Svenska statens vinster på småskalig solcellsproduktion

 

Med anledning av att jag fått en del frågor kring producera el från solceller och elpriser så tänkte jag här i ett inlägg redogöra lite för hur det förhåller sig och problem som uppstår när man producerar från solceller.

Först och främst så tänkte jag göra en sammanställning över hur en elräkning ser ut och är uppbyggd av.

Den första kostnaden som uppstår är elnätavgiften vilket är en avgift för att vara inkopplad på elnätet och överföringen till ditt hem. Elnätavgiften finns ingen valfrihet i utan du är i ett monopolgrepp till den som äger ditt elnät, i mitt fall är det tyska E.ON som äger mitt elnät. I normalfallet består elnätsavgiften av tre delar. Först en fast avgift, sedan en rörlig avgift beroende på hur mycket som energibolaget transporterar i ledningen till dig och slutligen ska staten ha sitt i form av moms.

I mitt fall är den fasta avgiften som jag inte kan påverka alls över huvudtaget 89kr inkl moms.

Den rörliga elnätsavgiften beror sedan hur mycket jag köper in och uppgår till 44öre per kWh tillkommer moms på 25% vilket gör att den totala rörliga kostnaden blir 55öre per kWh.

Sedan tillkommer sedan själva strömmen. Som konsument har man här möjligheten att välja vilket elhandelsbolag du vill ska faktuera dig för din strömförbrukning. Jag säger fakturera för oberoende av vad du väljer för bolag, fin- eller fulel så kommer strömmen från närmsta elskåp och närmsta kraftkälla som är inkopplat till denna. Ditt val är mao en ”digital produkt” och någon form av ekonomisk transaktion mellan bolagen.

Elhandelsavgiften består utav en mängd olika delar. Först själva elpriset, detta pris som sätts på elbörsen Nordpool. Det går att köpa ett fast pris för en bunden period eller ett spotspris. Låt oss ta spotpris för igår den 4 mars varför jag valde denna dag kommer du förstå nedan.

Igår var det genomsnittliga spotpriset ca. 42 öre per kWh i det elhandelsområde jag tillhör. (finns ju fyra idag i Sverige)

På detta elpris på din elräkning läggs sedan en elcertifikatavgift på 3 öre (detta är pengar som sedan ges till producenter av förnyelsebar energi). Sedan är det ett påslag som ditt elhandelsbolag tar ut dvs deras ”elhandelsmarginal” (jämför bankernas skillnad på in och utlåning). Låt säga att man har ett påslag på 2 öre per kWh.

Sedan tillkommer energiskatten som i Sverige idag är 29öre per kWh.

Och sedan på toppen så läggs det på moms 25% på den totala kostnaden.

Summa summarum för själva elen igår i mitt område 95öre per Kwh.

Totalsumman för både el och elöverföring 1kr och 45 öre per kWh igår ja sedan tillkommer den fasta avgiften som man inte kan påverka och är lika oberoende om man stängt av all el eller inte.

I går den 4 mars så köpte jag in 5kWh till mitt hus. Det ger en total rörlig kostnad på 7kr och 25 öre för en dag detta för all hushållsel i en normal svensk villa.

Nu har ju jag som bekant solceller på taket. Igår den soliga 4 mars så producerade jag uppskattningsvis ca. 8KWh på ett dygn. Produktionen skedde givetvis enbart under de få soliga timmarna (jag har ett östligt läge på mina solceller så det är från morgon till tidig em såhär års). Jag befann mig på jobbet under denna tid och förbrukningen var såklart låg. Under dessa få timmar så blev det ett överskott i anläggningen och 5kWh såldes på elnätet. Dvs 3kWh förbrukade jag min egen el och 5kWh i överskott och 5kwh i underskott (man lagar mat och tänder lamport på kvällen).

Summa 0Kwh. Igår var således första dagen för året jag

När man säljer el så är kalkylen lite annorlunda än när man köper. Det man får betalt för spotpriset vilket var 42 öre sedan minus elhandelsbolagets marginal ung 2 öre dvs total 40 öre. Sedan får man betalt för sk. Nätnytta vilket betyder att min utmatning av ström går direkt till min granne och minskar effekten/slitaget eller vad man nu ska säga i systemet. Jag får betalt 6öre per kWh för detta.

46 öre i inkomst per såld kWh totalt sett igår. Staten ja dom betalar ju inte ”tillbaka” skatt och moms såklart. I vissa fall så ”sponsrar” elbolagen med att betala oftast 1kr per kWh (är så i mitt fall men använder mig inte detta av i kalkylen).

Gårdagens kalkyl blir alltså (schablonmässigt):

3kWh förbrukad egen el. Besparing på3*1,45=4,35kr

5kwh köpt el för en kostnad av 5*1,45=7,25kr

5kWh såld el för en intäkt av 5*0,46=2,3kr

Netto: 60öre i kostnad, och solcellerna har givet mig intäkten 6,65kr på en dag i mars.

Vilket betyder att trots att jag sett över dygnet var självförsörjade på el så får jag lov att betala 60öre på en dag. Den största vinnaren på att jag inte matchar min elproduktion och elkonsumtion bättre är inte själva elbolaget, som tjänade i runda slängar 40öre på mig och den dåliga matchningen med skillnad mellan inköp och försäljningspris.

Svenska staten å sin sida gjorde energiskatt och momsvinst på 4kr och 27öre på en dag genom att jag både köper och säljer, här räknat med att min granne köper min el.'

En lag om nettomätning (dvs där jag varje månad direkt på elräkningen får kvitta köpt och såld el skulle däremot rejält förbättra ekonomin för en solcellsprduktion.

Vill du läsa om vad produktionskostnaden för småskalig solcellsproduktion är så rekommenderar jag detta inlägg

Solcellsproduktion januari 2013

Jag har som en del kanske vet om en solenergianläggning på mitt hus. En stämningsbild i mörka januari se ovan. En anläggning som producerar elektrisk ström sådan som driver din tvättmaskin och dator. I första hand inte någon någon kapitalplacering utan lika mycket installerad av nyfikenhet och dessutom inte minst av lite ideella skäl då jag vill inspirera andra. En viss energihedge i min konsumtion av energi dessutom. Tack svenska staten för installationsbidraget också.

Med anledning av att jag fått många frågor och en del verkar ganska så intresserade så tänkte jag under 2013 vid varje månadsskifte redovisa under anläggning har presterat och skriva några ytterligare blogginlägg kring solcellsenergi  då jag nu börjar få lite erfarenhet. Jag tänker att förklara och skriva detta så enkelt som möjligt, jag saknar helt formell  teknisk kompetens och bör betraktas som en lekman i elfrågor som de flesta andra.
 
Först lite grunder om mitt system. Det är ett mycket enkelt och okomplext system som består av ett antal poly-kristallina solceller på taket (2,9kW). Två stycken växelriktare i källaren. Dessa växelriktare är sedan inkopplade i elcentralen. Vidare har jag en elmätare i huset som är dubbelriktad dvs i händelse av att jag skulle producera mer el på taket än vad som simultant förbrukas i huset så levererar jag ström ut på elnätet (och får betalt för denna elen). Mer om denna procedur i något kommande blogginlägg. Mitt hus är långt i från optimalt för solel, det bör man vara observant på, utan ett helt normalt 60-talshus.  I själva verket ligger mitt tak i väst-östlig riktning och saknar sluttande lämplig yta rakt mot söder. Beräkningar visar att min anläggning ung presterar på ca.  80% av full kapacitet med anledning av väderstrecksplacering och takets något låga lutning mot optimalt.

Vidare så har jag ingen fräck mätutrustning som skickar ut data från anläggningen på någon webportal eller mobil-app. Det är enligt mig inte ekonomiskt försvarbart att betala några tusen för denna "nice-to-have" funktion. Jag får istället manuellt läsa av produktion på växelriktaren (som drivs av solpanelerna och såhär års är stendöd fram mot eftermiddagskvisten då solen går ned tidigt. I Sammanställningar över produktionen blir det således viss "grovhuggenhet" i siffrorna  och siffrorna blir månadsvis.

Så hur har det då presterats under januari månad?
Januari månad är som bekant en mycket mörk vintermånad och dessutom så har det varit en hel del snö på taket vilket gör att funktionen går ned och oftast inte fungerar alls. Av den årliga solinstrålningen beräknas i Närke ca. 1-1,5% av årets solinstrålning infalla.

Solcellselsproduktion under januari månad:
14Kwh

Varav såld el på elnätet:
0Kwh

Mao, en mycket låg produktion som knappast gör plånboken glad.  E.ON (kommer använda detta bolag som redovisningsexempel) redovisar ett rörligt elpris på 91,6 öre i Januari. Utöver detta är den rörliga elnätskostnaden 37,5 öre/Kwh, båda två beräknade med skatt och moms. Då ingen el är såld utan all producerad el förbrukad i mitt eget hus har den ekonomiska besparingen i januari 2013 varit ca. 18kr. Inte mycket att hurra för...

Snart stundar dock ljusare tider, redan idag 1 feb har det producerats nästan 2Kwh på en dag.

Bye bye 60W

I morgon blir en historisk dag då försäljningen av 60W glödlampa förbjuds. 60W som är att betrakta som ”Sverigelampan”. Alla av oss har sett den, Alla har upplevt den, möjligtvis bränt sig på den och den har lyst upp matbord i såväl slott och koja runt om i Sverige. För min del fanns den i i en röd lampskärm med fjädrande sladd över matbordet i min ungdom. Men nu är det slut för när glödtråden brinner av i dina eventuella kvarvarande 60W glödlampor så får du vackert ersätta den med andra alternativ. 

 

För egen del så har jag nog redan tagit bort alla glödlampor och ersatta dom med mestadels lågenergilampor (klot) samt några LED-lampor, en solcellslampa och en lampa som jag har för mig är en halogenlampa. Sedan är det ju så att den bästa belysningen sett ur energisynpunkt är att ha det släckt. Så om du vill ha så låga energiräkningar som möjligt så är det klart bäst att öva på mörkerseendet.

Totalt sett så brukar jag i mitt hushåll förbruka ung. 220KWh elektricitet per månad i hushållsel (mindre högst ordinärt hus som värms upp med fjärrvärme). Jag är väl inte överdrivet sparsam, har inte de bästa vitvarorna så jag skulle tro att man kan trycka ner denna förbrukning lite till. Min stora energitjuv är tvättmaskinen som nog borde bytas till ett bättre och energisnålare alternativ.

På radioprogrammet Ring P1 var det förresten en smått förvirrad man häromdagen som ringde in och ondgjorde sig över detta beslut att sluta med glödlampor då sådana glödlampor faktiskt värmer upp våra hus tillskillnad mot kalla LED och lågenergilampor. Förvisso sant att glödlampor värmer upp våra hus men det är ju en synnerligen korkad uppvärmning sett till verkningsgrad (funktionsmässigt är glödlampan ett direktverkande el-element), då är det betydligt bättre med lågenergilampor och annan uppvärmning som sagt.

Så vad har vi för alternativ till glödlampan? Kortfattat tre olika alternativ som du säkert vet. Halogenlampor, lågenergi och LED lampor. Dessa tre alternativ fördelar sig att Halogenlampor är billigast i inköp men drar mest i energi, lågenergilampor ligger i mittfåran och LED är klart dyrast men har också klart lägst energiförbrukning.

Jag har inte gjort någon direkt kostnadsanalys över vilket alternativ som är bäst sett ur livscykelperspektiv utan jag brukar helt enkelt köpa lampor när som är säljs till billigt pris och har ett förråd av lampor hemma i beredskap till när det "klickar till". En tydlig trend är att alternativen till glödlampor stadigt sjunker i pris. En vanlig lågenergilampa (ca. 7-9W) (klot) som ersätter en 40-60W glödlampa kostar väl idag ca. 20kr på IKEA eller liknande.  Häromveckan stannade jag till vid JULA-varuhuset i Skara och där såldes LED-lampor (klot) för 49kr om jag inte minns fel. Förbrukning 1W och lämplig att använda i en fönsterlampa eller liknande dock lite för svag för ett köksbord då det där krävs lite mer kräm. Ersätter du en enda 25W fönsterlampa som brinner 4 tim per dag sett över året i ett fönster med en 1W LED, sparar du ca. 35kwh per år.

 

Troligtvis kommer i närtid skrivas en hel del mer om elektricitet på denna blogg. Mer om varför senare. Fram till dess så tycker jag du ska läsa följande eminenta blogginlägg kring nordisk elproduktion som förklarar varför de stora elproducenterna bygger mestadels vindkraft idag och varför vissa stora energibolag (ex. Fortum) kommer få svagare marginaler de kommande åren.

Är kommunala bolag bättre på att bedriva elnät?

 Strömmen som du betalar för när du har på datorn, diskmaskinen eller kör din Kitchen Aid består som sagt av flera olika delar. Det är elpriset, skatter och elnätsavgifter med mera.

Elnätsavgifter är intressant då detta område fortfarande är monopol, du kan välja vilket elbolag du vill som ska leverera strömmen men när det gäller elnätet är du hänvisad till en ägare av elnätet som du måste betala elnätsavgifter till. I mitt personliga fall så är det EON som äger nätet in i min bostad.

Det svenska elnätet är historiskt sett uppbyggt utav mängder med små ursprungliga investerare, bruk, kommuner, större industrier osv. Idag sisådär dryga hundratalet år senare så finns det i stort sett enbart kvar kommunala elbolag och stora multinationella företag som äger de svenska elnäten. Vattenfall, EON, Fortum är väl de största idag.  Det har varit en stark trend att kommuner har avyttrat sina elbolag till dessa företag för att få sig en hacka och förbättra den kommunala risiga ekonomin. I slutet av 90-talet var denna trend särskilt stark.

 

I vissa fall finns det fortfarande kvar små elnätsleverantörer. Roliga exempel är den ekonomiska föreningen Varbergsortens elkraft eller lilla Skyllbergs bruk i Askersunds kommun som byggde upp ett eget elnät i början av 1900-talet (Skyllbergs bruk bildades 1346 så det är med rätta ett gammalt företag) och man har vägrat sälja detta elnät till någon elbjässe. Idag har man elnät till ca. 1500 abonnenter och man har också ett eget kraftbolag där man säljer elen från brukets två vattenkraftverk. 

 

Årligen genomförs den sk. Nilsholgerssons undersökningen där ett antal konsulter i Jönköping kartlägger priser av infrastruktur kring  vatten, sopor, elnät osv. Kartläggningen över 2011 års avgifter avseende elnäten är nu klara. Billigaste elnätsavgifterna finner man i Skövde kommun (39öre/kWh inkl moms) där man fortfarande har kvar ett kommunalt bolag som äger elnätet. Allra dyrast i hela Sverige är lilla Övertorneå (100 öre/kWh inkl moms) där pajasföretaget Ekforskraft äger elnätet. Kort sagt enorma skillnader, speciellt för den som förbrukar mycket ström. (Undertecknad förbrukade 202 Kwh under maj månad, så jag är ingen direkt storkonsument)

 

Vad som är intressant på listan är att de billigaste kommunerna ideligen toppas av kommunala bolag, Luleå Energi, Borlänge Energi, Bromölla Energi, Sundsvalls elnät osv. De dyrare kommunerna har oftast elnätsägare i form av EON, Vattenfall eller Fortum. Trots att dessa tre företag dominerar stor bland kommunerna så får vi ta oss ned till den 32:a plats bland de billigaste kommunerna för att hitta ett en bjässe och då är det Fortum och Täby kommun. EON har sin billigaste kommun på plats 108 i form av Danderyd och Vattenfall hela vägen ner till 145:e billigaste kommunen i form av Bollebygd. 

 

Man kan ju ställa sig frågan om kommunala elbolag inte tjänar pengar eller om storbolag mjölkar sina kunder väl mycket. Mälarenergi (ägt av Västerås Stad och diverse kranskommuner om jag minns rätt) är ett bolag med generellt ”låga” elnätsavgifter, ändå har deras elnätsbolag en vinstmarginal på dryga 16% i senaste bokslutet, så uppenbart kan dom tjäna pengar ändå.

