torsdag 28 september 2017

Lärdomar från Algots


Med dagens rapport från H&M så är det dags att skriva lite näringslivshistoria kring kläder. Dra inga paralleller utan se det som en sedelärande historia.

I mitten av 60-talet börsintroducerades företaget Algots (Algot Johansson AB) från Sjuhärdsbygden på Stockholmsbörsen.

Det var på tiden en stor börsintroduktion av ett framgångsrikt företag. Från att på 1910- talet ha startats med hjälp av några kronor på fickan, arbetskraft och idéer hade företaget vid börsintroduktionen växt explosionsartat under 50 år. När bolaget börsintroducerades var man Skandinaviens största konfektionsföretag och tillverkade miljontals klädesplagg. Nästan varje svensk hade på 50- och 60-talet några prima kvalietskläder från Algots. 

Vid introduktionen berömde affärspressen företaget för solida finanser och synnerligen god likviditet. Detta trots den på den tiden häpnadsväckande expansionen, vilket för företag oftast är påfrestande för finanserna, inte minst klädföretag. Algots var i början av 60-talet ett svenskt mönsterföretag  där grundaren var styrelseordförande och nästkommande generationer arbetade sig upp inom företaget. Fördjupar mig inte här men det fanns som oftast med framgångsrika entreprenörer också lite personliga moraliska tveksamheter krigs ägarfamiljerna (dom var två stora aktieägare). 

Det avgörande steget för att företaget blev framgångsrikast tog man mitt under den värsta delen av 30-talskrisen i spåren av Krugerkrashen. Då började Algots successivt avsluta det traditionella sättet att sy kläder, hemsömnad där kvinnor i bygden sydde kläder i sitt hem och som sedan lämnades in för vidare försäljning av grossister (som kallas Knallar i Sjuhärdsbygden). Nej Algots såg framtiden komma och var först med det nya. Han lät inte bara tyget spinnas av maskiner utan nu introducerade man löpande-bandet produktion. Kvinnor fick jobb på toppmoderna fabriker som var effektiviserade efter amerikanskt snitt precis som på Ford eller Chrysler. In med tyg i ena änden och ut med färdiga kvalietetsplagg i andra änden.

Ett helt nytt sätt att sy kläder!

Framgången blev oerhörd av denna förändringstid. De största problemen Algots hade var brist på arbetskraft och råvaror och det gick att lösa. Ny arbetskraft flögs bokstavligen in från Finland och Jugoslavien och bolaget byggde tom nya bostäder åt de nya anställda i egen regi och råvaruinköpare köpte in tyger för glatta livet.

Algots konkurrerade under expansionen ut många av sina konkurrenter och blev till slut det största konfektionsföretaget i Skandinavien.

Mot slutet av 60-talet började företaget hacka så smått, men det var bara lite hack i kurvan. Bolagets kunder började dra ner sina beställningar till följd av att utländska konkurrenter kunde sälja så mycket billigare kläder. Detta trots att Algots var bland de första klädesföretagen att sälja kläder direkt på postorder och då kunde kapa bort butiksledet. Postorderförsäljningen gjorde för övrigt Algots kund Ellos sura som slutade köpa kläder av Algots till sina kataloger och importerade kläder istället.

I takt med de första frihandelsavtalen under 60- och 70-talen så kunde entreprenörer med lönsamhet börja sälja kläder mellan europeiska länder när tullar, restriktioner och handelshinder började försvinna allt mer. Vilket i sig var en revolution och omställningsfaktor i näringslivet.  Plötsligt började de höga svenska arbetskraftskostnaderna inom textilindustrin bli allt mer kännbara för den arbetsintensiva textilindustrin. Konkurrenter betalde bara 10%(!) av lönerna för textilanställda i ex Portugal och kunde då producera kläderbetydligt billigare som svenska butikskedjor sedan sålde. 

Men på Algots förstod man vad som skulle komma. Här gällde det att möta framtiden med tillförsikt och ställa om företaget till den nya verkligheten.

Algots startade upp produktion i Portugal, i Finland och skulle själva bli en lågkostnadsproducent fast med med den svenska höga kvaliteten i botten och på så sätt bli bäst på båda planhalvor.  Man fick också statligt stöd för produktion i Västerbotten vilket man utnyttjade. 

Tyvärrr lyckades inte Algots ställa om företaget tillräckligt snabbt, man kom på efterkälken. Man lyckades inte skapa tillräcklig lönsamhet i det nya och tillväxten i portugisiska fabriker var inte tillräcklig kraftig samtidigt som den svenska tillverkningen rasade samman. 1977 tog det slut och Algots ansökte om konkurs, året efteråt avled företagets åldersstigna grundare. 

