onsdag 6 oktober 2010

Är rabatt=rea?

Jag har skrivit inlägg förhållandevis ofta kring investmentbolag. Ofta ganska så populära inlägg då investmentbolag är ganska frekvent förekommande i många privatpersoners aktieportföljer. Såväl Investor, Ratos, Kinnevik och Industrivärden etc. är att anse som riktiga folkaktier idag och tildrar sig därigenom stort intresse.

Ofta när man läser analyser och rekommendationer kring investmentbolag så fokuserar dessa rekommendationer ofta kring den sk. Substansrabatten. Dvs att investmentbolagets tillgångar är mer värda än börskursen och ofta så drar man då slutsatsen att en stor rabatt mot substansvärdet är lika med rea på aktien och omvänt så skall man å sälja aktien då det inte är så stor rabatt på aktien mot substansvärdet.

Personligen så anser jag detta är bullshit mer eller mindre. Min övertygelse är att det är högst tveksamt om en hög rabatt per definition innebär ett köpeläge. Ofta är det så att en substansrabatt är och förblir. Det som spelar roll är substansvärdet utveckling dvs hur bra affärer som investmentbolaget gör. Mao så borde alla investmentbolagsanalytiker fokusera mer på innehavens värdering än på investmentbolagets värdering gentemot sin portfölj av tillgångar.

På lång sikt (mer än 10 års perspektiv) så innebär dock en ständig substansrabatt på låt säga 20% i genomsnitt en positiv ekonomisk aspekt. Ett investmentbolag vidareutdelar nämligen mottagna aktieutdelningar till sina aktieägare och genom att bolaget handlas till substansrabatt så medför detta att direktavkastningen över tiden blir något högre om man äger investmentbolag framför mot att man äger deras innehav. Denna matematiska effekt är dock mindre än vad de flesta tror

Låt mig exemplifiera detta med ett i högsta grad teoretiskt exempel där skatter och courtage är undantagna. I det första exemplet så har Adam 1Mkr investerade i en indexfond. Bertil har 1Mkr investerat i investmentbolag vars portföljer är lika med börsindex.

Vid inköpstillfället börs aktieindex direktavkastning 3%. Investmentbolaget som handlas med 20% substansrabatt har således en direktavkastning på 3,6%. De kommande 10 åren så ökar aktiekurserna i index med 5% varje år stabil (vilket isig får anses som synnerligen orimligt) och varje år så ökar bolagens aktieutdelningar med 5%. Varje år så återinvesterar Adam och Bertil sin aktieutdelning i indexfonden respektive investmentbolagen (som alltid handlas med 20% substansrabatt).

Efter 10 år så träffas Adam och Bertil och ser vad som hänt med deras miljon. Adams portfölj av indexfond är värd 2 158 925kr teoretiskt sett (skatter, courtage, ev. fondavgift oräknat). Totalavkastningen uppgår således till 8% per år. Bertils portfölj är värd 2 281 909kr (skatter, courtage oräknat). Totalavkastningen uppgår för Bertils del således till 8,6% per år. Dessa 0,6% i skillnad årligen innebär på 10 års sikt således 122 984kr eller 12,3% av den initiala inköpssumman. Större än så är inte skillnaden.

Grymt teoretiskt och utan förankring i verkligenheten förstås

För övrigt så tycker jag min ”kvartalsrapport i förväg" ang. Industrivärden stämde ganska så väl. Substansvärdet var visst rätt på kronan. Skuldsättningen var något lägre å andra sidan så verkar Industrivärden i några fall ha utställda optioner på innehav där lösenkursen ligger under dagskursen och således sänker marknadsvärdet på portföljen mo den aktuella börskursen.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker folk lätt glömmer att förvaltningskostnaderna är största anledningen till substansrabatten. Ett investmentbolag som mottager 1 miljard i utdelningar varje år men bränner 0,5 miljarder måste ju handlas med 50% rabatt för att kunna lämna samma utdelning som en investerare får vid direktinvestering. Självklart, men det brukar förbises.

    SvaraRadera
  2. På samma sätt är det förvaltningsavgifterna som kan göra stor skillnad mellan fonder och investmentbolag. Om du bara köper och behåller har du inga löpande kostnader för aktieägandet i investmentbolaget men en årlig förvaltningsavgift på de flesta fonder.

    SvaraRadera

MediaCreeper