Basindustrin har sig själv att skylla

Likt en återkommande jultradition så går förespråkare och andra tomtar och troll från den svenska basindustrin ut i media och talar ut om det förskräckliga elpriset som driver anrika företag och vinstkronor ut ur landet och rakt ner i händerna på fula utländska fiskar såsom EON och Fortum.

Tre skogsföretag har likt såpastjärnor tagit till orda och gråtit ut i media, värst drabbas lilla Rottneros som med de senaste veckorna pris-chock på el mer eller mindre fått bomma igen stora delar av sina svenska massafabriker.  Näst på kö har SCA och Stora Enso varit och kritiken mot allt och inget inom energiförsörjningen har lyfts fram i ljuset. 

Jag har förståelse för skogsbolagen utsatta läge, många vinstkronor som vid elpristoppar som häromdagen rinner vidare från skogsbolagens fickor till elkraftsindustrin. Rottneros och Stora får i och för sig statlig ersättning för produktionsbortfallet till viss del då en del av deras produktion ingår i den svenska elkraftsreserven och kan på kort varsel genom en statlig uppmaning stängas ned så att frusna villaägare, sjukhus och köpcentrum skall få sin elektricitet genom två hål i väggen. SCA ingår inte i elkraftsreserven så där handlar det helt om egna prioriteringar om man skall köra sin produktion eller inte.

Samtidigt så måste jag tycka att det är ett jäkla gnäll bland skogspatronerna. Såväl SCA som Stora har först och främst sig själv att skylla för den utsatta situation man sitter i där man varje år köper in elektricitet från externa leverantörer. Fram till år 1992 så var SCA ett av landets riktigt stora elproducenter genom dotterbolaget Bålforsens Kraft AB, BÅKAB. Detta Båkab som ägde nästan 50 mindre och större vattenkraftverk i norrland. Produktionen var t.o.m. så stor att SCA var nettoförsäljare av el. Men man sålde som bekant BÅKAB, elen var billig och var en lågavkastande tillgång och SCA ville expandera så genom att frigöra ekonomiska medel med en försäljning av BÅKAB kunde man genomföra en expansion inom hygienområdet med inköp av mjukpapperstillverkare och blöjor.

Jag hittar inga direkta siffror från SCA redovisning från denna tid men på nätet hittade jag Sydkrafts (köparen av BÅKAB) årsredovisning från 1996 och i denna finner man att BÅKAB 1996 levererade ung. 9TWh prima kvalitets-el från vatten, lägg på dagens elpris så kan man utan större kunskaper i huvudräkningens ädla konst dra slutsatsen att det blir en del pengar från dessa vattenkraftverk.

Sverker Martin-Löf som idag är styrelseordförande i SCA var 1992 VD och ansvarig för utförsäljningen och jag tror i hemmets lugna vrå att han fäller en och annan tår idag över detta beslut. Och det är nog lagom trevligt där i Sundsvall där man både kan hitta stadens stolthet SCA samt huvudkontoret för EON Vattenkraft AB som är namnet som BÅKAB idag lystrar till. Men jag tycker nog att Sverker kan ta sig i kragen och offensivt verkligen satsa på energibesparing, elen lär nog inte bli billigare.

Sedan kan jag säkerligen tro att det för SCAs del ligger en hel del storpolitik i det plötsliga utfallet i media. SCA är ju på god väg att återigen skaffa sig lite mer interna energiresurser. Man har faktiskt skapat affärsområdet SCA Energy. En av de stora komponenterna i denna satsning ligger i samriskbolaget Norrvind där SCA med hjälp av Statkrafts pengar vill bygga ca. 550 vindkraftverk på SCAs mark. Miljödomstolens avgörande tillstånd skulle ger i förra veckan men beslutet som behövs för att satsningen skall kunna genomföras har fått skjutas upp till dagarna innan julafton. Ett visst mått av nervositet kan nog skönjas hos SCA VD som genom sina utspel vill påverka poltiskt.

Det kanske inte var en slump en gång i tiden att många pappersbruk och sågverk lades vid älvmynningar där kraften ”var gratis”?