man skall tro redovisningen i Fabege så handlas alltså bolaget idag med 40% substansrabatt historiskt stor rabatt helt klart på fastighetsbolag. Och Mats Qviberg bedyrade att revisorer och andra granskade ögon intygade att substansvärdet var just var det var om inte mer. Nu är det ju så att ett fastighetsbolag inte enbart är ett substansvärde utan många andra faktorer är minst lika viktiga att ta hänsyn till när det gäller fastighetsaktieaffärer. Kassaflöden, ränteteckningsgrader, vakansgrader, hyresutveckling osv. men i denna bloggpost skall vi just fokusera på en enda sak substansvärdet.
Substansvärdet är i senaste Fabegerapporten är 59kr och priset 36kr. Marknaden litar antagligen inte på att bolaget skall kunna behålla sitt substansvärde eller så värderar man ned bolaget för den dåliga avkastningen dvs driftsöverskottet i relation till investerat kapital. Den första punkten är alltså om marknaden inte litar på bolagets substansvärde, låt oss leka med lite siffror.
Fabege ägde sista juni fastigheter för 29,4Mdr och övriga tillgångar för 0,8Mdr. Sedan så hade man räntebärande lån som uppgår till ung 19Mdr samt övriga skulder på ung 1,2 Mdr för enkelhetens skull. Man har då ung. 10 Mdr i eget kapital och det utgör substansvärdet.
För att bolagets egna kapital skall gå ned så måste antingen bolaget ha en löpande förlust eller så måste bolagets tillgångar skrivas ned. Fabege som välartat fastighetsbolag lär knappast sätta sig i situationen att förlora pengar löpande på driften såvida inte räntan löper helt amok. Återstår då nedskrivningar av tillgångar dvs att bolagets fastigheter sjunker i pris mao det som marknadens aktörer idag prisar in i Fabegeaktien utifrån ett substansvärdesperspektiv.
Om vi tänker oss att fastigheterna sjunker med 10% i pris vad händer då med bolagets substansvärde? Då skrivs fastigheterna ned från 29,4 till 26,46Mdr och bolaget har fortfarande skulder på 19 + 1,2 kvar blir då 6,2Mdr i substansvärde plus övriga tillgångarna på 0,8Mdr. Då Fabege har 164 382 154 utestående aktier så blir då substansvärdet på ungefär 42,6 kr per aktie. Sedan bör man ju också komma ihåg at bolaget har en viss löpande intjäning som bättrar på substansvärdet lite för varje kvartal.
Om fastigheterna skrivs ned med 20% i pris ja då faller substansvärdet ned till 23,5+0,8=24,4 minus skulderna på 20,2Mdr och kvar blir 4,2Mdr eller 25,5kr per aktie.
Mao dagens akiekurs på Fabegeaktien prisar in att fastigheterna skall skrivas ned med ungefär 12-15% procent i Fabeges fall, förvaltningsresultatet oräknat. Den viktigaste aspekten för värdet på näringsfastigheter är sedan hyresnivåerna, kommer dessa sjunka med 12-15%? Det berör vi inte i denna bloggpost.
onsdag 13 maj 2009
Resultaträkning for Dummies
För länge sedan så skrev jag ett blogginlägg vid namn balansräkning for dummies som jag fått en hel del positiv kritik på och ibland får mail om. Så jag tänkte skriva ett kort ”nybörjarinlägg” ang resultaträkning trots att jag vare sig är ekonom eller minsta lilla intresserad i redovisningskunskaper. Take it or leave it mao.
Resultaträkningar är nog betydligt enklare att begripa sig på än balansräkningar. Resultaträkningar skall alltid läsas uppifrån och ner. Längst ner i botten det som blir kvar till luttrade aktieägare men givetvis är det raden längst upp som är den viktigaste, den översta raden är alltid försäljningens storlek eller omsättningen som det kallas. Oavsett hur lönsamt ett bolag är så överlever det inte utan en god försäljning av sina varor eller produkter. Denna siffra skall också vara rensad ifrån om bolaget har sålt produkter till sig själv. att vi gör denna mycket logiska rensning kom faktiskt till efter en svensk redovisningsskandal i företaget Kruger&Toll som blåste upp sitt resulat genom att sälja produkter mellan egna dotterbolag under 1920-1930 talet.
För enkelhetens skulle så tar vi här ett bolag som exempel, i detta fall Nibes bokslut (Nibe rapporterar för övrigt det första kvartalet i morgon).
Nibe omsatte under 2008, 5810 Mkr som koncern. Nu är det ju tyvärr inte så att dessa 5,8Mdr i försäljning är direkt vinst hela kakan, nästa rad i resultaträkningen handlar om ”kostad för såld vara”.
Vad är nu detta för knepig kostnad? Givetvis exempelvis inköpskostnader. Nibe tillverkar ju exempelvis bergvärmepumpar till villor. Dom innehåller ju en hel del stål som bolaget måste köpa in, sedan är det elektroniken som skall betalas. I denna post så hamnar också bolagets lönekostnader för produktionen. Det allra vanligaste är också att man tar med företagets avskrivningar. En maskin håller ju givetvis inte i all evighet utan någon gång måste den bytas ut och i redovisningen så tar man inte upp detta som en smäll vid ett tillfälle utan man skriver av värdet med tiden på den aktuella maskinen som man äger. Detta är inga pengar som försvinner ut ur företaget och det är också en post som tas bort ur kassaflödes redovisningen dom man redovisar de verkliga in och utflödena. I Nibes fall så har man ”kostnad för såld vara” på 4108 Mkr. En stor del av försäljningen helt klart.
Kvar på raden bruttoresulat har vi då 1701 Mkr. Från detta skall vi sedan dra bort kostnader för försäljning, marknadsföring, admdisdistration mm. Saker som givetvis är viktiga och kostar mycket men om företaget exempelvis skulle bli uppköpt av en konkurrent så kanske man kan minska ned på just dessa kostnader men inte direkt mängden plåt i värmepumparna. När dessa kostnader då är har vi kvar det sk. ”rörelseresulatet” dvs det resultat som själv rörelsen har genererat. I Nibes fall en rörelsevinst på 625Mkr. Rörelsemarginalen som man ibland pratar om är således 625/5810=10,7% I vissa företag så flosklar man ut sig en massa engelska uttryck och rörelseresulatet heter då EBIT resultat vilket betyder Earnings Before intrests (räntor) and taxes (skatter).
Från rörelsresulatet skall vi sedan då dra bort sådant som ligger utanför rörelsen. Exempelvis kostnader för lån. Ett företag kan ju både ha mycket och lite lån och man kan ju också dessutom ha en nettokassa som ger lite extra pengar till företaget. I Nibes fall betalar man 108 mkr per år i räntor (utgiftsräntor minus inkomsträntor).
En viktig sak att titta på här är i vilket sätt som rörelseresulatet kan försvagas och företaget ändå kan göra vinster. I Nibes fall så kan ju rörelseresultatet på 625Mkr försvagas en hel del innan det blir knappt om att betala 108Mkr i räntor. Här har vi också möjlighet att se om företag kan vara u behov an nyemissioner. Betydligt värre är det om rörelseresulatet bara är något större än det negativa finansnettot. Då har vi mao Nibes resulat efter finansnetto klart, i detta fall 516Mkr. På floskelpråk, EBT resulat (earnings before tax). Sista minusposten i resulatet är sedan skatten som bolaget måste betala. Men kom ihåg att det enbart är bolagsskatt (dvs skatt på vinster) andra skatter som t.ex. arbetsgivaravgifter är inräknade i ”kostnad för såld vara”. Bolagsskatten beror enkom på vinsternas storlek, desto högre vinst desto högre skatt. Idag är bolagsskatten i Sverige 26,3%. Men ett stort företag som Nibe kan ju tjäna pengar i andra länder också och då kan skattesatsen variera också. 2008 så hade Nibe vinstskatter på 27,2% eller 140,6Mkr som lydigt betalas in till Anders Borg & Co.
Kvar till aktieägarna blir mao 376,1Mkr. Att återinvestera i rörelsen, dela ut till aktieägarna eller vad man annars kan tänka sig hitta på. Tja det var en kort ”for dummies”.
Resultaträkningar är nog betydligt enklare att begripa sig på än balansräkningar. Resultaträkningar skall alltid läsas uppifrån och ner. Längst ner i botten det som blir kvar till luttrade aktieägare men givetvis är det raden längst upp som är den viktigaste, den översta raden är alltid försäljningens storlek eller omsättningen som det kallas. Oavsett hur lönsamt ett bolag är så överlever det inte utan en god försäljning av sina varor eller produkter. Denna siffra skall också vara rensad ifrån om bolaget har sålt produkter till sig själv. att vi gör denna mycket logiska rensning kom faktiskt till efter en svensk redovisningsskandal i företaget Kruger&Toll som blåste upp sitt resulat genom att sälja produkter mellan egna dotterbolag under 1920-1930 talet.
För enkelhetens skulle så tar vi här ett bolag som exempel, i detta fall Nibes bokslut (Nibe rapporterar för övrigt det första kvartalet i morgon).
Nibe omsatte under 2008, 5810 Mkr som koncern. Nu är det ju tyvärr inte så att dessa 5,8Mdr i försäljning är direkt vinst hela kakan, nästa rad i resultaträkningen handlar om ”kostad för såld vara”.
Vad är nu detta för knepig kostnad? Givetvis exempelvis inköpskostnader. Nibe tillverkar ju exempelvis bergvärmepumpar till villor. Dom innehåller ju en hel del stål som bolaget måste köpa in, sedan är det elektroniken som skall betalas. I denna post så hamnar också bolagets lönekostnader för produktionen. Det allra vanligaste är också att man tar med företagets avskrivningar. En maskin håller ju givetvis inte i all evighet utan någon gång måste den bytas ut och i redovisningen så tar man inte upp detta som en smäll vid ett tillfälle utan man skriver av värdet med tiden på den aktuella maskinen som man äger. Detta är inga pengar som försvinner ut ur företaget och det är också en post som tas bort ur kassaflödes redovisningen dom man redovisar de verkliga in och utflödena. I Nibes fall så har man ”kostnad för såld vara” på 4108 Mkr. En stor del av försäljningen helt klart.
Kvar på raden bruttoresulat har vi då 1701 Mkr. Från detta skall vi sedan dra bort kostnader för försäljning, marknadsföring, admdisdistration mm. Saker som givetvis är viktiga och kostar mycket men om företaget exempelvis skulle bli uppköpt av en konkurrent så kanske man kan minska ned på just dessa kostnader men inte direkt mängden plåt i värmepumparna. När dessa kostnader då är har vi kvar det sk. ”rörelseresulatet” dvs det resultat som själv rörelsen har genererat. I Nibes fall en rörelsevinst på 625Mkr. Rörelsemarginalen som man ibland pratar om är således 625/5810=10,7% I vissa företag så flosklar man ut sig en massa engelska uttryck och rörelseresulatet heter då EBIT resultat vilket betyder Earnings Before intrests (räntor) and taxes (skatter).
Från rörelsresulatet skall vi sedan då dra bort sådant som ligger utanför rörelsen. Exempelvis kostnader för lån. Ett företag kan ju både ha mycket och lite lån och man kan ju också dessutom ha en nettokassa som ger lite extra pengar till företaget. I Nibes fall betalar man 108 mkr per år i räntor (utgiftsräntor minus inkomsträntor).
En viktig sak att titta på här är i vilket sätt som rörelseresulatet kan försvagas och företaget ändå kan göra vinster. I Nibes fall så kan ju rörelseresultatet på 625Mkr försvagas en hel del innan det blir knappt om att betala 108Mkr i räntor. Här har vi också möjlighet att se om företag kan vara u behov an nyemissioner. Betydligt värre är det om rörelseresulatet bara är något större än det negativa finansnettot. Då har vi mao Nibes resulat efter finansnetto klart, i detta fall 516Mkr. På floskelpråk, EBT resulat (earnings before tax). Sista minusposten i resulatet är sedan skatten som bolaget måste betala. Men kom ihåg att det enbart är bolagsskatt (dvs skatt på vinster) andra skatter som t.ex. arbetsgivaravgifter är inräknade i ”kostnad för såld vara”. Bolagsskatten beror enkom på vinsternas storlek, desto högre vinst desto högre skatt. Idag är bolagsskatten i Sverige 26,3%. Men ett stort företag som Nibe kan ju tjäna pengar i andra länder också och då kan skattesatsen variera också. 2008 så hade Nibe vinstskatter på 27,2% eller 140,6Mkr som lydigt betalas in till Anders Borg & Co.
Kvar till aktieägarna blir mao 376,1Mkr. Att återinvestera i rörelsen, dela ut till aktieägarna eller vad man annars kan tänka sig hitta på. Tja det var en kort ”for dummies”.
tisdag 31 mars 2009
Goodwill(nedskrivningar) for dummies
Ett av årets förmodade poppisord kommer säkerligen bli goodwill eller närmare bekant goodwill nedskrivningar. Så jag tänkte ta och skriva ett for dummies inlägg. Tänk på att jag inte är det minsta utbildad ekonom eller direkt redovisningskunnig mer än på hobbynivå.
Många företag kommer säkerligen tillföljd av den dåliga ekonomin nu skriva ned stora goodwillposter och detta kommer belasta årets resultat ganska mycket och ett antal företag kommer säkert göra vinster före goodwill nedskrivningar men förluster efter dessa nedskrivningar. Först av allt vad är då goodwill?
Goodwill är övervärden i en verksamhet som man köpt. I en balansräkning så försvinner som bekant inga pengar (det kan det dock göra mellan två redovisade balansräkningar dvs i resultaträkningen) utan allt finns kvar. Låt säga att du idag äger ett företag som tillverkar gummistövlar, och det går ganska bra. I din balansräkningar så finns det nu tillgångar för 1 mkr dels ett varulager av gummistövlar för en halv mille och sedan maskiner för 250kkr och sedan kontanter för 250 000kr. Dessa tillgångar är finansierade med ett lån på 200 000kr och ett eget kapital på 800 000kr.
Du ser nu chansen chansen att förvärva ett företag för att även ge dig in på området fiskestövlar. Företaget full sula AB är tillsalu och dom är idag lönsamma och gör idag en vinst på 100 000kr per år. Ett p/e tal på 5 och du får lov att köpa företaget efter att ha konsulterat din styrelse och bankontakter sså beslutar du dig för att slå till på företaget med att betala en halv miljon kronor som du lånar upp på banken. p/e 5 är ganska prisvärt då du ser stora samorndingsmöjligheter och dessutom är Full sula ett ganska starkt varumärke bland flugfiskare i Norra Bohuslän.
Efter denna transaktion är det dags att lägga in Full Sula AB i din egen balansräkning. Dom har ett varulager på 100kkr, likvida medel på 100kkr och dessutom maskiner och inventarier på 100kkr. Dessa är finansierade helt och hållet med egna pengar och något lån till banken finns inte. Problemet uppkommer nu att du i själva verket betalat 500kkr för något som bara idag ”är värt” 300kkr trots ett värdering och pris på modesta p/e 5. Det är ju inte heller rimligt att redovisa en förlust till följd av affären då full sula säkerligen går att sälja även i morgon för 500kkr. Skillnaden mellan värdet på bolaget och priset som du betalade redovisas då som goodwill.
Din konsoliderade balansräknings tillgångar ser då ut som följer. Varulager 100kkr+500kkr=600kkr, maskiner 250kkr+100kkr, likvida medel 250kkr+100kkr och då goodwill på 200kkr. Dessa tillgångar är finansierade med lån på 200kkr+500kkr (förvärvslånet på banken) och ett eget kapital på 800kkr+300kkr. Allt är återigen frid och fröjd och vi får nu hoppas att nyförvärvade full sula AB kan fortsätta att tjäna 100 000kr per år då blir det enkelt att betala ränta på kanske 0,05*500 000=25 000kr + amortering till banken. Lite extra vinster för vidare expansion lär det bli.
Förr så skulle goodwillposter löpande skrivas ned precis som värdet på ett skrivbord exempelvis. Idag så skall man i börsbolag årligen pröva goodwillen om den ”försvarar sitt värde”. Så länge vinster stiger, varumärken är starka osv så brukar inte mycket hända med goodwillposterna. Men, låt säg att det händer ”intressanta” händelser.
Det visar sig nämligen att försäljningen av fiskestövlar i lågkonjunkturens spår går ned ordentligt och dessutom så skrivs det bland bohuslänska flugfiskebloggar att fiskestövlar från full sula ibland kan bli lite otäta i strömmande vatten vilket också slår mot försäljningen och reklamationer som ökar.
Nu visar det sig istället att förmodade vinster på 100 000kr om året det kommer det verkligen inte att bli i själva verket får man vara glad om det blir plus minus och det finns risker för förluster också. När du hör dig för bland företagsmäklare och revisorer så är ett företag som full sula knappast värt 500 000kr efter detta då varumärket iinte längre står högt i kurs och det är nästan så att man inte ens får betalt för fiskestöveltillverkningsmaskiner. Kanske möjligtvis att du kan få ut 200-300kr i pris på företaget vilket också är tillgångarna i balansräkningen exklusive goodwill.
Så nu måste du helt sonika skriva ned goodwillen från balansräkningen och ta upp förluster på 200 000kr! utan att du för dens skull kanske förlorat dessa pengar i den löpande verksamheten.
Obs nu kanske inte direkt enstaka års resultat gör skäl för goodwill nedskrivningar mm men jag tror ni förstår ”for dummies” i alla fall.
Många företag kommer säkerligen tillföljd av den dåliga ekonomin nu skriva ned stora goodwillposter och detta kommer belasta årets resultat ganska mycket och ett antal företag kommer säkert göra vinster före goodwill nedskrivningar men förluster efter dessa nedskrivningar. Först av allt vad är då goodwill?
Goodwill är övervärden i en verksamhet som man köpt. I en balansräkning så försvinner som bekant inga pengar (det kan det dock göra mellan två redovisade balansräkningar dvs i resultaträkningen) utan allt finns kvar. Låt säga att du idag äger ett företag som tillverkar gummistövlar, och det går ganska bra. I din balansräkningar så finns det nu tillgångar för 1 mkr dels ett varulager av gummistövlar för en halv mille och sedan maskiner för 250kkr och sedan kontanter för 250 000kr. Dessa tillgångar är finansierade med ett lån på 200 000kr och ett eget kapital på 800 000kr.
Du ser nu chansen chansen att förvärva ett företag för att även ge dig in på området fiskestövlar. Företaget full sula AB är tillsalu och dom är idag lönsamma och gör idag en vinst på 100 000kr per år. Ett p/e tal på 5 och du får lov att köpa företaget efter att ha konsulterat din styrelse och bankontakter sså beslutar du dig för att slå till på företaget med att betala en halv miljon kronor som du lånar upp på banken. p/e 5 är ganska prisvärt då du ser stora samorndingsmöjligheter och dessutom är Full sula ett ganska starkt varumärke bland flugfiskare i Norra Bohuslän.
Efter denna transaktion är det dags att lägga in Full Sula AB i din egen balansräkning. Dom har ett varulager på 100kkr, likvida medel på 100kkr och dessutom maskiner och inventarier på 100kkr. Dessa är finansierade helt och hållet med egna pengar och något lån till banken finns inte. Problemet uppkommer nu att du i själva verket betalat 500kkr för något som bara idag ”är värt” 300kkr trots ett värdering och pris på modesta p/e 5. Det är ju inte heller rimligt att redovisa en förlust till följd av affären då full sula säkerligen går att sälja även i morgon för 500kkr. Skillnaden mellan värdet på bolaget och priset som du betalade redovisas då som goodwill.
Din konsoliderade balansräknings tillgångar ser då ut som följer. Varulager 100kkr+500kkr=600kkr, maskiner 250kkr+100kkr, likvida medel 250kkr+100kkr och då goodwill på 200kkr. Dessa tillgångar är finansierade med lån på 200kkr+500kkr (förvärvslånet på banken) och ett eget kapital på 800kkr+300kkr. Allt är återigen frid och fröjd och vi får nu hoppas att nyförvärvade full sula AB kan fortsätta att tjäna 100 000kr per år då blir det enkelt att betala ränta på kanske 0,05*500 000=25 000kr + amortering till banken. Lite extra vinster för vidare expansion lär det bli.
Förr så skulle goodwillposter löpande skrivas ned precis som värdet på ett skrivbord exempelvis. Idag så skall man i börsbolag årligen pröva goodwillen om den ”försvarar sitt värde”. Så länge vinster stiger, varumärken är starka osv så brukar inte mycket hända med goodwillposterna. Men, låt säg att det händer ”intressanta” händelser.
Det visar sig nämligen att försäljningen av fiskestövlar i lågkonjunkturens spår går ned ordentligt och dessutom så skrivs det bland bohuslänska flugfiskebloggar att fiskestövlar från full sula ibland kan bli lite otäta i strömmande vatten vilket också slår mot försäljningen och reklamationer som ökar.
Nu visar det sig istället att förmodade vinster på 100 000kr om året det kommer det verkligen inte att bli i själva verket får man vara glad om det blir plus minus och det finns risker för förluster också. När du hör dig för bland företagsmäklare och revisorer så är ett företag som full sula knappast värt 500 000kr efter detta då varumärket iinte längre står högt i kurs och det är nästan så att man inte ens får betalt för fiskestöveltillverkningsmaskiner. Kanske möjligtvis att du kan få ut 200-300kr i pris på företaget vilket också är tillgångarna i balansräkningen exklusive goodwill.
Så nu måste du helt sonika skriva ned goodwillen från balansräkningen och ta upp förluster på 200 000kr! utan att du för dens skull kanske förlorat dessa pengar i den löpande verksamheten.
Obs nu kanske inte direkt enstaka års resultat gör skäl för goodwill nedskrivningar mm men jag tror ni förstår ”for dummies” i alla fall.
tisdag 17 mars 2009
Visdomsord?
Årsredovisningar offentliggörs nu i stort sett varje dag och oftast är det ju ganska trevlig kvällslektyr att läsa årsredovisningar oavsett om man sover med en miniräknare på nattduksbordet eller inte. ”Roligast” kanske det är att läsa djuplodande noter långt bak i årsredovisningen men även VD ord kan vara synnerligen trevliga att läsa även om det ibland kan vara
Av det jag läst hitills bland VD ord så tycker jag nog lite så här allmänt att det är ett lite mer nyktert förhållningssätt än tidigare och i högsta grad är svenska Vdar (eller deras rådgivare) en samling kloka och förnuftiga män (företrädesvis) och kvinnor (undantagsvis). Så jag tänkte ta tillfället i akt att plocka in några citat från årets skörd (tipsa gärna mig om ni har andra..)
Förtroende och risker hänger ihop. Om allmänheten anser att riskerna i en bank är för stora så tappar allmänheten förtroende
för banken och därmed försvinner successivt förutsättningarna att driva en underversalbank. En restriktiv syn på risk är därför en nödvändig del av den filosofi som präglar Handelsbanken. Jag har aldrig hört talas om någon bank som gått omkull därför att de var för försiktiga i sin kreditgivning. Motsatsen däremot måste nog – över tiden – anses vara ett av de största hoten mot en
banks långsiktiga överlevnad.
Pär Boman, Handelsbanken
I dagens situation finns det få företag som inte har några problem i sin verksamhet, något som självfallet gäller även för Ratos med tjugotalet innehav verksamma i många branscher och alla världsdelar. Likväl: världen kommer inte att gå under heller denna gång och om man kan hantera de kommande 6-24 månaderna kommer många ”once in a lifetime”-möjligheter att uppstå. Och Ratos har goda förutsättningar att komma starkare ut på den andra sidan lågkonjunkturen.
Arne Karlsson, Ratos
Bästa Aktieägare!
Bolaget har tappat 1/3 av substansen, aktiens totalavkastning var minus 38 %, placeringsgrup¬pens syntetiska optioner har gått ned till 0 i värde och en stor del av portföljen är inlåst. Och jag som inte gillar att förlora pengar och att inte ha kontroll.
Hur kunde det gå så snett?Claes Werkell, Investment AB Havsfrun
Vi kommer inte garantera framgång, men vi kommer försöka agera som Wayne Gretzky, ”åka dit pucken kommer hamna, inte dit den varit”
Börje Ekholm, Investor
Att driva ett helt land som en högbelånad hedgefond visade sig vara en synnerligen dålig idé.
…Vidare har krisen visat att bankaffärer är lokala affärer, och att det har funnits föga övervärde i att som bank agera globalt. Bankerna kommer sannolikt att i högre utsträckning arbeta med sitt lokala nätverk än att bygga internationella ”superbanker”.
…Det som under året blev väldigt tydligt är att verkligheten alltid hinner ikapp. Ett välskött bolag blir en bra aktie, en bra aktie behöver inte innebära att det är ett välskött företag.H,Q, D, Investment AB Öresund
Av det jag läst hitills bland VD ord så tycker jag nog lite så här allmänt att det är ett lite mer nyktert förhållningssätt än tidigare och i högsta grad är svenska Vdar (eller deras rådgivare) en samling kloka och förnuftiga män (företrädesvis) och kvinnor (undantagsvis). Så jag tänkte ta tillfället i akt att plocka in några citat från årets skörd (tipsa gärna mig om ni har andra..)
Förtroende och risker hänger ihop. Om allmänheten anser att riskerna i en bank är för stora så tappar allmänheten förtroende
för banken och därmed försvinner successivt förutsättningarna att driva en underversalbank. En restriktiv syn på risk är därför en nödvändig del av den filosofi som präglar Handelsbanken. Jag har aldrig hört talas om någon bank som gått omkull därför att de var för försiktiga i sin kreditgivning. Motsatsen däremot måste nog – över tiden – anses vara ett av de största hoten mot en
banks långsiktiga överlevnad.
Pär Boman, Handelsbanken
I dagens situation finns det få företag som inte har några problem i sin verksamhet, något som självfallet gäller även för Ratos med tjugotalet innehav verksamma i många branscher och alla världsdelar. Likväl: världen kommer inte att gå under heller denna gång och om man kan hantera de kommande 6-24 månaderna kommer många ”once in a lifetime”-möjligheter att uppstå. Och Ratos har goda förutsättningar att komma starkare ut på den andra sidan lågkonjunkturen.
Arne Karlsson, Ratos
Bästa Aktieägare!
Bolaget har tappat 1/3 av substansen, aktiens totalavkastning var minus 38 %, placeringsgrup¬pens syntetiska optioner har gått ned till 0 i värde och en stor del av portföljen är inlåst. Och jag som inte gillar att förlora pengar och att inte ha kontroll.
Hur kunde det gå så snett?Claes Werkell, Investment AB Havsfrun
Vi kommer inte garantera framgång, men vi kommer försöka agera som Wayne Gretzky, ”åka dit pucken kommer hamna, inte dit den varit”
Börje Ekholm, Investor
Att driva ett helt land som en högbelånad hedgefond visade sig vara en synnerligen dålig idé.
…Vidare har krisen visat att bankaffärer är lokala affärer, och att det har funnits föga övervärde i att som bank agera globalt. Bankerna kommer sannolikt att i högre utsträckning arbeta med sitt lokala nätverk än att bygga internationella ”superbanker”.
…Det som under året blev väldigt tydligt är att verkligheten alltid hinner ikapp. Ett välskött bolag blir en bra aktie, en bra aktie behöver inte innebära att det är ett välskött företag.H,Q, D, Investment AB Öresund
tisdag 10 mars 2009
Årsredovisningar
Nu i de kommande veckorna börjar årsredovisningar distruberas till landets alla aktieägare i börsnoterade företag. Årsredovisningar är det i särklass mest intressanta dokument som den enskilde aktieägaren får ta del av. Det är det bästa dokumenten att se ett företags ekonomiska ställning och välmående. Genom att läsa årsredovisningar så kan svara på många frågor. Exempel, Vad är det för tillgångar som företaget har?
I en årsredovisning kan man allt som oftast hitta de där lite mer detaljerade och intressanta uppgifterna. Samtidigt bör man i högsta grad vara medveten om at årsredovisningen också är ett reklamdokument från företagen. Det är få VDar som skriver i sitt VD ord att man agerat oförståndigt, att de kommande åren ser ut att bli ett svart hål och man inte riktigt vet hur man skall tackla detta. Fler talar nog säkerligerligen i år om att det är lite tufft, ett temporärt bakslag men att vi i vårt duktiga företag har fantastiska möjligheter då vår innovationsförmåga och engagemang är top-of-the-line. Ett säkert tips att komma förbi reklamtjafset är att börja läsa längst bak. Det är på trista svarta och vita sidor som man oftast hittar guldkornen.
Många saker är också förvånande i en årsredovisning. Hur kommer det sig exempelvis att Industrivärden under 2008 fick 20% fler aktieägare? Det normala är annars att antalet aktieägare tydligt följer börskurvan. I tider av uppgångar så är det fler som köper aktier och aktieägarna blir fler i företagen. År 2000 hade exempelvis Ericsson fler aktieägare än någonsin, när sedan aktien går ned så säljer småsparare av aktier så att inför nästa uppgångsfas ha betydligt färre aktieägare.
I en årsredovisning kan man allt som oftast hitta de där lite mer detaljerade och intressanta uppgifterna. Samtidigt bör man i högsta grad vara medveten om at årsredovisningen också är ett reklamdokument från företagen. Det är få VDar som skriver i sitt VD ord att man agerat oförståndigt, att de kommande åren ser ut att bli ett svart hål och man inte riktigt vet hur man skall tackla detta. Fler talar nog säkerligerligen i år om att det är lite tufft, ett temporärt bakslag men att vi i vårt duktiga företag har fantastiska möjligheter då vår innovationsförmåga och engagemang är top-of-the-line. Ett säkert tips att komma förbi reklamtjafset är att börja läsa längst bak. Det är på trista svarta och vita sidor som man oftast hittar guldkornen.
Många saker är också förvånande i en årsredovisning. Hur kommer det sig exempelvis att Industrivärden under 2008 fick 20% fler aktieägare? Det normala är annars att antalet aktieägare tydligt följer börskurvan. I tider av uppgångar så är det fler som köper aktier och aktieägarna blir fler i företagen. År 2000 hade exempelvis Ericsson fler aktieägare än någonsin, när sedan aktien går ned så säljer småsparare av aktier så att inför nästa uppgångsfas ha betydligt färre aktieägare.
torsdag 26 februari 2009
lån, på lån, på lån...
