Vilken nationell självförsörjningsgrad på mat kan vi tolerera?

Många roliga vitsar kan man dra om smörbristen som nu pågått i landet ett litet tag. Frågan är hur mycket "allt smör i Småland" nu egentligen är? inte mycket smör finns det i alla fall...

Vi står väl inte direkt och faller på om man ska ha smör eller margarin i baket eller matlagning men situationen är ändå värd att filosofera kring. Man tycker ju att det borde vara goda tider för våra svenska mjölkbönder men så är inte fallet kan jag intyga med en morbror med ett par hundra mjölkkor.

Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) är en förhållandevis intressant filur och riksdagsledamot som intresserar sig mycket för risker som det svenska samhället kan stå inför. Han sitter med i försvarsutskottet och EU-nämnden. I grunden är agronom och lantbrukare och har således också ett stort intresse för jordbruksfrågor då han tidigare suttit med i LRFs förbundsstyrelse.

Hans inslag i den svenska försvarspolitiken med mera lämnar jag därhän men jag tänkte lyfta upp en debatt Staffan har intressanta fakta kring de svenska riskerna i livsmedelförsörjningen som herr Danielsson omnämner i ett blogginlägg. 

Jordbrukspolitik är komplicerat och jag personligen innehar inte tillräcklig kompetens på område för att egentligen uttala mig. Men Staffan Danielssons inlägg i debatten är ganska intressant när han konstaterar att Sverige är ett av länderna i Europa med högst andel jordbruksimport. Mer än hälften av vår mat är importerad!

Min morfar (som är gammal lantbrukare still going strong på väg mot 90 år) har i sitt förråd kvar gamla ransoneringskuponger från kriget (dvs WW2). Kuponger som jag själv lekte med när jag var liten och jag är väl väldigt mycket för ung för att faktiskt förstå att det inte vara så många år tillbaka i tiden som det blev brist på mat här i landet och smör, kaffe, socker, mjöl med mera fick lov att inhandlas tillsammans med färgglada små papperstalonger. Skulle vi mot all förmodan hamna i en livsmedelskris igen med stängda gränser, ja då blir det betydligt värre då vår inhemska produktion på mat är lägre än den någonsin varit. Och Volvobilar blir mat inte mätt på...

När vi ändå pratar lantbruk så ta gärna och läs SIK rapporten 830 som tar upp intressanta jämförelser mellan konventionellt och ekologiskt lantbruk. Där klimatpåverkan skiljer sig betydligt mer mellan olika enskilda gårdar än skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk.

Blott sverige svenska äpplen har

Jag har begåvats med att ha två äppelträd på tomten. Jag ska erkänna att jag inte har minsta aning om vilka sorter det är frågan om men däremot så tar jag gärna hand om om frukten och brukar i olika sammanhang.

Ett av mina träd är kanske vad jag skulle kunna säga "sommaräpplen" och är stora fina gröna äpplen med ljus och ganska mjukt fruktkött. Sort okänd (å andra sidan klarar jag nog knappt av att namnge en enda äppelsort).

Det andra trädet som är lite större och ger riktigt riklig skörd varje år är vad jag kallar "höstäpplen". Lite mindre gul-röda äpplen (ännu ej färdigmogna), lite hårdare i konsistensen och kanske lite godare att processa på något sätt än att äta som dom är.

Äpplen är oerhört praktiska frukter, man kan verkligen göra allt möjligt med äpplen. Alla upptänkliga efterrätter, bakning av alla de slag, äppeldricka av alla slag från ren must till cider, gelé (prova att ha i timjan), äppelmos och kräm mm mm. 

För egen del så brukar jag se till att försöka spara  en hel del av mina äpplen över året. Frysa in små hackade äppelbitar, göra en årsförbrukning äppelmos, några flaskor äppelmust, några burkar gelé, frysa in några färdiggjorda äppelkakor och pajer och så brukar jag torka en del äpplen. Torkade äpplen är mycket praktiskt. Dels så behöver torkade äpplen inte ta upp någon plats i frysen utan kan stå i glasburkar utan större krav på temperatur och fuktighet. Sedan när man behöver använda lite äpplen så är det bara att plocka fram några torkade äppelringar, lägga dessa i blöt och och vips så har man råvaran som behövs.

Ett lunchtips är att göra äppelkräm på torkade äpplen. En näve torkade äpplen hackade i småbitar, lägg i blöt en stund och sedan koka upp med vatten och lite socker. Sedan rör man ut lite potatismjöl i kallt vatten och häller i detta till lämpligt konsistens. Servera sedan krämen med lite mjölk och nybakt bröd. Mycket värmande och gott en kall vinterdag och mer eller mindre gratis lunch för oss som har egna äpplen.

För dig som har äpplen hemma så rekommenderar jag varmt att införskaffa en äppelsvarv (nej jag jag gör ingen avlönad reklam för denna) det förenklar arbetet något oerhört.



Nej nu ska jag tand hand om min körsbärssaft som nog runnit av vid det här laget.

blir det julskinka även nästa år?

God fortsättning, smaka skinkan gott även i år?

För min del smakade den i vart fall förträffligt med god senap på och trevligt sällskap. Samtidigt så kan jag tänka att det finns någon mer än mig som kanske just nu känner sig synnerligen välfylld av skinka, sylta,prinskorv, sylta, julkorv och doppekött. Så vad passar då inte bättre än att skriva om just kött när i alla fall jag ser fram mot lite mer grönsaker i maten de närmaste dagarna.

Den svenska köttkonsumtionen har ökat betydligt. Enligt livsmedelsverket så äter vi idag per kapita ung. 40procent mer kött idag än på 60-talet. Den svenska produktionen av kött har inte alls stigit på samma sätt vilket då självfallit resulterat i att importen av utländskt kött in i sverige ökat markant.

Idag är vi i Sverige självförsörjande på kött till ung. 40procent dvs mer än hälften av vår konsumtion måste idag importeras för att mätta våra magar.

Man kan givetvis diskutera detta förhållande ur många aspekter, miljö (hur klokt är det att flyga runt med kött över världen?), om hur vi bör definera ekologiskt jordbruk?, ekonomi och näringsliv men också ur ett riskperspektiv. Om det mot förmodat skulle bryta ut ett krig eller någon allvarlig störning t.ex. någon pandemisk sjukdom hos nöt och/eller fläskkreatur så sitter vi i sverige i en synnerligen tråkig sits om våra gränser måste stängas. Det blir helt sonika brist på kött i svea rike mot vår konsumtion idag om det blir importstopp. Ja vi kanske inte direkt börjar svälta men vi tvingas till stora förändringar i vår konsumtion.

Livsmedelsverket rekomenderar idag att vi bör dra ner vår köttkonsumtion med ung. 25 procent då vi idag kortfattat äter för mycket för vårt eget bästa. En generellt minskad köttkonsumtion skulle också leda till en hel del miljömässiga vinster då det generellt är betydligt mer energikrävande att få kalorier genom fläsk och nötkött än genom grönsaker och spannmål.

Samtidigt är det nog ingen lösning på problemet att sveriges självförsörjningsgrad är så låg. För till syvende och sist är det nog ofta plånboken som talar när man står där i disken och skall välja kotletter till middagen och det är skillnad prismässigt mellan inhemskt och importerat kött helt klart. För att en förändring skall ske måste vår betalningsvilja för inhemskt kött öka, alternativt att transportkosnaderna rakar i höjden vilket nog förr eller senare lär ske.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Man skall visst visa squashen..

Det är visst en liten trend bland några bloggare att man nu skall visa upp årets sista squash innan hösten blir allt för kall. Här i Närke är det redan kallt och det har  alla redan varit en handfull frostnätter så mitt squashbestånd (sommarsquash) och för den delen andra grönsaker också är redan nedvissnat (några få squash ligger dock på förvaring) och några pumpor har jag inte odlat. Men givetvis så får jag väl falla för trenden och visa lite squash. Fast istället för att visa grönsakerna som alla andra så för jag fram den tillredda varan.

