måndag 11 maj 2009

Trött på alla dessa tredjepartsprodukter

Bloggaren ”finanskvinnan” skrev häromdagen ett inlägg som jag kan instämma i definitivt. Hon frågade sig varför det vanligaste långsiktiga sparandet i Sverige var bankfonder och inte aktier. Och visst är det lite märkligt att en av orsakerna till den finansiella oredan i finanssektorn ”konstruerade” finansiella investeringar, trots detta så ökar bankernas försäljning av dessa typer av produkter betydligt för varje år som går.

I begynnelsen fanns det endast tre typer av tillgångar att köpa. Det vanligaste var en real tillgång givetvis. Man kanske hade byggt sig ett hus, man ägde en bit åkermark, en knippe skog eller n guldklimp i byrålådan hemma, tillgångar som med tiden allt som oftast blev mer värda. Sedan kunde man givetvis låna ut pengar till grannen och fick då ränta på dess pengar det som vi idag kallar obligationer och sedan fanns då möjligheten att äga någon form av affärsrörelse eller var med på denna affärsrörelse mer som en passiv part. Vi kunde mao börja bli aktieägare. Under många hundra och tusen år har dessa tillgångar funnits någon fysisk realtillgång, obligationer eller aktier, och det fanns egentligen inget behov av andra ”produkter”.

De senaste åren har dessa tre typer av tillgångar allt mer blivit främmande för världens sparare och investerare numera så går allt mer tillgångar omvägen via banken. Det började lite smått för en hel del år sedan med terminer och optioner. Detta är i grunden goda produkter, terminer handlar om att sälja något idag men betala och leverera någon annan dag. Perfekt för jordbrukare mao. Optioner är möjligheten att komma överens om en möjligen försäljning i framtiden (tänk på det engelska ordet option)

Optioner och terminer har egentligen ingenting att göra med banksystemet mer än att dom är betalningsfömedlare precis som för obligationer, aktier och reala tillgångar. Men sedan dess har det nog fullkomligt börjat spåra ur. Sedan kom alla dessa fonder och pensionskassar för ca. 50 år sedan. Fonder handlar om att en mängd olika fondsparare gemensamt äger en klump av olika aktier eller obligationer. Det är en väldigt god tanke om det är många investerare som var för sig ha små medel. Bankerna tar ut en avgift för dessa fonder för servicen (utöver kostnader som finns i fonden). Kostnaderna är proportionerliga mot insatsen vilket gör att stora sparare subventionerar mindre sparare. Har man mao mycket pengar är fonder ingen klok investering, då är det bättre att själv vara ägare.

Bankerna har också de senaste åren startat en väldig massa olika fonder. Allt från särskilda branscher till vissa länder eller specialfonder. Man gör givetvis inte detta för att var snäll utan helt enkelt för att det då är lättare att ta ut mer betalat. Har man som bank 60 olika fonder så är det alltid någon som just då går väldigt bra och lockare sparare och då spelar ju 2% i avgifter (plus då courtage och annat) ingen roll. Vi betalar mao för varje år dyrare och dyrare fondavgifter trots att det borde vara tvärt om.

I börsraset 00-02 så var te många sparare som blev brända och då tog snabbt bankerna fram aktieindexobligationer med en inbakad kombination av optioner/warranter och obligationer. Går börsen bra får man hyfsad avkastning och om börsen går dåligt så får man alltid pengarna tillbaka i alla fall. Bankkunderna kände då större trygghet, medan bankerna kunde ta ut högre avgifter och dessutom kunde man också hålla kvar en del pengar i bankens balansräkning (fonder ligger ju utanför banken) så att man t.ex. kunde låna ut pengar till ett företag mot 5% ränta och i obligationsdelen i aktieindexolbigationen enbart behövde betala 2% för att säkra åtagandet. En kalasaffär för banken mao och också orsaken till varför så många banker har haft strukturerade produkter i sin balansräkning. Nackdelen är givetvis att om banken går omkull så får man inte tillbaka något alls vilket vissa bankkunder i Acta och Penser blev varse om när Lehman Brothers gick i putten.

Nu är det återigen dags att prångla på privatpersoner produkter. Det som idag säljer bra är negativa produkter och bankhandlade produkter. Mao har många nu sett möjligheten att tjäna pengar på när alla tillgångar rasat i värde. Man kan t.ex. köpa ett Bearcertifikat som ökar när börsen eller olja går ned. Också här finns det överhuvudtaget inget värde alls i denna produkt utan det enda är att den aktuella banken lovar att ställa upp köp och säljkurser. Vad som händer om banken inte klarar detta är det ingen som vet. I vissa fall skapar banken hela handelssystem med sina egna produkter som kunden sitter och trejdar dygnet runt mot banken. Man säljer lite cfd kontrakt på japanska yen, köper cfd kontrakt för kaffe och blankar svenska börsen med cfd. Snacka om att man som bank kan skapa bra provisionsnetto och trejdingnetto.

Sedan har vi nymodigheten med kreditertifikat. Dvs banken köper obligationer fårn t.ex. Volvo och Sandvik. Sedan förpackar man ihop dessa obligationer i ett certifikat med lite sämre ränta än man själv köpt för och sedan säljer vi dessa till kunderna. Istället för att vara exponerad för ett företagskonkurs så är man nu istället beroende av att tre företag överlever!

Men allra mest patetiskt måste vara ”världspessimisterna med aktiedepå hos en nätmäklare” de som tror att världen är slut och bank och finanssystemet kommer krascha inom något år. Det enda sättet att skydda sig är att äga guld eller olja. Nu äger ju dessa individer ingen olja eller guld utan dom äger en massa knepiga bankpapper med någon ISIN kod som så länge banken lever följer priset på guld eller olja. Vad hände med madrassen, blev den också omodern, eller?

Själv så tror jag genomsnittsinviden inte behöver gå utanför boxen än att investera i "de tre" tillgångarna. Realkapital, olbigationer eller aktier.

11 kommentarer:

  1. I takt med följande högst läsvärda bok: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189212320

    SvaraRadera
  2. Hur tycker du man skall fördela mellan dessa tre?

    SvaraRadera
  3. Varför man har fomder istället för aktier beror enligt min erfarenhet på att det är krångligt att deklarera. Avgiften för fonden äts upp av den uteblivna ränta på ränta effekt som blir om man omplacerar mellan olika aktier någon gång då och då. Fanns det ett investeringskonto där man bara skattade på vinsten på utplockat kapitalså att fonderna inte fick de fördelarna skulle nog betydligt fler investera direkt i aktier

    SvaraRadera
  4. Aktierfonder på den svenske marknaden er kostsamme, tyvärr.

    I USA har Vanguard's Total Stock Market (for USA) en årsavgift på 0,07% om man har $100 000 totalt hos Vanguards olike fonder. Dock kan man köpe ETF (Exchange Traded Fund) andeler med samme avgift men då betalar man courtage.

    Köp av enskilde utenlandske aktier er för dyrt för en vanlig småsparare, och då er billige indexfonder från SPP med årsavgift på 0,2% mycket bra.

    Som anonym sa så er det en god del arbete med at äga enskilde svenske aktier, och snabbt dyrt om man trader ofta.

    SvaraRadera
  5. Anonym, det finns investeringskonto. Det kallas kapitalförsäkring, fast du betalar inte skatt på uttagna pengar, utan en schablon på runt 1% av hela värdet.

    Fast det går förstås att hävda att en kapitalförsäkring är en tredjepartsprodukt.

    Tillhör själv "olja och guld"-gänget. Olja är förstås väldigt svårt att äga fysiskt, men guld är enkelt. Det är dock korrekt att det är bättre att äga oljeaktier än något fiktivt oljederivat.

    SvaraRadera
  6. "Kostnaderna är proportionerliga mot insatsen vilket gör att stora sparare subventionerar mindre sparare. Har man mao mycket pengar är fonder ingen klok investering, då är det bättre att själv vara ägare."

    Har du lust att förklara ditt resonemang angående detta?


    Själv tycker jag det är drygt att behöva handla aktier och alltid betala courtage. Det går juh inte att köpa aktier rakt av med någon som vill sälja utan man måste gå via någon handelsplats. Finns mkt att göra där för att förbättra valmöjligheter. En privathandelsplats baserad på reklam vore något..
    Nordnet och Avanza mfl tjänar enkla pengar verkar det som..

    Idag går det väl inte ens att betala en räkning direkt utan man måste gå via en bank?

    Om du frågar mig så är hela penningpolitiken tillkonstlad..

    \PD

    SvaraRadera
  7. Det låter som om många tror att man måste köpa och sälja aktier ofta för att spara i aktier och att det är krångligt att deklarera. Jag har haft aktier i snart 20 år nu och började på samma sätt. Men jag har insett att det är just ett sparande för mig och därför så köper jag aktier, jag säljer aldrig. Jag håller mig till A-listan och köper aktier för nya sparade pengar och för utdelningar nån gång per år. Jag utvärderar bland de 10-12 bolag jag håller koll på. Detta är ett långsiktigt sparande för mig, att deklarera är inte svårt (bara utdelningar). För semester etc har jag ett separat sparkonto, skilt från mitt långsiktiga sparande.

    Läs boken jag länkade i första kommentaren!

    SvaraRadera
  8. Peter,

    Så du har aldrig sålt en enda av dina aktier? Du är medveten om att vi går tillbaka 100 år så är det inte många företag som har överlevt en sådan lång tid.

    Dom företag du köpte för tjugo år sedan förstår jag är fortfarande bra företag eller?

    Det är ju bara att gå tillbaka och titta i A listan på börsen och se hur många företag som försvinner varje år.

    SvaraRadera
  9. Om du läste vad jag skrev ser du att jag tidigare köpte och sålde aktier. Numera köper jag enbart, sedan 5-6 år sedan. Sparar kontanter i ca 6-12 månader och går in med dem i de bolag som ser rätt ut vid det tillfället.

    SvaraRadera
  10. PS. Att företag försvinner från börsen innebär nästan alltid att de köps ut (i alla fall på A-listan där jag håller mig), då får man kontanter att handla andra aktier för, inget fel med det.

    SvaraRadera
  11. Dessa diskutioner är kreativa!!!, tycker om att Herr Stockman sätter ner foten och utmanar oss läsare.
    Jag håller med Peter, att återinvestera aktieutdelningar eller att låta A-listade aktier betala semestern är ett "smart" tänkande. Deklarerar vi sen rätt så kommer det pengar tillbaka... personligen så cashar jag in (kanske ynka för er) 45.000:- till midsommar pågrund av en genomtänkt dekleration. Fan!, det är en 3 månaders cyckelsemester i Afrika. Ödmjukt önskar jag fler aggressiva ärliga tankar på denna blogg-chatt. Stockman väcker tankar...

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel