tisdag 19 oktober 2010

Vad är en tillgång värd?

Vad är något värt? Det varierar som sagt. Ett bra experiment kan t.ex. vara att först gå till järnaffären och t.ex. köpa dig en ny motorsåg från Husqvarna. Sedan när du kommer hem så plockar du fram kameran och tar ett foto av din nya såg och lägger ut den på blocket. Har värdet förändrats? Med största sannolikhet!


Ett börsnoterat företag har som bekant en resultaträkning som talar om försäljning och vinst och sedan har man en balansräkning som talar om värdet på företagets tillgångar och hur man finansierat dessa tillgångar. Ett företag kan köpa en sak, t.ex. en motorsåg återigen och värdet av motorsågen skrivs sedan ner till 0kr på t.ex. 5 år. Efter 5 år så har företaget gjort en förlust i resultaträningen på hela motorsågens värde och man får hoppas att motorsågen har bidragit till företagets omsättning och vinst att den blev lönsam att köpa.

Problemet är att värdet på saker som ett företag innehar varierar som bekant.

Låt oss t.ex. titta på en Bank. En bank kan inneha massa olika mer eller mindre konstiga tillgångar. Låt säga att du går in på bankkontoret och önskar bli beviljad ett lån på 100 000kr in blanco. Efter noggrann kreditkontroll och att banktjänstemannen stirrat dig djupt in i ögonen någon minut så blir du beviljad 100 000kr i lån mot en ränta på 7% och en amortering på 10 000kr per år.

Efter bankbesöket så har du nu 100 000kr i kontanter men du har också en skuld till banken på samma summa så dina nettotillgångar har inte förändrats. Har banken blivit av med sina tillgångar i kassavalvet? Inte då.

Bankens tillgång i detta fall är att dom numera äger en fordran på dig. Du skall dessutom betala ränta till banken. Först av allt skall jag nu säga att banken INTE lånar ut luft utan banken måste antingen använda bankens egna pengar (eget kapital) eller så måste man själv låna in pengar genom att din granne kanske har ett sparkonto i banken på 100 000kr eller att banken lånar 100 000kr genom att ge ut en obligation som någon kinesisk pensionsfond köper densamma. De enda bankerna som kan skapa pengar är centralbanker. Sparbanken Sjuhärad eller någon annan bank har inget sedeltryckeri i källaren.

Vad är bankens tillgång/fordran värd då?

Fordran är på 100 000kr, löper med en ränta på 7% och betalas av med 10 000kr per år. i gamla tider då värdepapperiserades minsann inga lån utan då skulle banken tillgång vara värd 100 000kr dag 0. Sedan skulle denna tillgång skrivas ned samma summa som du amorterar med. Efter 10 år så finns din skuld inte längre kvar. Du är skuldfri och banken har inte kvar någon tillgång. Banken har under tiden fått sin ränta och avbetalningar. Bankens sammanlagda ränteintäkt under de 10 åren som lånet varade uppgår till ung. 38 500kr. Ur denna summa skall man sedan betala personalen, lokaler, bankens insättare och långivare och en och annan fallskärm till coporate finance avdelningen.

Men låt säga nu att alla lån i banken värdepapperiserades var för sig som t.ex. E24 skrev härom veckan.

Marknadsräntan ä vid utfärdandet av lånet 7% och därmed torde ju ditt lån värderas till 100 000kr. Efter förstå året så betalar du av 10 000kr och lånet uppgår då enbart till 90 000kr. Dock har även marknadsräntan förändrats till 5%. Du betalar ju fortfarande 7% i ränta vilket då gör ditt lån ganska så värdefullt för banken. Och faktum är att investerare (om man tror på din kreditvärdighet) nog är beredda att köpa ditt lån för större summa än 90 000kr, du betalar ju plikttroget 7%, så då kanske man är beredd att avstå t.ex. 4000kr av kvarvarande 31 500kr i ränteintäkt på lånet och därmed betala 94 000kr för ett lån på 90 000kr(!), det blir ju ändå en viss vinst i slutändan.

Sedan går det ett år, du betalar av 10 000kr till och lånet är på 80 000kr. I media har det dock uppmärksammats att många blancolån inte längre betalas så plikttroget vilket skrämt många investerare så nu har marknadsräntan stigit till 9%. Du betalar ju bara 7% oh ditt lån blir därmed inte så värdefullt som det var de kvarvarande 80 000kr i lån, är investerare enbart beredda att betala 77 000kr för. 3000kr i kursvinst” vill man ha som kompensation för din dåliga ränta på kvarvarande 25 200kr i ränteintäkt. Den som köpte ditt lån för 94 000kr har mao gjort en hypotetisk förlust på 94000-10000(din amortering)-77000 (marknadspriset)-6300kr(ränta för 1 år)= 700kr på ett år, varav kursförlusten var 7000kr. Men investeraren får trösta sig med att få den kvarvarande räntan på 25200kr om han behåller ditt lån.

Men sedan blir det bistra tider, du blir av med ditt arbete och du får svårt att betala ditt lån. Du blir försenad med räntan och kan inte längre amortera dit lån. Vem vill nu låna ut pengar till dig (dvs köpa ditt lån på andrahandsmarknaden). Ja är det goda tider och man kan tro att du snart får ett jobb igen så kanske det kan finnas investerare som är beredda att ta en hög risk mot kompensation av ett lågt på ditt lån. Är det däremot en pågående finanskris och tidningsrubriken skrivs i fetare stil än någonsin ja då är nog risken att det helt enkelt inte finns någon investerare alls som vill köpa ditt lån. Och ditt lån får då mer eller mindre värdet noll för innehavaren (om man värderar det till marknadspris) även om du har en skuld på 70-80 000kr

Som sagt vad något är värt det varierar. Vad skulle du t.ex. betala för en fullt utrustad bilfabrik som inte säljer några bilar?

Och slutligen så tycker jag inte som i E24 artikeln att man skall värdepapperisera alla lån utan tycker nog att vi gott kan ta några steg bakåt mot att värdepapperisera allt här i världen.

7 kommentarer:

  1. Tack! Började bli lite bekymrad över att många bloggare har en väldigt mystifierad bild av vad banker sysslar med. Bra med lite sunt förnuft. Dock är bankers framtida vinst och värde svårt att bestämma exakt, precis som de flesta andra företag.

    SvaraRadera
  2. Bankers framtida vinster är som bekant svårt att sia om. och vad banken tillgångar är värda är som bekant rejält svårt att sia om.

    så här skrev t.ex. Jan Lidén i Swedbanks Q3 rapport 2007

    Swedbanks affärsutveckling fortsätter att vara stark. Vi vinner hela tiden nya kunder och volymerna ökar
    bland de befintliga, inte minst i Sverige. Under den senaste tidens oro på den internationella
    finansmarknaden har Swedbank med sin lågriskprofil stått starkt, med en mindre påverkan. Aktivitetsnivån
    har kortsiktigt gått ned inom vissa delar av Swedbank Markets. Därutöver har effekterna begränsat sig till en
    kortsiktig påverkan på värderingen av vissa tillgångar och skulder samt att priset på risk har ökat på den
    internationella kreditmarknaden.
    Under det senaste kvartalet har vi som väntat sett att ekonomin i Estland bromsar in och flera tecken på
    att Lettland är på väg åt samma håll. Swedbank förväntar att den successiva inbromsningen fortsätter och att
    de obalanser som finns så småningom minskar. Långsiktigt kommer välståndet i de baltiska ekonomierna att
    fortsätta närma sig EU-snittet.
    Den inledande fasen av integrationen av TAS-Kommerzbank i Ukraina har varit positivt.

    SvaraRadera
  3. Swedbank hade vid det aktuella tillfället 164 000 000 000mkr utlånade (ökat från 115Mdr året innan).

    redovisade nedskrivningar på 334 000 000kr. 0,2% av kreditstocken....

    SvaraRadera
  4. oavnstående siffror avser enbart Baltikum

    SvaraRadera
  5. Bra och intressant blogg. Viktigpettern inom mig reagerade dock på lite siffror. Känns dock som siffrorna 35tkr för löner, fallskärmar och dylikt inte stämmer med 10års löptid på kredit, snarare 4,8?

    SvaraRadera
  6. Glöm ovanstående. Viktigpettern hade fel.

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel