torsdag 12 februari 2009

Svängigt och stabilt

I den dramatiska omsvängning som varit i konjunkturen mot allt sämre tider som nu också avspeglar sig i företagens bokslut så kan det i högsta vara intressant att studera den skillnad som nu blir allt mer uppenbar i bolags olika ”stabilitet” mot denna avmattning. I vissa bolag som ex. SSAB syns nu avmattningen mycket kraftigt, i andra bolag är verksamheten och lönsamheten mycket stabil som exempelvis i fallet Telia och i vissa bolag som i SCA så finns det både stabilitet och avmattning på samma gång.

Orsaken till de stora skillnaderna faller i mångt och mycket tillbaka på oss själva som individer och våra reaktioner i tider av oro och avmattning så väljer vi att inte köpa en ny bil, handla elektriska prylar i kartongförpackningar eller en ny grävmaskin till företaget. Men däremot väljer vi fortsatt att betala räkningen till mobilen och bredbandet. Telebolaget tjänar fortsatt pengar medan stålverket och kartongfabriken får det svårt.

SSAB är et bra typfall för en oerhört dramatisk omsvängning. Så sent som i början av september så gjorde företaget rekordvinster och lönsamheten var mycket god, man hade lyckats sälja av en del av ett icke-strategiskt innehav i form av den amerikanska rörverksamheten. Självföretroendet lyste och styrelsen skickade ut en kallelse till en extra bolagsstämma om att man nu vill återköpa aktier som en alternativ form av utdelning till aktieägarna. Sedan kom Lehman Brothers kollapsen i USA, konjunkturen tvärstannade och styrelse drog tillbaka sitt återköpsprogram. Så här några ynka månader senare rasar lönsamheten och bolaget flaggar nu för att början av 2009 nu kommer innebära förluster och med tanke på det och bolagets skulder så väjer man nu att istället för extra utdelning i form av återköp att sänka den ordinarie utdelningen. Några månader var allt som behövdes och kommer företaget nu klara av att tjäna 5-10kr per aktie i år?, ytterst osäkert.

Just telekommunikation har verkligen gått till att bli en allt mer ”everyday essential”. Allas våras mobiltelefoner, internetuppkopplingar och digital-tv ligger oss allt varmare om hjärtat och mobilen är kanske den ägodel vi sist av allt vill ge upp. Vi säger hellre upp prenumerationen på dagstidningen, något som för 15 år sedan nog knappast var vanligt. TeliaSonera och Tele2 redovisar trots de bistra tiderna stabila och fina vinster och behåller eller ökar sina utdelningar.

Nu är det ju inte så enkelt som investerare att bolag som är stabila i sin intjäning per automatik skulle innebära en bättre aktieplacering idag då många aktieplacerare tenderar att tänka ganska lika varandra och dissa aktier vars vinster sjunker och hissa företag var vinster stiger med de värderingsdilemman som kommer på detta, där populära bolag blir dyra och vice versa. Men självfallet medför dagens låga räntor att stabila högavkastande företag känns rätt trevliga, inte sant?
Vad tycks exempelvis om det Kandensiska företaget Great Lakes Hydro (är en stängd fond, legalt sett men kommer ev. konvertera till att bli ett vanligt AB) som driver flertalet vattenkraftverk i Kanada och sedan några månader också vindkraft. Man säljer elen på 14 åriga bundna kontrakt med fasta priser, bundna långa räntor vilket skapar mycket stabila kassaflöden där en del delas ut till aktieägarna månatligen(!!) och där helårets direktavkastning motsvarar 7,5%. Noll i tillväxtmöjligheter givetvis men med dagens räntenivåer måste ju 7,5% i sig ses som hyfsat trevligt när den räntan säkert motsvarar 3,5 gånger bolåneräntan hos oss svenskar.

4 kommentarer:

  1. Hej!

    Varför är tillväxtmöjligheterna noll för Great Lakes Hydro?

    SvaraRadera
  2. Jag äger själv lite GLH och är klart nöjd, men man får inte glömma bort valutarisken det innebär...

    SvaraRadera
  3. Hejsan Christoffer,
    Precis som du sager, troligen hittar man dagens fynd blev de svangiga foretagen. Det kraver dock mer is i magen att kopa exemplevis Swedbank jamfort med AstraZeneca...

    SvaraRadera
  4. Undrar också varför GLH saknar tillväxtmöjligheter?

    SvaraRadera

MediaCreeper