Stål och skogsindustri är tå svenska paradgrenar. De är två branscher som i högsta grad byggt Sveriges välstånd genom historien och även om det idag är är lika dominerande inslag i det svenska näringslivet som det en gång i tiden var. Tider då Stora-Koppparberg och Grängesbergsbolaget var de allra största företagen i landet..
Stål och skogsbolag är också brancher som präglats av återkommande rejäla strukturkriser och enorma svängningar i konjunkturcykler. Detta tillföljd av att dessa industrier är kapitalintensiva och investeringstunga. Samt att investeringar tar tid att genomföra, lång tid. Det är lätt att det investerar för mycket i högkonjunktur med stora problem med kapicitetsutnyttjandet när efterfrågan faller. På 70-talet fick staten gå in i ägarkonstellelationer för att överhuvudtaget få en överlevnadsförmåga i den svenska stålindustrin. Exempelvis fick Wallenbergarna släppa Stora-kopparbergs hela stålindustri (Det som idag till stora del är SSABs tunnplåtsindustri) till staten som fick leda en strukturomvandling med bildandet av Svenskt Stål AB. En bra affär i slutändan för staten, i pengar räknat.
Även Skogsindustrin drabbas periodvis av enorm lönsamhet och enorma strukturkriser. Perioden kring millenniumskiftet var t.ex. synnerligen goda tiden för skogsindustrin. God efterfrågan på papper, massa och trä och dessutom låga priser på insatsvaror som ved och el. Bingo för bolagens vinster och superkonjunkturtopp. Följdaktligen byggde man ut kapaciteten, köpte pappersbolag på andra sidan Atlanten och investerade hej vilt. Svackan kom 2002-2003 och alla trodde man snart skulle vara tillbaka till happy days. Men när vinstuppgångarna kom för all annan industrin så gick högkonjunkturen 2004-2007 skogsbolagen förbi. Lönsamheten kom aldrig tillbaka till "gammal god lönsamhet". Istället fick man lägga ner kapacitet. SCA, Holmen, Stora, Rottneros mfl har alla fått lägga ner bruk. 2008-2009 kom strukturkrisen och det blev panik och förluster med SCA som möjlig stjärna i klassen. Men då mycket kapacitet nu är nedlagd så har faktiskt lönsamheten i skogsindustrin kommit igång mycket bra i denna kkonjunkturuppgång. Tom Stora Enso tjänar ju ny bra med pengar. Strukturkrisen gav liv, ja förutom då för tidningspapper som gå mot sotdöden, förr eller senare.
Jag har i långa perioder med uppehåll varit aktieägare i både stål och skogsindustri. Idag enbart i skogsindustrin skall väl tilläggas. Men jag har läst alla SSABs rapporter de senaste 10-12 åren och periodvis varit aktieägare... ska också tilläggas.
Det är många bloggare som uttryckt att t.ex. SSAB varit ett klassiskt "värdeköp" med motiveringen att kursen idag är så mycket lägre än den var i högkonjunkturen och det vet ju alla att efter lågkonjunktur kommer högkonjunktur och snart så kommer SSAB tjäna lika mycket pengar som år 2007, buy cheap sell dear.
Exempelvis 2003-2004 var SSAB ett mycket gott "värdeköp", bolaget var skuldfritt, efterfrågan ökade, priserna på stål steg i snabbare takt än insatsvarorna och följdaktligen blev det goda tider. Vinstgenereringsförmågan 2006-2008 blev vad jag skulle vilja säga extrem, för att inte säga superkonjunkturtopp ur historisk synvinkel. Följdaktligen ville väldigt många bedriva stålverk då man kunde tälja guld med kniv, precis som skogsindustrin för 10 år sedan, investeringar sköt i höjden, bolag på andra sidan Atlanten köptes.... Sedan blev det sämre tider och vinsterna sjönk och blev förluster. Idag har tiderna blivit lite bättre och efterfrågan är tillbaka på riktigt bra nivå. MEN, lönsamheten är inte alls på samma nivåer pga av att priset på stål inte har kunna kompenserats för insatsvarornas prisökningar (läs järnmalm och kol)
Är SSAB ett "värdekap" idag? Jag är betydligt mer tveksam är för 7-8 år sedan. Rent konjunkturellt så kan stålindustrin hamna i samma problem som skogsindustrin i senaste uppgången dvs att det inte blir någon vidare bra lönsamhet i denna högkonjunktur och i nästa lågkonjunktur så kan det komma att bli en rejäl strukturkris. Precis som för skogsindustrin 2002-2007 med strukturkris 2008-2009 med massiva nedläggningar så kan denna högkonjunktur gå stålindustrin förbi. Detta tack vare att det nyetablerades så många nya stålverk och ny kapacitet inte minst i Asien. Så nu har vi då överkapacitet på stål. Med följden att vi säljer mycket i volym, men inte alls till samma priser och med problemet att Järnmalm och kol stiger rejält i pris.
SSAB har okså ett annat problem. SSAB ligger idag långt över sina långsiktiga skuldsättningsmål, med 16Mdr i nettoskuld idag och några stora utdelningar lär det inte bli utan istället många år där det behöver samlas i ladorna. Blir det snart en ny lågkonjunktur så kan SSAB komma att få det jobbigt....
Kort men berikande, insiktsfullt och klart; från den bloggare som förmodligen kan mest on SSAB och SCA som vandrar på vår jord.
SvaraRaderaIntressant läsning. Särskilt att läsa om den historiska utveckling som jag själv inte reflekterat eller läst så mycket om innan.
SvaraRaderaTror du att vi på 1-2 år kommer att få se fortsatt nedgång för ssab?
Riskminimeraren> Nja det var väl att ta i med de stora orden.
SvaraRaderaMot miljonen>Det är ju då 1000kr frågan. Det stora orosmomenten är den höga skulsättningen, det gör bolagets aktiesvårbedömd. Men så länge man gör gyfsade vinster och hyfsade kassaflöden är det ju ingen panik. Problemet med skuldsättningen blir nästa lågkonjunktur. Lite paradoxalt så är det SSABs köpta verksamheter i USA som går bäst i bolaget idag så det är idag inget större nedskrivningsbehov på goodwill.
Bolaget handlas idag till knappt 80% av försäljningen. Med lite uppgång till så är vi nog nere på 60%. Bolaget handlas idag under eget kapital, nåväl att eget kapital består av 18Mdr Goodwill (totalt eget kapital 30Mdr) så är det mycket luft här.
Men jag tror nog inte att aktien kommer rasa direkt de kommande åren utan mer att det inte finns så mycket lyftförmåga. Det finns heller inte så stor förmåga att dela ut stora utdelningar.
Å andra sidan gäller väl det mycket av verksatadsindustrin.
Intressant inlägg som vanligtskall man behålla eller sälja på dagens nivå börjar tvivla?
SvaraRadera