fredag 5 juni 2020

Utnyttja de låga energipriserna till omställning

Det senaste året har energipriserna varit exceptionellt låga, det gäller både elpriser och bränslepriser såsom exempelvis bensin och diesel. Inte minst i spåren av Coronapandemin har efterfrågan på energi minskat betänkligt och priserna har i stort sett kollapsat.

En vanligt hushåll har det senaste året fått rejält minskade elräkningar och bensinräkningar vilket jag tror har glatt många svenska plånböcker. Vi människor tenderar av naturliga skäl att inte direkt upptäcka när kostnaderna går ner men däremot snabbt reagera när det blir dyrare.

Min uppfattning är att de låga energipriserna är med största sannolikhet inte bestående. De är i en svacka men kommer öka. Det finns en tydlig risk att det byggs upp en bubbla där vi konsumenter nu vänjer oss med de låga elpriserna och går på en rejäl smäll den dagen situationen ser annorlunda ut.

Generellt så slås såväl el som oljeproduktion nu ut av de låga energipriserna. Tar vi specifikt situationen i Sverige så har vi det senaste året tagit en kärnkraftskramare ur bruk och dessutom står rektorer stilla och troligen sker nästa avveckling vid kommande årsskifte. Denna avveckling har skett helt utan att någon påverkan på elpriserna skett. Samtidigt fortsätter en vindkraftutbyggnad med mer intermittent el beroende av vädret. Det finns idag också ett tilltagande problem med överföringskapacitet mellan norra Sverige där huvuddelen av kraften produceras och städerna i södra Sverige där allt större andel av energi konsumeras.

Sammantaget innebär detta en situation som idag innebär låga priser, men också en mer riskfylld elmarknad med svängande elpriser och också troligen större skillnader i elpriser mellan norra och södra Sverige.

Svenska kraftnäts långtidsprognoser räknar med att elpriserna kommer stiga och svänga kraftigt på 2030-talet jämfört med idag pga ökad förbrukning och större andel svängmassa i energimixen (läs vindkraft). På oljemarknaderna är det svårare att göra prognoser men med största sannolikhet så kommer energiskatterna på olja öka och för konsumenterna riskeras successivt ökade priser.

Hur skall man då som privatperson agera?
De just nu låga energipriserna ger mer pengar i plånboken det är helt klarlagt. Jag tror det är mycket klokt idag att använda detta överskott till omställning av den egna energiförbrukningen. Med omställning menar jag här främst två saker, dels en sänkt förbrukning men också att man försöker skapa större flexibilitet på när man använder sin energi. En sänkt och flexibel energiförbrukning gör att man själv kommer möta framtidens prognoser på bästa sätt.

Idag pågår en i mitt tycke enormt kraftig teknikutveckling inom detta område. Elektronikkedjorna har nya hela avdelningar med "Smarta hem", värmestyrning av bostäder börjar bli överkomligt, fordonstillverkarna ställer om till allt mer effektiva fordon och vitvaruprodukter blir allt mer effektiva.

Utnyttja den situationen idag i syfte att spara pengar den dagen el och oljepriserna stiger snabbt.


söndag 12 april 2020

Dags för kapitalisterna att nu bli kapitalister



Vi har nu kommit en bit in i Corona-pandemin som översköljer oss och det är en stor utmaning det svenska samhället går igenom och redan nu kan vi säkert dra slutsatsen att samhället kommer se annorlunda ut på andra sidan när virusets dödsdans dragit över oss.

Den svenska ekonomin går igenom en svår period trots att vi i jämförelse med många andra länder i vår närhet, ur ekonomisk synvinkel klarats oss bättre pga den större öppenheten i samhället kontra karantänen som finns i våra grannländer. Priset vi har fått betala verkar vara,  större belastning på sjukvården och fler dödsfall tyvärr. Men trots detta med våra relativa ekonomiska styrka kommer den svenska ekonomin genomgå ett stålbad, med arbetslöshet och stora följdverkningar för både den privata, kommunala, regional och statliga sektorn även om det nu kommer att ske i flera olika efterföljande vågor där vi nog bara sett de första delarna. 

Många ropar nu på stora insatser från staten för att rädda stora delar av näringslivet. När löneutbetalningar nu skall ske i april och maj kommer det bli en ansträngd situation för många företag, lägg därtill att semesterperioden stundar och eventuella rena företagsstöd nu behöver snabbt komma på plats för att få verkan i ekonomin.

I den panikartade situationen vi befinner oss i är det lätt att ropa på staten som den siste utlånaren av kapital men det är inte alltid av godo ur ekonomisk synvinkel att staten genom stöd tar förluster när det privata kapitalet tar vinsterna. Om inte ekonomin och dess kapitalister är med i räddningspaketen kan det stunda rejäla bakslag för svenska ägarbolag i framtiden. Det kan resultera i kraftiga politiska svängningar, social oro och betydligt sämre framtida företagsklimat.

Staten kommer (och måste för att klara sin egen ekonomi) kräva ersättning för stödet man nu sätter in. Det kan ske på många olika sätt, det pågående aktieutdelningsstoppet är bara det första, ett större statligt ägande och höjda framtida kapitalskatter är det tyvärr många politiker som nu ser framför sig för att skydda statens pengar genom framtida återvinningar. Jag skall villigt erkänna att jag är orolig för vad som komma ska. Men istället för att bli allt för dystra bör vi fokusera på vad vi kan göra i nuvarande situation.

För att vi skall lyckas denna gång måste vi precis som kriserna på 20-talet, 30-talet och 90-talet låta staten och kapitalet tillsammans gå hand i hand. Det har varit en svensk framgång förr och det kommer det vara även denna gång.

Så vad kan vi idag göra?

Riksbanken har etablerat ett stödpaket till det svenska näringslivet genom att man lånar ut 500Mdr till bankerna som i sin tur förväntas låna ut pengar till nödlidande företag. Problemet här är att nödlidande företag har svårt att få krediter av bankerna när säkerheterna för eventuella lån urholkas snabbt. För många företag är heller inte mer lån lösningen, för vissa ligger problemet i affärsidéerna som inte håller och för andra företag är det nu brist på eget kapital i balansräkningen trots goda affärsidéer.

Glädjande nog är de svenska storbankerna i dagsläget kapitalstarka, svenska staten har också finanserna i ordning. Dessutom är de stora svenska ägarbolagen också rätt så stadda i kassan även om det också finns undantag. En stor del av det svenska pensionskapitalet är fonderat och koncentrerat till ett tiotal större fondbolag som i sin tur ofta har en koppling till bank och försäkringsbolag. Vi går in i en utmanade ekonomin från en styrkeposition.

Jag tror att många med mig inte tycker svenska staten alla gånger är en bra huvudägare i industri och tjänsteföretag, banker som tvingas ta över nödlidande krediter är heller inte alltid bra ägare av bolag.

Däremot har vi i Sverige väldigt många duktiga kapitalister och ägarbolag. Industrivärden, Investor, Lundberg, Kinnevik, Latour, EQT, Traction, Ratos, Örebro osv osv. För Sverige idag är dessa bolag en väldigt stor tillgång och deras förmögenheter har allt som oftast sin koppling till att man tog stora risker i utmanande ekonomiska situationer. Vi är i en sådan situation igen, idag. 

Jag personligen anser att dessa bolag i olika konstellationer i rådande situation, snabbt, tillsammans med de större affärsbankerna, pensionskapital och lånat kapital av (indirekt) riksbanken bör etablera ägda riskkapitalbolag som i sin tur investerar i bolag som nu behöver kapital. Det kan säkerligen tyckas vara en förenklad lösning, men om vi vill vara en kapitalistisk ekonomi, bör vi idag mobilisera kapitalisterna. Inte bara för sina nuvarande innehavsbolag utan också för dess framtida. Likt Handelsbanken och SEB gjorde på 20- och 30-Talskriserna med Investor, providentia och Industrivärden men också med inspiration om vad svenska staten gjorde med Nordbanken och Gotabanken på 90-talet.  Genom de nära banden till storbankerna har de stora ägarbolagen stora möjligheter att vara med och stötta.

Alternativet om det svenska kapitalet inte aktiveras för nya investeringar är att kinesiska företag eller svenska staten tar kapitalinjektionerna är sämre och riskerar stora följdverkningar för hela det svenska näringslivsklimat.

Det är nu vi ska vara kapitalister, det i mycket snar framtid som dessa kapitalinjektioner behöver ske, med största sannolikhet kommer de bästa affärsidéerna ge mycket goda avkastning.


lördag 28 mars 2020

Tankar i en kris.


Det är dramatiska och skrämmande tider vi lever i. Cororonaviruset har satt skräck i oss människor i västvärlden och döden har krupit in i vårt sinne på ett sätt som inte upplevts sedan anda världskriget. Världsekonomin har fått hjärtinfarkt, och vi befinner oss mitt i epicentrum.

Vår tro på vår egna kunskap att besegra all världens sjukdomar har återigen kommit på skam och vi står nu inför en smärtsam pandemi. När detta är över kommer vi alla troligen känna människor i vår närhet som dött och blev allvarligt sjuka.

Jag hade själv ett fantastiskt samtal med min mormor härom dagen när hon beskrev sin egen upplevelse av den senaste stora pandemin som drabbade Sverige rejält, "Asiaten" 1957. Min mormor blev sjuk och sängliggande i två veckor med lunginflammation som följdkomplikation. Hennes granne född en av mina mors lekkamrater i över 40 graders feber. I samma telefonsamtal fick jag berättat för mig att min mormors mormor, dog i spanska sjukan i början av 1920-talet.

Många hoppas nu att Coronakrisen blir kort och övergående. Förhoppningsvis blir den det men med största sannolikhet leder den nu till en global lågkonjunktur som kommer ta år att ta oss ur. nästan en fjärdedel av den amerikanska arbetskraften är just utan arbete, det är siffror vi inte upplevt sedan 30-talet och "The great depression". Detta kommer sätta djupa spår, och USA roll i världsekonomin kommer förändras är min tro.

Men samtidigt finns det skäl att börja bli optimistisk inför framtiden, för det är just i kriser som dessa som framtidens storföretag skapas.

En kris av denna amplituden innebär ett enormt starkt förändringstryck i ekonomin. Företag måste helt enkelt utveckla affärsidéer som håller även under och efter Coronakrisen. Do or die. Många av dessa ny affärsidéer kommer bli framtidens. Man kanske inte skall spekulera allt för mycket om specifika förändringar men tydliga exempel är ju digitalisering som nu slår igenom globalt med en stark kraft och betydligt starkare än den gjort de senaste åren. helt plötsligt börjar dina äldre släktingar lära sig beställa mediciner via internet, helt plötsligt blir digitala möten en ny norm på arbetsplatser och varje människa präglas nu av krisen och förändrar sig i snabbare takt än på decennier. Många gånger sker dessa förändringar tyvärr i ytterst smärtsamma processer, med arbetslöshet och livsverk i företag slagna i bitar. Troligen har vi byggt för många affärshotell om vårt resande i tjänsten går ned.

Tittar man på många av dagens största företag så är det väldigt vanligt skulle jag säga att dom fick sin skapelse eller sitt stora genombrott just i dessa enorma kriser vi nu igen genomlider.

Låt oss ta ett gyllene exempel. ICA, som har sina rötter till 1917, förvisso då under ett helt annat företagsnamn. Det kanske värsta året i den svenska historien de senaste 150 åren. Sverige stod utanför kriget men vi stod på tröskeln för en revolution och samhällskollaps. Allmän och lika rösträtt som röstades fram 1918,  kom inte som en god reform, den kom för att skydda oss från en total samhällsomstöpning.  vår grannland Finland kastades in i inbördeskrig efter friheten från Tsarriket som kollapsade.

Men tillbaka till ICA  och 1917.
Kriget slog hårt på vårt lands livsmedelsförsörjning. Gränserna till Europa var stängda, det var brist på livsmedel. vanliga svenskar hungrade och svalt. Dagligvaruhandeln fick inte tag i vad kunderna efterfrågade, priserna på baslivsmedel steg brant. Mindre handlare slogs ut på bred front och butiker plundrades. Det var brödbaronernas (grossisterna) och jordbrukarnas tid. Deras makt gentemot dagligvaruhandeln var starkare än någonsin.

Mitt i denna kris, 1917 startade Hakon Swensson ett eget företag efter hans idéer hade förkastats hos sin arbetsgivare. Ideén var ju närmast absurd. Att handlare som konkurrerar med varandra, tillsammans skulle gå ihop och äga sin egen grossiströrelse. Man skulle  helt enkelt hjälpa sina konkurrenter! Sättet på varför detta skulle fungera var att man skulle gemensamt äga grossisten. Med tiden blev ICA en maktfaktor och helt plötsligt svängde makten tillbaka till handlarna som nu dessutom fick tag i varor till ett billigare pris då Hakonbolaget kunde köpa in stora volymer än handlare som köpte in själva. Idag finns inte en dagligvaruhandel som inte också har grossiströrelse. Krisen i sig skapade förändringstrycket för detta.

Är ICA unika om att ha startats under kriser? Inte alls! Exempelvis SCA skapades i 20-talskrisen, 1937 skapades Kinnevik, 1914 Investor, Handelsbanken fick ta över konkursade företag och drev dem vidare och delade sedan ut investmentbolaget Industrivärden på 40-talet. Både Lundbergs och Wallenstam skapades mitt under kriget 1944 när behoven av lägenheter snart skulle skjuta i höjden. Många av dagens stora fastighetsmagnater som exempelvis Erik Selin har sin förmögenhet att tacka 90-talskrisen för mycket. Våra rikaste svenskar byggde sin förmögenhet under krisen.

Det är nu mitt i krisen, som framtidens börsgiganter byggs och troligen är det andra företag än de som är det idag.


MediaCreeper