En god sak man kan göra med squash är nämligen att sylta den. Syltad squash är gudomligt gott till köttiga stekar. (syltad squash i mitten på bilden)

Lite annat urval från skafferiet från vänster. Sylt på lingon och äppelbitar (bra om man har mycket äpplen och lite lingon), äppelmos (under), äppelmarelad (över), syltad squash, äppel och timjangelé (gott till viltkött), torkade äppelringar, burkkonserverade äppelhalvor, inlagd ättikgurka. Allt egenodlat. Huruvida min tomt uppfyller kraven för miljömärkning har jag ingen aning om, så det är inte KRAV-märkt.

Sedan innehåller ju skafferiet just nu mångdubbelt av vad som visat på bilden. Bla. torkade blåbär, vanlig lingonsylt, rårörda lingon, sylt på amerikanska blåbär, konjaksinlagda lingon, ett antal olika varianter på äppelmos, diverse drycker i form av äppeldricka, rabarberdricka, äppelmust, saft i några varianter, torkad lök i några varianter, marmelader (en med whisky i, det är gott det!), och gelér (mest vinbär), lite torkad svamp, och grönsaker förstås även om det mesta redan är uppätet mm mm..... och sedan är ju frysen ganska så full också. Angenämt att ha en högst ordinär villatomt denna tid på året.

Matprat

Nu blir det lite privatekonomi kära läsare.

Mat, det är ofta en stor och dryg kostnad för alla familjer. Flera tusen rullar varje månad iväg till den lokala ICA, Willys eller Konsumaffären. Visst är det lite märkligt när man står där i affären och tar sitt spagettipaket så kostar det inte många kronor men sedan när man kommer fram till kassan så begär helt plötsligt kassörskan (eller självbetalningsterminalen) att man skall punga ut med flera hundra kronor. Man kan undra vad som händer på vägen? Andra tycker likt undertecknad om att odla egen mat man har ett grönsaksland, äppelträd, lite squash och rabarberstånd, några bärbuskar och plockar svamp och bär. Kanske att man också jagar eller fiskar (eller har vänner som gör det) och på så sätt kan komma över lite vilt. Självförsörjningsgraden brukar dock ofta inte vara så hög även om man som mig nu har skafferiet fyllt med hemgjort.

När man pratar om matkostnader och hur man kan försöka kapa dessa så kommer alltid de klassiska råden upp såsom om att man skall baka sitt eget bröd, hålla igen på kött och fisk och laga mat istället för att äta halvfabrikat, och dra ner lite på efterrätter och sötsaker. Helt okej råd men knappast det som kapar dina kostnader mest.

Så vart går de största matkostnaderna? Dom går faktiskt i soporna. Ja du läste rätt. Ragnsells kommer och hämtar din mat varannan vecka i en grön plasttunna.

Var fjärde matkasse som en barnfamilj bär hem, åker till tippen. I bästa fall blir det kanske biogas eller fjärrvärme av maten men det är synnerligen dumt i alla fall. Jag är övertygad om att dina mor-farföräldrar skulle bli betydligt mer upprörda över hur mycket mat som slängs mot hur dåliga matlagningskunskaper som barnbarnen har.

Så för att råd bot på eländet så kommer jag nu göra reklam (helt oavlönat och utan någon som helst provision) på en bok som jag tycker är mycket trevlig, köp eller låna den på biblioteket. Det är en liten kokbok vid namn Fattiga riddare och andra kökshjältar. Jaha, ytterligare en kokbok säger du säkert. Dessa kokböcker som bara blir fler och fler trots att vardagsrecepten i familjen inte är så många.

Vad som är kul med denna kokbok är att den handlar just om det stora slöseriet. Dvs recepten och det skrivna i boken handlar om hur man tar hand om "överbliven" mat. Hur man får gammalt bröd att bli en gratäng, varför man bör frysa in såsslattar, hur man tar vara på sista ostbiten innan man hivar den i soptunnan.

Den duktiga kvinnan som skrivit boken har också en hemsida och bloggar hos Världsnaturföreningen

Nej nu måste jag gå och ta hand om min bröddeg som ligger på jäsning.

Matblogg!

Så här på sommaren orkar man inte vara tok-seriös i alla inlägg så här kommer ett matbloggsinlägg!, denna gång blir det brödbak något man kanske har tid till i i semestertider eller på helgen. Häromveckan så hade jag och min fru bjudit hem i kvinna som aldrig varit hemma hos oss och det framkom under samtalet att hon faktiskt hade läst (och lagat!) det recept som då publicerades på bloggen så uppenbarligen är det vissa läsare som läser de oseriösa inlägg också.

Stockmanbröd (i brist på annat träffande namn)

Kvällen innan
koka upp 3 dl vatten och häll i en skål.
Vispa i 1 dl kornmjöl samt en matsked krossade linfön.
vispa till en jämn "sörja" och låt denna stå över natten.

Morgonen efter
Häll gårdagens "sörja" i en hushållsassistet för den som inte har en sådan så funkar det nog med en bunke och träslav också. Bäst effekt och enligt "orginalet" så skall degen dock blandas i en Electrolux assistent från 70-talet.

häll över 1,5dl kokande vatten och rör runt, låt stå några minuter.
lös upp en halv jäst (fyrkanten i mataffärn) i en annan skål tillsammans med 1,5 dl ljummet vatten. häll sedan i denna lösning i degbunken när det är finger varmt och sätt igång assistenten (eller börja röra med handkraft) häll i 1 msk olivolja och lite salt.

Häll sedan i 1 dl dinkelmjöl (siktat) och 9 dl vetemjöl. och arbeta samman degen några minuter, den skall vara ganska så klibbig då blir brödet godast. Slå av assisteneten (eller sluta rör) och låt degen jässa i tre kvart.

Mjöla in din händer ordentligt och boxa till degen så att luften går ur den i degbunken och låt det jäsa en kvart till.

Ta upp degen och forma till 2 stycken runda limpor (eller avlånga om man nu föredrar det) och lägg upp på en plåt med bakplåtspapper, strö över korn mjöl. låt jäsa i en halvtimme och snitta gärna upp brödet så att det sedan spricker så fint som hos bagarn.

Sätt under tiden sista jäsningen på ugnen på 250 grader och ställ i en annan plåt i botten på ugnen.

När brödet har jäst klart så öppnar du ugnen och kastar in lite vatten på plåten i botten, det fräser då till ordentligt och blir fullt med ånga (vilket ger brödet en lite hårdare och god skorpa), sätt in brödplåten och sänk temperaturen till 200 grader och grädda i ca. 30 minuter.

Klart!

Brödet är hyfsat "fluffigt" och vill man ha lite mer fullkorn känsla så byter man ut en del av vetemjölet mot något lämpligt fullkornsmjöl (t.ex. grahamnsmjöl eller fullkornsdinkel)

trevligt att man kan schemalägga inlägg på sommaren...detta skrevs i lördags.

En annorlunda bloggpost

De två största kategorierna när det gäller bloggar verkar vara modebloggar och matbloggar. Själv varken är jag eller kommer någonsin bli ett modelejon så det lämnar jag dithän. Mat (och dryck) däremot är ju alltid gott så idag när det ändå är både min och lilltjejen Anja Pärsons födelsedag så tänkte jag bjuda er läsare på lite matbloggning hör och häpna!

Stockmans potatissallad
4 personer

några potatisar (gärna av fast sort)
2 äpplen
en bit purolök
1 bit gurka
en liten knippe rädisor

Dressing
2 dl gräddfil
1 dl majonäs
lite söt senap
salt
vitpeppar
hackad gräslök

Handhavande
koka potatisen och låt den kallna
Rör ihop alla ingredienser i dressingen
Hacka potatisen, äpplen, purjon och rädisorna och blanda ner i dressingen
Rör om och ställ in en stund i kylen.

Serveras lämpligen till en bit grillat kött alt. grillade grönsaker och en kall öl.

Mums fillibabba!