banker tjänar bäst på offentliganställdas pensionsavtal

Den svenska arbetsmarknaden innehåller idag tre övergripande sektorer. Dels den privata sektorn, den statliga sektorn samt kommun/landsting. Alla arbetstagare arbetar inom dessa sektorer och en överväldigande majoritet arbetar också på kollektivavtal i respektive sektor. I kollektivavtalen finns också krav pensionsavsättningar. De tre största kollektivavtalen för yngre individer (i exemplet nedan en 26 åring) är ITP1 (privat tjänsteman), PA 03 (statligt anställd) och KAP-KL (kommunalt anställd). Tidigare har det varit ganska så stora skillnader i pensionsavtal mellan privat eller offentliganställd idag är systemen mer likvärdig om än vissa skillnader. ITP1 och KAP-KL är helt premieavsatta system medan
PA03 omfattas av förmånssystem vid löner över 7,5 pbb (idag ung 31 000kr i månaden). Premien om avsätts under dessa 7,5pbb är dock identiska idag. 4,5% av bruttolönen avsätts till tjänstepension inom alla avtal. I KAP-KL är det full valfrihet mellan vart man vill placera dessa pengar, i ITP avtalet måste man avsätta hälften av premien i en traditionell försäkring medan man som statligt anställd måste avsätta 2% (av 4,5%) till den ekonomiska föreningen Kåpan (ung som en trad försäkring).

Men 2,5% av lönen understigande 31 000kr är exakt samma valfri för alla avtal (om du är född 1979 och senasre). Man kan välja mellan fondförsäkringar eller trad försäkringar. För en ung individ skulle jag rekommendera en fondförsäkring. De olika avtalen har lite olika banker och försäkringsbolag men det är fyra fondförsäkringar som är valbara i samtliga pensionsavtal. Dessa är AMF, Swedbank, SEB och Länsförsäkringar. Exakt samma upplägg på försäkringarna i de olika avtalen, med ett undatag kostnaderna är olika för de olika avtalen. Dessa fyra försäkringsgivare är också de fyra största pensionsaktörerna totalt sett i Sverige.

Jag tänkte nedan ta ett exempel på en ung indvid, låt oss kalla henne Frida. Hon är idag 26 år gammal och arbetar som informatör (tjänsteman). Hennes lön är idag 26 000kr i månaden detta alldeles oavsett om hon jobbar privat, statligt eller kommunalt/landsting och hon arbetar idag på kollektivavtal och omfattas a respektive sektors pensionsavtal. Hon jobbar fram till hon är 66 år gammal (dvs 30år from idag). Hon får en årlig löneökning på 3% och 2,5% av hennes bruttolön avsätts i exakt samma likvärdiga fondförsäkringar. Övriga avsättningar är dock inte likvärdiga

Av de fyra försäkringar som finns valbara ser kostnaderna lite olika ut beroende på avtal. Dessa olika avgifter påverkar givetvis pensionen.
Den stora avgiften är givetvis respektive fondavgift i de olika fonder man hoppar mellan. Dessa fondavgifter kommer inte jämföras nedan men sedan tillkommer extra avgifter för själva försäkringen hos de olika bank och försäkringsbolagen.

Vi börjar med en fast årlig avgift.
I ITP avtalet finns inga fasta kostnader alls. I PA-03 är dom (för dess fyra jämförbara försäkringsbolag) AMF 85kr/år, LF 80kr/år, SEB 0kr/år, Swedbank 70kr/år. För KAP-KL är fasta samma som PA-03.

Sedan har man en rörlig kapitalavgift som beror på kapitalet storlek. Inom ITP1 är dessa AMF 0,09%, LF 0,21%, SEB 0,15% och Swedbank som har 0kr!
Inom PA 03 AMF 0,15%, LF 0,5% SEB 0,65% och Swedbank gratis. Inom KAP-KL, AMF 0,05, LF 0,5%, SEB 0,65% och Swedbank gratis.
Mao på fullt likvärdiga pensionsinsättningar och samma fonder i dessa bolag så får den statsanställde sämst pension! och den privatanställde bäst pension, mediebilden är nog den omvända om den är samma lön.

Uppenbarligen så har offentliga arbetsgivare och offentliga fackförbund INTE varit direkt framgångsrika när det gäller förhandlingar med banker och försäkringsbolag.
Hur mycket skiljer det då på dessa 2,5% av bruttolönen jämförbara pensionsinsättningar? I kronor räknat med 26 tusen i lön 3% årlig löneökning, 30 års tjänstetid, 5% årlig avkastning på fonderna och exempelvis Länsförsäkringar som val?
Om avgifterna var som ett vanligt fondsparande dvs gratis förutom fondavgifter så skulle pensionskapitalet på dessa 2,5% jämförbara pengar vara värda 1 473 401kr vid 66 år ålder, som statlige eller kommunal/landsting anställde så skulle kapital pga av avgifter dock enbart vara 1 294 018kr och den privatanställde har en pensionskapital på 1 402 119kr.

Med exakt samma lön, exakt samma avkastning på fonder, exakt samma jämförbara valbara pensionsavsättningar i exakt samma försäkringsbolag så skulle pensionen pga högre pensionsavgifter till banken för offentligt anställda var 900kr lägre i månaden än om man var privatanställd, i dagens pennningvärde (inflation 2%) motsvaras detta av 490kr i månaden (pensionkapitalet vid 66 års ålderdelat med 10 år och sedan 12 månader). Detta enbart för att offentliganställldas avgifter till banken är högre.

För AMF valet blir skillnaden 255kr i månaden i ”offentliganställdavgift”, väljer du SEB blir ”offentliganställdavgift” hela 1414kr i månaden.
Uppenbarligen så har offentliga arbetsgivare och offentliga fackförbund INTE varit direkt framgångsrika när det gäller förhandlingar med banker och försäkringsbolag i alla fall inte när det gäller AMF, Länsfrsäkringar, Swedbank och speciellt SEB där avgifterna anmärkningsvärt stora mellan avtalen.

En brasklapp! I både KAP-KL och PA 03 finns också andra försäkringsbolag (som inte finns i ITP1) som har billigare avgifter än de fyra som upptagna ovan och med i jämförelsen och som också är billigare än samtliga valbara alternativ i ITP avtalet (t.ex. Nordnet och Avanza). Samt att det finns pensionsdelar utöver 2,5% av bruttolönen som dock inte är medtagna i jämförelsen ovan då dessa skiljer sig mellan avtalen.