Redovisning är som bekant ett fruktansvärt tråkigt ämne men väl så intressant även om jag själv inte direkt har några helt djuplodande kunskaper. Redovisning är som bekant ingen helt exakt vetenskap utan det finns alltid ett visst mått av ”anpasssningsmöjligheter” efter bolagets förutsättningar även om bolagets redovisning givetvis skall på ett bra sätt spegla företagets ekonomiska ställning och resultat och självfallet leva upp till god redovisningssed.
Brinova är ett intressant företag som jag knappt tror har varit omnämnt på denna blogg tidigare. Bolaget är kanske ganska okänt för många men ett betydande viktigt företag i fastighetssverige. Brinovas verksamhet består av två huvudverksamheter, dels egna fastighetsinnehav som har en tyngdpunkt på logistikfastigheter, bostäder/kommersiella fastigheter och viss projektverksamhet. Men bolaget är också en form av förvaltningsbolag som har stora aktieinnehav i andra fastighetsbolag. Störst av dessa aktieinnehav är Fabege och sedan Wihlborg. Sedan finns en mängd ”småposter” i Diös, Klövern, Dagon samt lite andra poster för 40Mkr och dessutom ett ägande i det onoterade bolaget Platzer fastigheter.
Sedan redovsningsreglerna IFRS infördes för ett par år sedan så skall fastighetsbolag och investmentbolag i sin redovisning ta upp sina aktieinnehav och fastigheter till bedömt marknadsvärde och kortfattat så innebär detta att aktieinnehav som stiger ger en vinst och aktieinnehav och fastigheter som sjunker i pris då ger en förlust i verksamheten. ”Förr i tiden” lades tonvikten i högre grad mot driftsresultatet (hyresintäkter minus utgifter) och det var större variationer i hur fastighetsvärden togs upp.
2008 har som bekant en sällsynt turbulent år på såväl kreditmarknaden, aktiemarknader och fastigheter. I stort sett samtliga fastighetsbolag och investmentbolag har därför tagit upp stora ”förluster” där värdeförändringar på innehav slagit igenom i resultaträkningen. Sänkningar av utdelninga har blivit legio och många aktörer har blivit mer finansiellt trängd.
Men i dessa mörka tider som boksluten har visat upp är det skönt att det dyker upp ett och annat bolag som trots de hårda tiderna verkar vara strålande i form likt en Charlotte Kalla på en slutsträcka i Stafett. Just ovan nämnda Brinova redovisar nämligen ett positivt resultat om 241 Mkr för år 2008. Någon direkt påverkan av Lehman Brothers kollaps, kreditmarknad i stå, fallande aktiekurser försvagade hyreskunder osv det verkar inte bronova upplevt under 2008 i deras redovisning. I Själva verket så har man skrivit upp(!!) värdet på sitt fastighetsinnehav med ett antal miljoner. Bronova verkar minst sagt gjort allt rätt med exempelvis sina logistikfastigheter då en konkurrent som Castellum gjort stora nedskrivningar. Brinova förklarar detta med att man varit så duktiga med att höja sina hyror så att ökade avkastningskrav inte slagit igenom i fastighetsvärderingen överhuvudtaget.
Sedan var det som bekant också detta med Bronovas aktieinnehav i Fabege, Wihlborg mm. Det är ju som bekant aktier som åkt rutschkana på börsen. Bronova skulle egentligen redovisa en förlust på lie drygt en miljard om man jämför börskurserna sista december 2007 med sista december 2008. Men Brinova tycker här att denna nedgång i aktiepriser med 1 Mdr är alldeles för överdriven och företagen egentligen är värda mycket mer än vad deras börskurser visar och denna nedgång bara är temporär så Brinova plockar helt sonika bort denna lilla parentes med miljardnedskrivning från resultaträkningen även om det givetvis påverkar bolagets soliditet och egna kapital i balansräkningen.
Brinova lånesituation kanske också är lite intressant att titta till lite. Totalt sett så har Brinova 4,4mdr i räntebärande lån och man är nog att tala om att den genomsnittliga räntesatsen är 3,9% och det är klart lägre än direktavkastningen in i bolaget. Bolagets egna fastighetsbestånd är efter uppskrivningen värderat till 4,5Mdr vilket då ger en skuldsättning på 97% men så har som bekant Brinova också ett aktieinnehav 1/1 uppgick detta till 1,5mdr och efter påtvingade amorteringar av skulder så har man en särskild belåning av dessa aktier som är knappt 1,1Mdr. Aktierna är då belånade till 73% och plockar vi bort dessa 1,1mdr från de totala 4,4Mdr så återstår 3,3Mdr och mer ”normala” 73%.
Det intressanta med fastighetsaktier som ex. fabege som Briova äger är ju att även det bolaget är belånat till ca. 70% vilket gör att det egna kapitalet (substansvärdet i aktien) urholkas vid nedskrivningar. Men trots denna ganska så skuldsatta situation så skall Brinova dela ut 3kr av sitt 60kroniga substansvärde… Men det har säkert ingenting alls att göra med att Brinovas huvudägare Brickehill ungefär är lika skuldsatt som Brinova.
Det går ju som bekant att låna pengar idag till en ränta under 5% som privatperson idag, man kanske skulle låna upp en slant och placera i Brinova aktier det ger ju positivt kassaflöde då direktavkastningen är högre än låneräntan det är väl så man skall tänka om man vill bli fastighetsmagnat.
Brinova är ett intressant företag som jag knappt tror har varit omnämnt på denna blogg tidigare. Bolaget är kanske ganska okänt för många men ett betydande viktigt företag i fastighetssverige. Brinovas verksamhet består av två huvudverksamheter, dels egna fastighetsinnehav som har en tyngdpunkt på logistikfastigheter, bostäder/kommersiella fastigheter och viss projektverksamhet. Men bolaget är också en form av förvaltningsbolag som har stora aktieinnehav i andra fastighetsbolag. Störst av dessa aktieinnehav är Fabege och sedan Wihlborg. Sedan finns en mängd ”småposter” i Diös, Klövern, Dagon samt lite andra poster för 40Mkr och dessutom ett ägande i det onoterade bolaget Platzer fastigheter.
Sedan redovsningsreglerna IFRS infördes för ett par år sedan så skall fastighetsbolag och investmentbolag i sin redovisning ta upp sina aktieinnehav och fastigheter till bedömt marknadsvärde och kortfattat så innebär detta att aktieinnehav som stiger ger en vinst och aktieinnehav och fastigheter som sjunker i pris då ger en förlust i verksamheten. ”Förr i tiden” lades tonvikten i högre grad mot driftsresultatet (hyresintäkter minus utgifter) och det var större variationer i hur fastighetsvärden togs upp.
2008 har som bekant en sällsynt turbulent år på såväl kreditmarknaden, aktiemarknader och fastigheter. I stort sett samtliga fastighetsbolag och investmentbolag har därför tagit upp stora ”förluster” där värdeförändringar på innehav slagit igenom i resultaträkningen. Sänkningar av utdelninga har blivit legio och många aktörer har blivit mer finansiellt trängd.
Men i dessa mörka tider som boksluten har visat upp är det skönt att det dyker upp ett och annat bolag som trots de hårda tiderna verkar vara strålande i form likt en Charlotte Kalla på en slutsträcka i Stafett. Just ovan nämnda Brinova redovisar nämligen ett positivt resultat om 241 Mkr för år 2008. Någon direkt påverkan av Lehman Brothers kollaps, kreditmarknad i stå, fallande aktiekurser försvagade hyreskunder osv det verkar inte bronova upplevt under 2008 i deras redovisning. I Själva verket så har man skrivit upp(!!) värdet på sitt fastighetsinnehav med ett antal miljoner. Bronova verkar minst sagt gjort allt rätt med exempelvis sina logistikfastigheter då en konkurrent som Castellum gjort stora nedskrivningar. Brinova förklarar detta med att man varit så duktiga med att höja sina hyror så att ökade avkastningskrav inte slagit igenom i fastighetsvärderingen överhuvudtaget.
Sedan var det som bekant också detta med Bronovas aktieinnehav i Fabege, Wihlborg mm. Det är ju som bekant aktier som åkt rutschkana på börsen. Bronova skulle egentligen redovisa en förlust på lie drygt en miljard om man jämför börskurserna sista december 2007 med sista december 2008. Men Brinova tycker här att denna nedgång i aktiepriser med 1 Mdr är alldeles för överdriven och företagen egentligen är värda mycket mer än vad deras börskurser visar och denna nedgång bara är temporär så Brinova plockar helt sonika bort denna lilla parentes med miljardnedskrivning från resultaträkningen även om det givetvis påverkar bolagets soliditet och egna kapital i balansräkningen.
Brinova lånesituation kanske också är lite intressant att titta till lite. Totalt sett så har Brinova 4,4mdr i räntebärande lån och man är nog att tala om att den genomsnittliga räntesatsen är 3,9% och det är klart lägre än direktavkastningen in i bolaget. Bolagets egna fastighetsbestånd är efter uppskrivningen värderat till 4,5Mdr vilket då ger en skuldsättning på 97% men så har som bekant Brinova också ett aktieinnehav 1/1 uppgick detta till 1,5mdr och efter påtvingade amorteringar av skulder så har man en särskild belåning av dessa aktier som är knappt 1,1Mdr. Aktierna är då belånade till 73% och plockar vi bort dessa 1,1mdr från de totala 4,4Mdr så återstår 3,3Mdr och mer ”normala” 73%.
Det intressanta med fastighetsaktier som ex. fabege som Briova äger är ju att även det bolaget är belånat till ca. 70% vilket gör att det egna kapitalet (substansvärdet i aktien) urholkas vid nedskrivningar. Men trots denna ganska så skuldsatta situation så skall Brinova dela ut 3kr av sitt 60kroniga substansvärde… Men det har säkert ingenting alls att göra med att Brinovas huvudägare Brickehill ungefär är lika skuldsatt som Brinova.
Det går ju som bekant att låna pengar idag till en ränta under 5% som privatperson idag, man kanske skulle låna upp en slant och placera i Brinova aktier det ger ju positivt kassaflöde då direktavkastningen är högre än låneräntan det är väl så man skall tänka om man vill bli fastighetsmagnat.
onsdag 17 oktober 2007
Balansräkning for dummies
Sista året har det varit en hel del prat om balansräkningar, "dolda pengar", överkapitalisering osv. Det är ofta inte lätt att hänga med i svängarna speciellt om man inte är en hejare på redovisning. Därför kommer här en liten snabbkurs, "balansräkning for dummies". Som exempel i detta fall tar vi företaget SCA och siffrorna är från senaste rapporten.
Rapporten kan hämtas från företagets hemsida och själva balansräkningen finns på sidan 16 i rapporten.När det gäller balansräkning så måste man första förstå hur den är uppbyggd. Alla balansräkningar utgår i från ett företags finansiella ställning vid en given tidpunkt till skillnad från resultaträkning som beskriver utvecklingen över en viss tiden.
En balansräkning består utav två sidor, tillgångssidan som beskriver alla former av tillgångar som ett företag har. Den andra sidan är finansieringssidan dvs som skall förklara hur man har finansierat dessa tillgångar. Dvs tänk att du äger ett hus det är en tillgång kanske värd 2 Mkr. Detta hus är finansierat med ett lån på 1Mkr det övriga värdet av tillgången är dina pengar som du har investerat i tillgången på redovisningsspåk kallas detta för Eget kapital. Summa summarum ger detta en ekvation:
Tillgångar=skulder+Eget kapital
Då har vi koll på grunderna så vi hoppar snabbt in i SCAs balansräkning och börjar med tillgångarna. Svensk redovsningslagstiftning och god sed säger att aktiebolag skall redovisa alla sina tillgångar i två (egentligen tre men den sista skiter vi i) Anläggningstillgångar och Omsättningstillgångar.
I senaste rapporten är SCA tillgångar:
Anläggningstillgångar:102 303 Mkr
Omsättningstillgångar: 35 232 Mkr
Anläggningstillgångarna består utav:
Ca. 20,3Mdr i Goodwill och övriga immarteriella tillgångar.
Detta är den mest komplicerade punkten och består utav varumärken (t.ex. Libresen och Tena), övervärden vid bolagslöp etc osv... Dvs tillgångarsom egentligen bara är en "pappersprodukt" men likväl har den ett värde. Idag med nya redovisningsregler genomförs inga planerade avskrivningar utan Goodwill "skall prövas" om värdet stå i relation till det verkliga värdet. Ofta hänger varumärket värde samman med försäljningen dvs om färre köper produkten t.ex. Libro så borde goodwillen bli lägre värderad.