Ett av Sveriges mer framgångsrika och solida företag hade på bara ca 15år från toppen efter 50 års nästan oavbruten expansion kraschlandat. Från en solid stjärna till ett konkursbo övertaget av bankerna och statlig konkursförvaltare. 

Ja vad kan vi lära oss av detta? 

torsdag 16 mars 2017

Generationsväxlingarnas tid

Fredrik Lundberg är troligtvis den mest inflytelserika ägarpersonligheten i det svenska näringslivet just nu. Han står just nu på toppen av en, får man säga synnerligen framgångsrik karriär.

Fredrik Lundberg är idag först av allt VD och störste ägare i Lundbergföretagen med ett börsvärde på 73Mdr. Kompletterat till detta har han bisysslor i form av styrelseordförande i Industrivärden, Styrelseordförande i Holmen, Huvudstaden och Indutrade och kompletterar sedan med Styrelseuppdrag i Handelsbanken och Skanska. Digra arbetsveckor kan man nog tro.

Lundberg blir i år 66 år gammal och även om detta inte är en ålder i stil med Warren Buffett eller Ingvar Kamprad så är det nog dags att successivt börja tänka på refrängen då vår stund här på jorden är tidsbegränsad. Detta även om han har många år kvar och ge.

En av Sveriges största investerare de senaste 30 åren lämnar i år scenen från allt för aktiva uppdrag i form av Melker Schörling som är 4 år äldre än herr Lundberg. Här sker nu generationsskiftet ganska så hastigt pga hälsoproblem hos Melker Schörling.

Bakom båda dessa två herrar finns på vardera sidan två döttrar om nu skall vidareförädla respektive familjs förmögenhet på bästa sätt. Både systrarna Schörling och Lindh/Martinsson har idag en del styrelseuppdrag men har nog en ganska så undanskymd roll mot den uppgiften att man inom några år kommer sitta på några av Sveriges största förmögenheter och vara med och utse ledningar och styrelser i en stor mängd bolag.

Mycket av "Lundbergsfären" kretsar just kring Fredrik Lundberg på gott och ont.
Det finns givetvis kontakter och nätverk men inga i mitt tycke ledande lojala tjänstemän som familjen Wallenberg har varit så duktiga på att alltid omge sig med i samband med generationsskiften. Claes Dahlbäck är ju ett lysande exempel.

Med tanke på Lundbergs ålder måste nu i mitt tycke generationsskiftet säkras och Lousie Lindh och Katarina Martinsson måste få tydligare ansvarsförhållanden och ledande tjänstemän behöver knytas till "sfären". Kanske inte minst mot den bakgrunden att själva orsaken till att Lundbergföretag finns på börsen idag är att föregående generationsskifte ledde till att en av syskonen tog över makten....

onsdag 15 mars 2017

Omställningens tid är här för H&M

Under senaste veckan har jag lyssnat på boken Handelsmännen som är en bok som beskriver företaget H&M. Boken är en god beskrivning över företaget och går igenom historik, personporträtt och kulturen bakom detta fantastiska företag. Boken skrevs år 2001 så det är ingen purfärsk bok utan i själva verket lite av en historisk skrift, om än intressant.

Sett med ungefär 15 år i backspegeln är den i mina tycken en väl intressant bok då det ger många bra beskrivningar till varför H&M befinner sig där man gör just nu. För H&M är idag inte vad man en gång var, eller för att vara rakt på sak i mitt tycke. H&M är just precis vad man var för 15 år sedan, med de fördelar och nackdelar detta inneburit. En skomakare blir ju lätt vid sin läst om man en gång var framgångsrik.

Först en liten historisk tillbakablick mellan år 2001 (då boken skrevs) och idag och det senaste bokslutet.

Låt oss börja med aktien.
Vid utgången av år 2001 stod aktien i ungefär 100kr och idag efter en besvikelse över försäljningssiffror senaste månaden så står aktien i 235kr. Pengarna i aktien har mer än fördubblats och utdelningarna har distribueras punktmässigt.

Låt oss då titta på försäljningen.
År 2001 sålde H&M för 46,5Mdr, i senaste bokslutet 222,8Mdr. En god utveckling som kommit ifrån av att H&M öppnat fler butiker runt om i världen.

Övergår då till vinsten på nedersta raden.
År 2001 summerade den till 3,8Mdr medan vinsten idag är 18,6Mdr. Per aktie motsvarar detta lite drygt 11kr idag.

