Perspektiv på statsskulder

Ett stort frågetecken i konjunkturen är idag är USAs stora statsskuld. Statsskulden i staterna innehåller idag så många nollor att man knappast vare sig kan skriva eller uttala skuldens storlek. Många ställer sig nu frågan om detta verkligen är hållbart? Hur kan USA få låna pengar till dessa låga räntor trots att landet bara bli mer skuldsatt? Tänk om USA defaultar och ine längre kan betala räntan?

i helgen så har jag passat på att ägna lite tid åt att läsa boken "pengarna och makten" av Gunnar Wetterling som är en historik över den svenska riksbankens historia, en stor del av boken återstår dock. Boken är högsta grad en intressant odyssé över den brokiga svenska ekonomiska historien. Karl XII vansinniga krigföring som resulterade i stor nöd här i landet, Sambanden mellan livsmedelförsörjning och ekonoisk utveckling, Den ohyggliga lågkonjunkturen i slutet av 1870-talet, den miserabla svenska ekonomin under 1910-1930-talet, Krugers uppgång och fall, 1920-talet då mer än hälften av de svenska affärsbankerna gick i konkurs utan minsta insättningsgarati till spararna osv. Nästan som en kriminaltrihller.

Bankväsende både som affärsbank, sparbank eller riksbank handlar mycket om skulder och sparande. Den som är satt i skuld är minsann inte fri som en gammal statsminister lär har sagt samtidigt så har krediter i alla tider även långt innan miniräknarens tid hjälp till att expandera ekonomin i samhället, förbättra infrastrukturen, bygga förmögenheter och rasera förmögenheteri knappa tider.

USAs enorma statsskuld med alla dessa nollor uppgår idag till ca. 75% av landets BNP. Hisnande siffror. Men med lite perspektiv så är detta faktiskt siffror som Konugariket Sverige vid ett flertal tillfällen varit upp och nosat på och vänt! Under slutet av 1600-talet var det värst, Omkring år 1720 var det lika illa och vi stod vid ruinns brant. Vid 1800-talets början var Sverige troligtvis världens mest skuldsatta nation i realtion till BNP, Under krugerkrachen åkte statsskulden upp till nästan 60%, på 1970-talet blev detta ännu värre och under 90-tals krisen var vi över 80%.

Omställningen för USA kommer säkerligen bli enormt tuff precis som den varit för Sverige mången gång. Några snabba lösningar är nog inte i sikte och det finns nog stora risker att "spararna" (läs de som lånat ut pengarna) som så många gånger förut i slutändan är de som betalar notan.

Jag kommer nog få skäl att återkomma i mellanåt till denna lånade bok. Tänk vad fantatiskt det är med bibliotek.