Fondsparande som prisinflationshedge?

Som jag nämnde i föregående inlägg så fick jag mig häromdagen presenterat för mig en drös med information kring fondsparande, detta då i utbyte mot att jag och min fru efteråt fick se en spelfilm och äta popcorn och dricka läsk (eller mineralvatten) på bankens bekostnad. Den fond som fick mest uppmärksamhet var Handelsbanken råvarufond. Detta är en fond utan aktieinnehav eller obligationer vilket är det normala i fonder som vänder sig till allmänheten. Istället så investeras här i terminer på råvarumarknaden. I teorin så kommer alltså fonden följa prisutvecklingen på råvaror. Då råvaror som olja, guld och vete inte ger någon löpande avkastning i form av utdelningar eller räntor så kommer fonden inte heller ge någon utdelning, i själva verket så kommer den tappa 0,8% av kapitalet då detta är fondavgiften plus då fondens kostnader för courtage och liknande som aldrig räknas in i fondavgifter utan dras direkt från fonden.

Den aktuella fonden har för avsikt att spegla ett index vid namn, SHB Commodity Index Excess Return. Detta i högsta grad konstruerade index består av följande delar:
13% Olja (Brent Crude Oil)
13% Bensinpriset i Sverige
13% Naturgas
12% Elpriset på Nordpool
11% Koppar
9% Aluminium
7% Guld
5% Sojabönor
4% Zink
3% Vete
3% Nötkött
2% Griskött
2% Pappersmassa
1% Nickel

Dvs i praktiken när elräkningen, bensinräkningen, mjölpaketet, fläskotletten eller Rolexklockan blir dyrare så kommer då dina besparingar också öka i pris. Fonden kan då mao fungera som en "hedge" mot prisinflation på varor som vi idag använder oss i vårt liv. Bensin i tanken, naturgas att värma upp vår arbetsplats med, elen som driver vårt kylskåp, vetemjölet till vårt bröd, fläskotletten på vår tallrik, guldet i vårt bankfack och pappersmassan i vår dassrulle.

Ett antal problem finns dock förstås. Råvaror är döda ting. Ett vetemjölpaket väger normalt sett 2kg. Du kan baka några bröd eller kakor på ett sådant. Men det ger dig ingen avkastning när det ligger i skafferiet, ingen ränta som betalas ut, ingen aktieutdelning till dig som vetemjölägare. Priset på vetemjöl kan förvisso gå upp och vetemjölspaketet kan på så sätt bli mer värt för dig som bullbakare. Bonden däremot som odlar vete på sin åker äger dock en avkastande tillgång där han varje år kan så några frön som växer och blir ett fullvuxen ax som han kan sälja. Nästa år kan han göra om samma sak och förhoppningsvis ur bondens synvinkel så har priset på vete gått upp och han har fått en fin skörd. Om ägaren av en oljekälla inte tjänar pengar på att ta upp oljan ur marken så slutar han/hon förstås, tjänar hon/han väldigt mycket på det så vill han/hon givetvis plocka upp så mycket olja det bara går... (en annan debatt som inte hör hemma i detta inlägg). Mao råvaran i sig är enbart en handelsvara (om än så viktig) och fungerar som ett smörjmedel i vårt liv.

Fonden kan nog få en hel del problem om Handelsbanken skulle hamna på obestånd. terminsmarknaden kan mycket väl sacka ihop fullständigt och frågan är om terminskontrakt verkligen funkar i en rejäl krissituation? Jag tror mig tvivla.

Personligen så har jag svårt med oavkastande tillgångar. En åker, en skog, en fårskock, ett skogsbolag, ett fastighetsbolag tycker jag personligen är trevligare tillgångar om de går att köpa till rätt pris vill säga.

Men vad tycker du?

På bild, tycker verkligen om dessa sköna vackra höstdagar! När man kan grilla en korv eller springa en vacker orienteringsbana i skogen.