På 16 års sikt så har H&M presterat väl. Inget snack om saken. Studerar man tidsperioden närmare under dessa 17 år så finner man dock att den mest positiva utvecklingen togs under de första åren och lite slarvrigt så kan man säga att de sista 8-9 åren så har vinsten i bolaget stått still med lite variationer medan försäljningen ökat ständigt genom att man har fortsatt att hela tiden öka antalet butiker. Just butiksantalet, butiksexpansionen, jakt på de bästa butikslägena är något som är inrutat i H&M och som beskrivs mycket gott i boken enligt ovan. samt något som också grannlaga redovisats i varenda kvartalsrapport även om man nu skall sluta redovisa denna magiska siffra i antalet butiker.

Så vad är då problemet? Har man ett problem som är bestående eller är det temporärt?
H&M levererar ju uppenbarligen långsiktigt i alla fall på 16 års sikt. Men har hackat de sista åren, "sista åren" som numera börjar bli ganska många år och vi kan börja prata om en trend. Studerar man balansräkningen i H&M närmare under de sista 10 åren så är det uppenbart att H&M använt sin mycket starka finansiella position till att expandera. Då lönsamheten svikit så har balansräkningen i takt med expansionen blivit svagare.

Västvärldens handelsmönster avseende kläder är nu i en ganska så kraftig brytningstid, det kan man nog säga utan att behöva utge sig för att vara någon expert. Några klädhandlare växer så det knakar (Tänk Zalando), medan vissa har dukat under (tänk mindre kedjor) och sist så har vi en del som vuxit som marknaden (tänk H&M).  Starka varumärken växer gott, resten är utsatta för hård priskonkurrens.

Jag hade häromveckan en diskussion med en vän till mig kring just H&M och han beskrev problem synnerligen gott i en mening.

"Till H&M går man för att handla kläder."

Låt mig problematisera meningen för att beskriva hur jag tänker.
1. Man går till H&M dvs man går i sina skor på stora gatan och kliver in i butiken.
2. Man är på H&M (butiken) och handlar kläder. Dvs varumärket H&M är nog betydligt tydligare associerat med just själva butiken som alltid ligger på bästa stället som alla vet än själva varumärket på de kläder man faktiskt säljer(!).

H&M är i mina tycken drottningen på klädeshandel på stan. God kvalité, till lågt pris och butiken lägligt placerad just där man faktiskt går förbi och det är lätt att slinka in när man ändå behöver en ny skjorta eller någon ny topp till festen på lördag. Att man råkar ha en H&M topp på festen är sedan något man knappt själv inte ens tänker på mer än att den satt bra och var snygg.

Brytningstiden som klädhandeln befinner sig i är just problemet för H&M.

1. Allt fler människor runt om jorden har fått högre disponibla ekonomiska medel. 
Detta ökar klädesförsäljningen generellt (främst länder med lägre BNP) men för ett land som Sverige så betyder inte mer pengar i plånboken att man handlar mer skjortor och toppar. Nej man byter ut den lite billigare skjortan, mot en lite finare skjorta så man på kontoret eller i skolan kan visa upp loggan som förklarar vilken typ av människa man är. (för undertecknads del , om man skall ironisera över sig själv så kanske ett sportigt varumärke som tar bästa ansvaret för miljön?).  Denna trend där fler får mer pengar över i plånboken har varit mumma för starka varumärken med en tydlig nisch, se inte minst på LVMH. Det är med andra ord inget konstigt att nya köpcentrum är fulla av diverse "concepts stores" och "show rooms" och företag som är mer av varuhuskaraktär (tänk Åhlens...) allt mer blir en mindre del av stadsbilden.
För H&M är detta en möjlighet men framför allt en utmaning då man konkurrerar allt mer med starka varumärken och allt mindre med duktiga detaljister. H&M har svarat med att bygga upp lite nya egna varumärken, ja jag har lite svårt att komma på nu vad dom hette bara....

2. Allt fler konsumenter börjar successivt handla kläder online.
Här behövs väl ingen förklaring men väl en liten reflektion (hänvisar återigen till mina egna val)
Hur gör man då om låt säga behöver ett par nya jeans?. Först uppstår tanken på att jag behöver ett par jeans, sedan tänker man lätt på varumärket XX sedan söker man i sökmotorn eller går kanske direkt till en prisjämförelsesajt för att se vart just ett par XX modell YY går att köpa till lägsta pris. Några klick senare så hamnar man hos ett företag som råkar sälja just detta varumärke, som man konstigt nog tänkte på. Försök gärna själv några gånger och inse att du kommer in rätt ofta på Zalando och motsvarande och rätt lite på H&M...

Summasummarum.
Brytningstiden är här för H&M. klarar man av att förändra sig lika framgångsrikt som man gjort tidigare, när brytningen nu handlar om själva kärnan bakom H&M? Just nu ser det i mitt tycke väldigt mörk ut och fortsätter utvecklingen de senaste åren börjar vi närma oss det "otänkbara" att H&M nog behöver sänka sina utdelningar....




MediaCreeper