Ca. 75,5Mdr i materiella anläggningstillgångar.
Detta är desto mer hårdvaluta och består utav mark, byggnader, och skog i SCA fall. IFRS som är en "ny" redovisningsstandard kräver att tillgångar som dessa skall redovisas till "verkliget värde" så att jag som aktieägare inte skall bli lurad att tror att företaget äger mer eller mindre tillgångar än vad dom gör. Om värdet på dessa tillgångar förändras så kommer detta att hamna direkt i resultaträkningen vilket t.ex. är förklaringen till varför fastighetsbolag har haft så stora vinster och utdelningar sista åren. För att bättre se vad dessa tillgångar består utav måste vi normalt titta i årsredovisningen. I SCA fall består posten av fastigheter, en mängd pappersmaskiner av olika slag samt idag kanske mest omtalat sin skog. Skogen har enligt årsredovisningen ett värde på knappt 19 Mdr. I noterna till denna redovisningspunkt kan vi läsa att skogens värde är en kalkylvärdering då det saknas information om försäljningspriser på så stora skogsinnehav. Skogen är framräknad av ett värde som betyder att den årliga biologiska tillväxten motsvarar ett direktavkastningskrav på 6,25%. personligen kan jag tycka att detta är lite lågt räknat när många fastighetsaffärer idag görs med en betydligt lägre direktavkastning.
Ca. 45,4Mdr i långfristiga finansiella tillgångar och aktieinnehav
I SCAs fall består dessa tillgångar enligt årsredovisningen av andelar i delägda bolag (bla. ett nytt bolag i mellanöstern som är en trolig förklaring till den stora ökningen av posten, innehav av överskott i en egen pensionsstiftelse samt inte minst 4 122 642 stycken A-aktier i företaget Industrivärden, varför man har dessa aktier värda över en halv miljard kan man ju verkligen fråga sig....Man äger dessutom 1 253 138 stycken aktier i sig själva genom SCA B aktier.
Rörelsetillgångar består utav:
Ca. 32,5 Mdr i Rörelsefodringar och lager
Inga konstigheter det är ej sålda varor samt utestående ej betalade kundfakturor. Dessa är en tillgång som ganska snart kommer omvandlas till pengar förhoppningsvis
Ca. 0,5Mdr i kortfristiga finansiella tillgångar
I SCAs fall består detta utav olika former av valutasäkringar, derivat på energi, utsläppsrätter etc. Dvs produkter som kan säljas men som säkert används för att minska riskerna i verksamheten.
Ca. 2,1Mdr i likvida medel
Enkelt, det är pengar på banken
Detta var en komprimerad bild av av bolagets tillgångar. Frågan man nu ställer sig är hur har företaget finansierat dessa tillgångar? Svaret på denna fråga får vi genom att titta på den andra sidan av ekvationen dvs skulder+Eget kapital.
Vi börjar för enkelhets skull med det tråkigaste, skulderna.
1,9 Mdr är pensionsskulder
Pengar som tillhör de anställda och som skall betals till dem när de går i pension.
Drygt 12 Mdr är övriga avsättningar
skatter, moms....mm
Drygt 20 Mdr är långfristiga skulder av olika slag
Pengar man har lånat på banken dvs ett "bottenlån"
Drygt 20 Mdr är kortfristiga finansiella skulder
SCAs kreditkort för att hantera utbetalningar...
Drygt 21 Mdr är rörelseskulder
Ej betalade fakturor och ännu ej betalde löner exempelvis
Sedan har vi det egna kapitalet. Som jag skrev tidigare så är skulder+eget kapital=tillgångar och räknar vi då baklänges så blir tillgångar-skulder=eget kapital
i SCA fall bestå det egna kapitalet av drygt 61,1 Mdr dvs pengar som bolaget tjänat genom åren, aktiekapitalet som man inte få förbruka allt för mycket.
Då har vi hela kartan klar för oss, vi vet vilka tillgångar företaget har och hur dom har betalat dessa tillgångar. Frågan är nu bara hur tycker vi om denna fördelning? Kan det finnas tillgngar som inte fullt ut återspeglas i sitt rätta värde? Har företaget kan tom för hög risk och riskerar en finansiell härdsmälta om försäljningen viker?
Personligen kan jag tycka att skogen är ganska snålt värderad, kanske har vi ett övervärde i bolagets ej ännu i byggda energitillgångar,
Ett användbart enkelt nyckeltal är soliditet dvs eget kapital dividerat med alla tillgångar i SCAs fall blir detta 44%. Översätter vi till hustermer så har SCA mao nästan amorterat halva sina lån. Har företaget eller familjen inga skulder men tillgångar så är soliditeten 100%. En siffra på över 25% är överlag helt okej om företaget går med bra vinster. En soliditet över 50% blir i fall företaget gör bra vinster kanske lite för mycket pengar i bolaget.
Skuldsättningsgrad är ett annat bra nyckeltal som talar om företagets långsiktiga betalningsförmåga. I fallet SCA är skuldsättningen 0,56. Jämför gärna det med många andra företag som idag ofta har en skuldsättning över 1. 0,56 är att betrakta som konservativt.
Ett annat nyckeltal som är av intresse för aktieägarna är eget kapital/aktie. Detta är ett företags "slaktvärde" dvs hur mycket penga som finns kvar per aktie och förtaget skulle slå igen idag och läggas ner och företaget skulle betala alla sina skulder. I SCAs fall uppgår detta egna kapital till 87 kr per aktie. Om bolagets värderas lägre än så får vi aktieägare gå på bolagsstämman och be dom lägga ned... :-) Sett ur den synvinkeln är nedsidan i aktien förhållandevis låg om bolaget forsätter att tjäna bra med pengar år efter år.
Ett annat nyckeltal är skuldbetalningsförmåga som talar om hur företagets betalningsförmåga ser ut. Dvs om ett företag tjänar bra med pengar så kan man ju ta mer lån och dela ut mer pengar till aktieägarna och tvärt om.
Det var en mycket förenklad "Balansräkningar for dummies" så läs, räkna, jämför....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
