söndag 20 juni 2010

Less is much more

Jag måste medge att jag är lite allergisk mot begreppet ”spännande nytt investeringsförslag” eller liknande fraser och normalt sett också allgergisk mot nya typer av finansiella produkter som poppar upp i en strid ström från våra finansiella institut. Jag har skrivit om detta fler gånger förr.

Jag har full respekt för att många känner sig förvirrade, villrådiga och osäkra när man idag vill spara en slant för framtiden. Banker och rådgivare gör sitt bästa för att komplicera tillvaron för oss och har lösningen i en uppsjö av finansiella produkter som skärddarsyr de behov man talar om för banken (plus då givetvis att bankiren bankiren blir ytterst välmående också ). Lika så har vi ekonomiska teorier om att hör risk ger hög avkastning, ,vilket jag ställer mig mycket tveksam till.

Ibland så tror jag många har uppfattningen att sparande och förvaltande är något nytt. Så är ju inte fallet i själva verket så har vi människor förvaltat små och stora förmögenheter i tusentals år och det finns i grund och botten inget skäl att faktiskt göra på något annat sätt än våra förfäder.

Det vanligaste sättet är säkerligen att skaffa sig en bostad eller använda sina tillgångar för att bygga ut sitt hus. Min farmor och farfar byggde sig ett litet hus i unga år och dom byggde ut sitt hus när familjen blev lite större så att sjärterummet skulle bli lika stort som hjärterummet. Andra har ägt sin skog eller åkermark.

Ett annat sätt att förvalta sin förmögenhet är givetvis att spara några mynt under huvudkudden, ett par silverbestick till julmiddagen eller graverade manchettknappar. Saker som behåller sitt värde över tiden likt en guldtacka.

Sedan finns ju också möjligheten att låna ut sina tillgångar mot ersättning. Man kan arrendera ut sin åker eller sätta in sina pengar på bankboken. När min farmor och Farfar byggde sig sitt hem så lånade dom 2000kr från den lokala sparbanken och betalade ränta så att bankens insättare i sin tur kunde få lite avkastning på sina insatta pengar. Med tiden så betalade farmor och Farfar av sitt lån och satte i sin tur in lite pengar på sparbanken så att nästa generation kunde låna en slant och bygga sitt hem som mina föräldrar gjorde för 30 år sedan. Den lokala självständiga sparbanken finns kvar där än idag.

Ett annat sätt att förvalta sin förmögenhet har givetvis varit att investera den i någon form av näringsverksamhet. Min farfar använde sin tid och köpta verktyg till att snickra hus åt andra, min morfar satsade pengar i kor, grisar, traktor av märket Ford och någon såmaskin och som kund i Jordbrukskassan sedan ”urminnes tider” så har han också haft andelar och aktier i den banken sedan så gick att göra. Andra i samma generation som mina mor och farföräldrar satsade i klädesbutiker som Erling Persson i hennes & Mauritz eller i mediciner som i Astra andra kanske ”hängde på” familjen Wallenberg. I företag har alltid behövs pengar, antingen ”egna” eller lånade och i alla tider sedan Hedenös har family, fools and friends stöttat, hjälpt till och spekulerat i affärer i vid mening.

Jag tror att vi idag har mycket att vinna på less is more. Det finns lärdomar i att man bör diversifiera sig mellan reala tillgångar (om det så bara är för att vara fastighetsägare med sig själv som hyresgäst likväl som en skogsfastighet), en slant sparat och buffert för sämre tider och kanske delägare i några få företag. I Grund och botten finns det inte skäl att komplicera det mer.

En annan lärdom är att man tar stora risker med sitt kapital om man bara har pengar på banken utlånade mot ränta eller har alla sina tillgångar i realtillgångar utan reserver eller bor i en hyresrätt med alla sina pengar investerade i aktier. Inflation, lönsamhet i näringslivet, realräntor och liknande tenderar som bekant att gå i otakt. Med en klok diversifiering är frågan om vi behöver tillväxtmarknadsfonder, guldbullx3 certifikat, super duperjätteavkastningskonstruerade hybridobligationen osv.

2 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet, jag håller med till 100%. Huvudet på spiken!

    SvaraRadera
  2. Hur ska annars alla nybakta backslicks kunna lura av pensionärer sina pengar om inte med nya och fräsiga namn för sina "produkter".

    Hur ofta har vi inte hört om folk som langat över alla sina besparingar för ett fräsigt namn för optioner och en bjudning på skaldjursmiddag.

    "men men, hur kunde dom förlora alla mina pengar? de lovade ju 50% avkastning och bjöd på räkbåt"

    SvaraRadera

Gadgeten innehöll ett fel