fredag 22 oktober 2010

Goda företag och dåliga konjunkturer

Det skall villigt erkännas att jag är betydligt mer intresserad av analys av enskilda företag framför att utgå från makroekonomiska analyser. Därmed inte sagt att det ena eller det andra är bättre eller sämre men som sagt själv finner jag mer intresse i att titta på enskilda företag (kanske av blott intellektuella och filosofiska skäl). Min tro ligger en del i att "ett bra företag överlever en dålig konjunktur" som jag skrivit om förut, under förutsättning att man kan köpa en tillgång för någorlunda bra pris förstås.

Bloggaren Flute skriver idag om att det börjar se allt ljusare ut för det svenska banksystemet mot hur det var för några år sedan. En sanning med modifikation förstås, i mångt och mycket är det enbart kreditförlusterna som minskat. Tillväxten hos våra storbanker är "så där" kort och gott. Inlåningen växer i bankerna, företag amorterar av sina skulder idag och den enda tillväxten i krediter är väl hos folks bolån. Sammantaget gör detta att bankernas balansräkningar minskar och vi är inne i en andhämtning av "avskuldsättning" (med undantag av privata boån) där bankernas vinster ökar mest tack var minskade förluster och stigande finansiella marknader.

Detta är självfallet bra. Bra för Sverige, bra för riksbanken, riksgälden, finansinspektionen, bolånetagare, statsskulden, aktieägare och obligationsinvesterare. Det svenska bankerna var det illa med hösten 08-våren 09, riktigt illa. Det står allt mer klart att Stefan Ingves, Bo Lundgren och Anders Borg hade det svenska banksystemet i sina händer. Dom kunde precis lika gärna ha förstatligat Swedbank som givit massiva likviditetsstöd. SEB hade förstås hela Wallenbergsfären i bankgrunden och var väl inte lika illa men väl på fallrepet. Samtidigt har det i denna up-down-up ekonomi funnits synnerligen välskötta banker. När krisen var som värst hade tex. Handelsbanken över 400Mdr i likvida medel (idag 550Mdr!!) och en långsiktigt säkrad finansiering. Små lokala sparbanker mådde hur bra som helst (med undantag av att deras Swedbankaktier förstås sjönk i värde), Länsförsäkringar Bank har klarat denna turbulens galant osv.  Dvs även om tidningsrubrikerna lyste ut hur ruttna våra svenska banker var så fanns det många klart välmående banker, mitt under krisen!

En riktigt välskött bank är långsikigt ett fantastiskt företag (för aktieägarna och samhället den verkar). Ta bara t.ex. Handelsbanken som sedan 1901 varit en av världens bästa aktieinvesteringar.

Men USA då?
Där är mycket ruttet i banksystemet än idag. För att inte säga genomruttet. Inte minst när det gäller bostadsfinansiering. Jänkarna betalar nu priset av excesserna och ett alldeles för stort risktagande de senaste, ja, väldigt många år... Men visst är det då glädjande att mitt i detta armageddon hitta företag som mått helt prima trots en fruktansvärd omgivning, som tjänat pengar, inte fått en krona i statligt stöd, betalat utdelning till sina ägare och dessutom ökat vinsterna vart år under krisen.

Den eminente bloggaren Defensiven skriver idag om Hudson City Bancorp. En av USAs allra äldsta bolånebanker. Aktien är förvissa halverad sedan ATH ..


..men banken har mått prima, genom hela krisen (i alla fall till dags dato skall väl tilläggas) och aktieägarna har fått ta del av bankens vinster. Visst är det kul med företag som visar att makroekonomi inte är allt.

6 kommentarer:

  1. Ja visst imponerar både Handelsbanken och Hudson! Båda kännetecknas av konservativ ledning och en ovilja att växa till vilken risk som helst. Jag tror även att det är en mycket viktig konkurrensfördel för en bank att ha förtroende hos kunderna.

    Finanskrisen har varit ett riktigt stålbad för banker, nu kan vi verkligen skilja agnarna från vetet.

    Tack för att du nämner min blogg, ser att en del läsare hittat fram till defensiven idag tack vare den länken.

    SvaraRadera
  2. En inte allt för okomplicerad kedja av omständigheter gör banker lynniga.

    En av de mer problematiska aspekterna med banker är deras inblandning i trading. Detta syns till exempel tydligt i HQ där risknivåer utom all kontoll beviljats eller helt enkelt negligerats. Ett annat exempel är att leka med korrelationerna i låneportföljen vilket kan underminera även en tillsynes frisk banks framtid.

    Att tradingen inte är avskild från den traditionella kärnverksamheten sätter denna som pant för våghalsighet. När det sedan kommer grus i maskineriet rycker staten in som en gratis försäkring, vilken banken varken tecknat och betalat.

    Som inlägget visar klarar sig de med en sund inställning. Men frågan som är än mer intressant är hur man får de andra att uppträda på likande sätt?

    1. Separera trading från bankverksamheter. Undvika oönskade exponeringar. De som vill köpa in sig i denna typ av risk kan göra det på annat håll, så slipper insättarna att frukta.

    2. Långsiktiga incitamentssystem som inte inbjuder till överflödigt risktagande. En förlust kan väl precis som en vinst få ge upphov till en lönepåverkan för exempelvis en förvaltare?

    3. Mer transparens på tillgångssidan. Som investerare har man ingen chans att bedöma tillgångarnas kvalitet.

    Finansbranschen är girig, detta märks inte minst på den mängd kapitalförvaltare som växt fram senaste åren. Blev kontaktad av ett företag och min färsta fråga under mötet var hur de tjänar pengar. Precis som alla andra tjänar dessa på att sälja andras instrument. Således finns incitament till att göra transaktioner och skapa volym, inte se till värdeökning osv. Efter en närmare titt på bolagets redovisningen gjorde de en trevlig vinst efter bara 2 år i branschen. Det är enkelt att sälja skit och inte behöva stå till svars för eventuella reklamationer.

    Godnatt!

    SvaraRadera
  3. Bra kommentar M. Något mer än sund inställning skulle behövas. Det är ju lite nya bankregler på gång, "Basel III", men vad jag förstår justerar dessa regler bara på marginalen.

    Här är en artikel i e24 om en radikal lösning: "En bank utan lån kan aldrig krascha"
    http://www.e24.se/business/bank-och-finans/en-bank-utan-lan-kan-aldrig-krascha_2352589.e24

    Spännande och intressant ide som har stöd av flera nobelpristagare i ekonomi.

    "Modellen som han kallar för Limited purpose banking bygger på att bankerna blir som gigantiska fondhus. Varje krona på ett konto backas upp med av lika mycket tillgångar i form av obligationer eller andra papper, som en fond.

    När du tar ut ett bolån förvandlas det till en fond som någon annan kan investera i. Och så vidare. Bankerna skulle inte ta några egna risker.

    Alla lån skulle kreditvärderas av en statlig myndighet och genomlysningen skulle vara total. Spekulation skulle inte upphöra men det skulle hela tiden ske med egna pengar och inte som i dag med andras kapital."

    SvaraRadera
  4. Cristoffer. Vad innebär det som står på sidan 36 i Q3 rapporten från handelsbanken?

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel