söndag 10 oktober 2010

Fondsparande som prisinflationshedge?

Som jag nämnde i föregående inlägg så fick jag mig häromdagen presenterat för mig en drös med information kring fondsparande, detta då i utbyte mot att jag och min fru efteråt fick se en spelfilm och äta popcorn och dricka läsk (eller mineralvatten) på bankens bekostnad. Den fond som fick mest uppmärksamhet var Handelsbanken råvarufond. Detta är en fond utan aktieinnehav eller obligationer vilket är det normala i fonder som vänder sig till allmänheten. Istället så investeras här i terminer på råvarumarknaden. I teorin så kommer alltså fonden följa prisutvecklingen på råvaror. Då råvaror som olja, guld och vete inte ger någon löpande avkastning i form av utdelningar eller räntor så kommer fonden inte heller ge någon utdelning, i själva verket så kommer den tappa 0,8% av kapitalet då detta är fondavgiften plus då fondens kostnader för courtage och liknande som aldrig räknas in i fondavgifter utan dras direkt från fonden.

Den aktuella fonden har för avsikt att spegla ett index vid namn, SHB Commodity Index Excess Return. Detta i högsta grad konstruerade index består av följande delar:
13% Olja (Brent Crude Oil)
13% Bensinpriset i Sverige
13% Naturgas
12% Elpriset på Nordpool
11% Koppar
9% Aluminium
7% Guld
5% Sojabönor
4% Zink
3% Vete
3% Nötkött
2% Griskött
2% Pappersmassa
1% Nickel

Dvs i praktiken när elräkningen, bensinräkningen, mjölpaketet, fläskotletten eller Rolexklockan blir dyrare så kommer då dina besparingar också öka i pris. Fonden kan då mao fungera som en "hedge" mot prisinflation på varor som vi idag använder oss i vårt liv. Bensin i tanken, naturgas att värma upp vår arbetsplats med, elen som driver vårt kylskåp, vetemjölet till vårt bröd, fläskotletten på vår tallrik, guldet i vårt bankfack och pappersmassan i vår dassrulle.

Ett antal problem finns dock förstås. Råvaror är döda ting. Ett vetemjölpaket väger normalt sett 2kg. Du kan baka några bröd eller kakor på ett sådant. Men det ger dig ingen avkastning när det ligger i skafferiet, ingen ränta som betalas ut, ingen aktieutdelning till dig som vetemjölägare. Priset på vetemjöl kan förvisso gå upp och vetemjölspaketet kan på så sätt bli mer värt för dig som bullbakare. Bonden däremot som odlar vete på sin åker äger dock en avkastande tillgång där han varje år kan så några frön som växer och blir ett fullvuxen ax som han kan sälja. Nästa år kan han göra om samma sak och förhoppningsvis ur bondens synvinkel så har priset på vete gått upp och han har fått en fin skörd. Om ägaren av en oljekälla inte tjänar pengar på att ta upp oljan ur marken så slutar han/hon förstås, tjänar hon/han väldigt mycket på det så vill han/hon givetvis plocka upp så mycket olja det bara går... (en annan debatt som inte hör hemma i detta inlägg). Mao råvaran i sig är enbart en handelsvara (om än så viktig) och fungerar som ett smörjmedel i vårt liv.

Fonden kan nog få en hel del problem om Handelsbanken skulle hamna på obestånd. terminsmarknaden kan mycket väl sacka ihop fullständigt och frågan är om terminskontrakt verkligen funkar i en rejäl krissituation? Jag tror mig tvivla.

Personligen så har jag svårt med oavkastande tillgångar. En åker, en skog, en fårskock, ett skogsbolag, ett fastighetsbolag tycker jag personligen är trevligare tillgångar om de går att köpa till rätt pris vill säga.

Men vad tycker du?

På bild, tycker verkligen om dessa sköna vackra höstdagar! När man kan grilla en korv eller springa en vacker orienteringsbana i skogen.

9 kommentarer:

  1. Den kunnige kan nog tjäna pengar på "oavkastande tillgångar" - även där kan man säkert ibland köpa till ett pris som är lägre än värdet.

    Men är fondförvaltaren så kunnig? Fondbolagens vanliga aktie- och obligationsförvaltare lyckas ju sällan slå index under nån längre tid, så varför skulle de lyckas här?

    Och kan de slå vanliga tillgångar mer än vad de tar i avgifter? Köp- och sälhavgifter på hutlösa 1% vid varje transaktion utöver hela 0,7% för att härma ett index? Diss.

    SvaraRadera
  2. Men köp/säljavgifter är det väl inte på fonden?

    SvaraRadera
  3. Hedga mot prisinflation gör man mycket lättare genom att köpa fysiskt guld och silver.

    Det har jag gjort själv och det var nog det bästa investeringsbeslut jag någonsin tagit.

    SvaraRadera
  4. men guld och silver hedgear ju knappast stigande elpriser eller dyrare vetemjöl.

    Annars så håller jag med att fysiska tillgångar är trevligare än värdepapper.

    SvaraRadera
  5. Största risken med denna fond som hedge ser jag nog i motpartsrisken.
    Alla terminskontrakt förutsätter ju en motpart. Hette den motparten Lehman så...

    SvaraRadera
  6. Jag håller med. Det känns i dagsläget som ren spekulation. Ett mindre innehav i tex Boliden tycker jag är bättre. Annars har jag svårt att se att en avggift på 0,8% utebliven utdelning skulle kunna föranleda en bra investering. Och generellt drar jag åt mig öronen när banken rekommenderar något. Eftersom det nu mest propageras för Kina och dess grannar samt råvaror så har jag undvikit dessa. Statoil och Fortum äger jag dock

    SvaraRadera
  7. Stockman,

    Du som är duktig på aktier, kan inte du ta en titt på MedCap. Känns som ett bra köp, men vill gärna att någon expert tittar på detta också.

    Aktien ligger på 1.5 kr, och vinsten det senaste halvåret på 0,08 kr per aktie.

    Bolaget verkar befinna sig i en positiv trend med mycket uppmärksamhet i media, och rekordstor orderbok. Borde väl båda gott inför framtiden.

    Är inte detta typexpemplet på en undervärderad aktie?

    Mvh,
    trogen läsare

    SvaraRadera
  8. tror denna typ av fonder kommer floppa rejält. Dels är risken sannolikt större för deflation inom flera av dessa varor, men framförallt är risken att man får stor skillnad mellan spot och future-pris. Inom naturgas t.ex. finns fonder som köper lång och säljer spot. Dock verkar de senaste två år ha köpt dyra långa future-kontrakt och sedan sålt med fölust till billiga spotpriser.. På en fungerande marknad borde detta rätta till sig, men när fonder går in med mer pengar än normalt för marknaden och fortsätter ösa in mer pengar trots förluster så går det som det går. Då blir det istället råvarubolagen som kan sälja sina varor tryggt, dyrt och bekvämt på långa kontrakt

    SvaraRadera
  9. Tack för intressant läsning. Jag försöker lära mig mer om olika billiga verktyg för att minska utsattheten mot kraftig inflation eller deflation (båda scenariorna ser skrämmande aktuella ut).

    Råvaror känns så otroligt inne just nu, aktiespararnas senaste tidning hade ett helt temanummer om detta, "handla råvaror utan bolagsrisk". Jag tycker att det känns mycket spekulativt med råvaror. Jag satsar hellre i råvarubolag, t.ex. olje- eller gruvbolag. Där går det att någorlunda bedöma ett värde.

    Långa räntor går också bort, förr eller senare höjs räntorna och då bör det bli en viss korrigering. Långa realräntefonder ser intressantare ut men hur påverkas de av en eventuell deflation?

    Aktier verkar klara av inflation OK historiskt sett. Sen har jag korta räntor och likvid för att mildra effekten av en eventuell deflation. Inget starkt skydd men jag tror det är viktigt att inte byta pest mot kolera. Att exempelvis gå in i det spekulativa råvaruracet för att undvika inflation.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel